Regeringen har hittills prioriterat universitetsforskningen. Det är bra, men räcker inte som medel för att möta en ökad global konkurrens. Nu krävs samma målmedvetenhet för en innovationspolitik som stimulerar framväxt och kommersialisering av nya varor och tjänster.

Nu ser vi början till återhämtning efter den kraftiga nedgången i svensk och internationell ekonomi. Globaliseringen är ett faktum. Av det måste vi dra slutsatser. Det är inte någon annan än vi själva som kommer att se till att förutsättningarna för tillväxt och utveckling är goda i Sverige. Vår förmåga avgör vi själva, bland annat genom att göra kloka investeringar i utbildning och strategiska näringslivsrelaterade forskningssatsningar som kombineras med upphandling av ny teknik inom angelägna områden. Detta sammantaget genererar nya företag, sysselsättning och en ekonomi som växer. Därför är kraftfulla satsningar på forskning och innovation nödvändiga. Den snabba globaliseringen under senare tid understryker vikten av att en sådan politik formuleras relativt omgående.

Samarbeten mellan starka svenska aktörer, såsom exempelvis Televerket och Ericsson, Försvarsmakten och Saab och Vattenfall och Asea/ABB, och deras långsiktiga satsningar på forskning och utveckling har lagt grunden för ett stort antal svenska industriella framgångar på den globala arenan. Tiderna har dock förändrat möjligheterna. Bolagisering och privatisering av de tidigare affärsverken, försvarets förändrade upphandling och EU:s regler är de viktigaste hindren för att den tidigare formen av innovationsupphandling ska vara möjlig. Just nu (maj) är Innovationsupphandlingsutredningen i slutet av sitt arbete och levererar sina förslag. Det kan bli en viktig pusselbit i innovationspolitiken. Innovationsupphandling har historiskt varit viktigt för svensk teknologi och konkurrenskraft, och en grund för vår välståndsutveckling.

Det behövs ett nytt system för hur angelägna behov kan leda till utveckling av nya produkter eller system. Vi menar att det är fullt möjligt att införa ett sådant system inom ramen för regelverket för offentlig upphandling. Det handlar snarare om hur tidigare framgångsrika arbetssätt ska överföras i en ny tid med nya arbetsformer. En tänkbar väg är att våra myndigheter åläggs att använda en andel av sin totala upphandlingsvolym som innovationsupphandling vilket skulle innebära ökad efterfrågan av forskning och utveckling. Statens roll som krävande och långsiktigt uthållig kund är en grund för utveckling av ny teknik.

Den offentliga upphandlingen i Sverige är ungefär 500 miljarder kronor per år. Det innebär att en mycket stor volym skulle kunna bli föremål för en modern form av innovationsupphandling. Internationellt finns många exempel på detta, exempelvis nytt belysningssystem i Hamburg, elektroniskt filhanteringssystem i Österrike, signalsystem för motorvägar i Storbritannien, elektroniskt identifikationssystem i Nederländerna och energibesparande uppvärmningssystem i Italien. Både stora och små företag var involverade i upphandlingarna som resulterade i bättre och billigare produkter, samtidigt som den industriella förmågan utvecklades. Andra EU-länder inte bara står i startgroparna, utan har kommit en bit på vägen i sina system för innovationsupphandling. Enligt beräkningar uppgår offentlig upphandling till 2 000 miljarder euro årligen i EU. Detta motsvarar hela 17 procent av EUs BNP. Här gäller det verkligen att Sverige inte hamnar på efterkälken.

USA ligger långt före. Nästan all amerikansk forskning och utveckling, oavsett om det är grundforskning, tillämpad forskning eller utveckling, är inriktad på konkreta mål, att lösa konkreta behov, exempelvis inom hälsa, jordbruk, försvar och energi. Forskningsfinansierande myndigheter lägger ut angelägna behovsmotiverade uppdrag som får sökas och utföras av olika företagskonsortier. En mycket stor del av detta skulle kunna rymmas under rubriken innovationsupphandling.

Samspelet mellan uttalade samhällsbehov och drivkrafterna för kommersialisering har fört den amerikanska forskningen till den framgångsrika position den har. I Sverige diskuteras problemet med bristande kommersialisering av forskningsresultat. En självklar väg att förbättra detta är att införa ett system för offentlig upphandling som utformas så att det blir en kraftfull drivkraft för innovation och förnyelse.

Vi står inför ett vägval. Vi kan endera tappa vår ledande position i den växande globaliseringen, med de effekter detta kan innebära för ekonomi och välfärd, eller så kan vi själva stärka våra möjligheter genom att satsa kraftfullt på forskning och utveckling. I det arbetet är innovationspolitiken central. Vi som fattar beslut idag har ett ansvar gentemot den generation som här och nu står i begrepp att forma sin framtid genom utbildning. Vi måste skapa förutsättningar så att det kommer att finnas viktiga och intressanta teknikjobb även år 2020 vilka i sin tur genererar tillväxt och välfärd. Om vi idag satsar på forskning och innovation kommer Sverige att fortsätta att vara en ledande och konkurrenskraftig tekniknation.

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör, Sveriges Ingenjörer

Åke Svensson, vd, Saab AB

Anders Wallin, informationsdirektör, Sandvik AB

Anne Westersund, chef kommunikation Vattenfall Norden

Ulrika Andersson, kommunikationschef, CSC

Magnus Öhman, vd, St. Jude Medical