Göteborgs-Posten, debatt
2010-01-16

Svensk industri en högteknologisk resurs

Sedan flera år anställs i stort sett enbart tjänstemän med en akademisk utbildning på Saab Automobile. Att satsa på svensk industri ger oss inte bara viktiga exportinkomster, utan är också en väg att behålla arbetsuppgifter inom landets gränser för våra högst utbildade medborgare, skriver Håkan Danielsson, ordförande för akademikerfacket på Saab Automobile.

Saab-krisen och lågkonjunkturens effekter på fordonsindustrin har föranlett många debattörer att ge sin analys av läget och framtiden. Gemensamt för dessa är att de oftast inte har någon egen erfarenhet av fordonsindustrin eller industrin över huvud taget.

Lågvattenmärket sattes den 13 januari i P1-morgon där en debattör hävdade att Sverige skulle vinna på att Saab Automobile läggs ned. Hans analys var att de rikaste länderna är de med lägst andel industri. Vidare att dessa länder i stället för industri har sysselsättning som kräver en hög utbildningsnivå. Som exempel på lyckade nedläggningar i Sverige nämnde debattören företaget Facit och textilindustrin i Borås.

Att nämna dessa två exempel i en diskussion om vi ska ha en industri och bilindustri i synnerhet i landet tyder på en skrämmande liten insikt i vad svensk industri sysslar med i dag.

Företaget Facit följde inte med i den tekniska utvecklingen. När konkurrenterna tog fram elektroniska räknedosor trodde man sig kunna konkurrera med mekaniska räknemaskiner. Svensk bilindustri ligger i den tekniska framkanten. Tekoindustrin är i dag i allra högsta grad en högteknologisk verksamhet, men vi tillverkar inte T-shirts.

Bilindustrin har liksom många andra branscher förändrats kraftigt de senaste åren. Kunskapsinnehållet i produktionen är betydligt större än vad det var för bara tio år sedan.

På Saab Automobile arbetar det lika många tjänstemän som kollektivanställda. Sedan flera år anställs i stort sett enbart tjänstemän med en akademisk utbildning. I dag har alla avdelningar på företaget högt utbildade medarbetare som arbetar med avancerade arbetsuppgifter. Forskning bedrivs inte enbart på de två tekniska utvecklingscentren utan finns också på andra avdelningar som exempelvis produktion, där Lean Manufacturing blivit ett känt begrepp.

GM har inte bara produktionsanläggningar utan också tekniska utvecklingscenter över hela världen. Dessa finns i Brasilien, Australien, Korea, Kina, Indien, Tyskland, USA och Sverige. Fram till för ett år sedan ingick Saabs tekniska utvecklingscenter i GM:s globala tekniska organisation.

Jag hade i den organisationen det globala ansvaret för utveckling av Aerodynamik och har som flera andra av Saabs specialister regelbundet suttit i så kallade Peer Reviews (en typ av expertpanel). Man sitter då med sin telefon och dator uppkopplad med sina kollegor över hela världen och kan få upp en bild på datorn av en ny bilmodell som utvecklas av ett tekniskt center på andra sidan jordklotet. Efter att ha tagit reda på vilka åtgärder som gjorts för att lösa ett problem lämnar man sedan instruktioner hur utvecklingsarbetet ska bedrivas vidare.

Den bild som tydligt visat sig under detta arbete är att GM:s duktigaste tekniska specialister inom alla områden finns i USA och i Europa. Bidraget från Saabs specialister är i särklass stort.

20 års erfarenhet av regelbundna kontakter och arbete utanför Sveriges gränser i ett multinationellt företag som GM har också lärt oss, att vi svenskar med vår öppna ledarstil snabbt tar till oss och utvecklar nya idéer och tekniska landvinningar. Vi har också ett mycket fördelaktigt löneläge i Sverige. Detta i kombination med hög flexibilitet och kostnadseffektivitet har för Saabs del medfört att mycket av det globala ansvaret för GM:s utveckling kom att ligga i Trollhättan.

Utvecklingen ger grunden för produktion. Industrin är en viktig arbetsplats för många människor som helt enkelt inte vill skaffa sig en akademisk utbildning. Utan denna produktion kommer många människor att bli arbetslösa. Svensk fordonsindustri har cirka tio gånger så stor betydelse för vår ekonomi som genomsnittet för Europa. En nedläggning av Saab kan få stora effekter för hela fordonsindustrin.

Att satsa på svensk industri ger oss inte bara viktiga exportinkomster, utan är också en väg att få behålla arbetsuppgifter inom landets gränser för våra högst utbildade medborgare. Varför ska vi då inte våga satsa på att ha kvar en livsduglig industri och i synnerhet den högteknologiska fordonsindustrin som lever i nära kontakt med landets viktigaste universitet och högskolor?

Frågan om Saab handlar inte bara om varumärket, utan i allra högsta grad om hur svensk ekonomi ska utvecklas.

Håkan Danielsson, ordförande Akademikerföreningen/Sveriges Ingenjörer på Saab Automobile