Norran, debatt - 2017-09-12

Fler kvinnor behöver bli ingenjörer

DEBATT. Kvinnor sorteras bort, eller väljer bort sig själva från en framtid som ingenjör redan i grundskolan. Spöket är framför allt matematik. Risken att misslyckas och verka dum avskräcker många, skriver bl a Monica Normark och Daniel Smirat från Sveriges Ingenjörers Västerbotten- respektive Norrbottensdistrikt.

”Det känns som ett ensamt arbete, och jag vill hellre jobba med människor.”
”Jag är nog inte tillräckligt bra på matte.”

Kan du tänka dig att bli ingenjör? Citaten ovan är tyvärr alltför vanliga svar på den frågan.

Andelen kvinnor på ingenjörsutbildningarna sjunker, mest i Luleå, men Umeå tappar också, och andelen kvinnor där ligger nu på långa 20 respektive 25 procent.

Om Norrland ska kunna utvecklas, och locka till sig företag i teknikens framkant, duger det inte att så många som skulle kunna bli den nya generationens ingenjörer faller bort, antingen för att de inte tror att de kan eller för att de har en felaktig bild av yrket.

Med en större andel kvinnliga ingenjörer skulle också den ekonomiska jämställdheten öka och fler kvinnor skulle få den ökade frihet som en egen bra inkomst innebär.

Det börjar tidigt. Kvinnor sorteras bort, eller väljer bort sig själva från en framtid som ingenjör redan i grundskolan. Spöket är framför allt matematik. Vi matas med att matte är krångligt och svårt, att det är något som bara de smarta är bra på. Risken att misslyckas och verka dum avskräcker många från att ens försöka.

Ofta förstärker skolan detta med vardagsfrånvända räkneuppgifter. Att flickor och pojkar möts av olika förväntningar, och behandlas på olika sätt påverkar också. Bra resultat hos flickor kopplas till att de arbetar hårt, medan pojkars goda resultat är matematisk talang.

Det ger kvinnor dåligt självförtroende, även när de får högsta betyg fortsätter de att tvivla på sin egen förmåga.

Den som bildgooglar på ordet ingenjör möts av män i hjälmar, en bild som många kvinnor har av ingenjörsyrket.

Kvinnor uppger att de vill ha ett jobb där man arbetar i team och samhällsnytta och meningsfullhet lyfts fram som viktiga inslag. Något som de inte förknippar med ingenjörsyrket. Det framstår i stället som något torrt och ensamt där man grottar ner sig i detaljer.

Så vad kan göras?

Resultat från Sveriges Ingenjörers projekt Koolt och Teknikcollege visar att mer vardagsnära, verklighetsbaserad undervisning både främjar teknikintresset och ger en mer positiv bild av yrket. En annan lärdom är betydelsen av förebilder. Undervisningen behöver kopplas till verkligheten, till levande ingenjörer av kött och blod.

Det blir extra betydelsefullt för kvinnor när steget ofta är längre till att se sig själv i rollen som ingenjör.

Initiativet Pepp, som startades av Edit Wallin för att ge gymnasietjejer nya förebilder och bredda synen på teknik finns i dag i både Luleå och i Umeå. Deltagarna erbjuds en kvinnlig ingenjörsstudent som mentor och får delta i workshops och inspirationskvällar ute på företag.

Den här typen av initiativ behöver stödjas och breddas till även yngre elever.

Våra kommuner behöver intensifiera arbetet med att involvera akademi och näringsliv i undervisningen.

Ökade resurser till fler matematiklärare med specialistkompetens och skickliga pedagoger med djupa kunskaper kan göra matematiken levande. Då ökar chansen att hitta glädjen, självförtroendet och de kunskaperna som gör att fler vågar satsa på en framtid som ingenjör.

Våra län, Norrbotten och Västerbotten, har inte råd att så många kvinnor väljer bort en framtid som ingenjör för att de tror att de inte kan räkna eller för att de har fått en nidbild av ingenjörsyrket.

Ge kvinnor en bättre chans att välja rätt. Det skulle Norrland, jämställdheten och alla duktiga flickor tjäna på.

Monica Normark, utvecklingsingenjör Sekab E-technology och ledamot Sveriges ingenjörer Västerbotten
Daniel Smirat, teknolog och ledamot Sveriges ingenjörer Norrbotten
Birgitta Ohlsson (L), riksdagsledamot för Stockholms kommun

Läs artikeln på norran.se

Senaste nyheterna

Öka ingenjörsutbildningen är feltänkt

2017-09-23

DEBATT. Som ett mantra lyfts i dag hotet om en stor ingenjörsbrist som måste hanteras. Denna slutsats om brist bygger delvis på felaktiga föreställningar. Den påstådda ingenjörsbristen är snarare en kvalitetsbrist, skriver Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer på SvD Debatt.

Ingenjörerna laddade vid uppstarten av Leda Innovation

2017-09-22

Den här veckan träffades 24 chefer för första gången vid uppstarten av vår nya utbildning Leda innovation. Alla deltagarna arbetar till vardags med att leda innovationsprojekt och kommer från en mängd olika sorters företag, något som ger en stor bredd av erfarenheter att ta del av.

Chalmerist prisas för giftfri cancerbehandling

2017-09-21

Simon Jademyr från Göteborg får Wimanska priset på 50 000 kronor av Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen.

Budgeten borde främja långsiktig tillväxt

2017-09-20

Det ekonomiska läget är gott och det finns många möjligheter att låta ingenjörer bidra till fortsatt tillväxt genom att underlätta för teknikutveckling och innovation. På ett par punkter stödjer regeringen ingenjörerna, men många viktiga prioriteringar lyser med sin frånvaro.

Ung Luleingenjör prisas för förenklad metod att göra bioaska till gödsel

2017-09-19

25-åriga Albin Nilsson från Luleå tekniska universitet får Lilla Polhemspriset på 50 000 kronor, som Sveriges Ingenjörer delar ut för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen.