Nerikes Allehanda, debatt - 2016-03-19

Mer idéer och teknik nyckeln till ett hållbart samhälle

När slutar en ekologisk produkt vara hållbar om den importeras från andra sidan jorden? Transport och produktion måste bli miljövänligare och ingenjörer är nyckeln för att det ska bli verklighet, skriver Sveriges Ingenjörer i Örebro.

Olika miljömärkningar kan ta en stund att sätta sig in i, de lovar olika mycket och har olika kriterier men väljer man märkta varor så borde ens ekologiska fotavtryck minska. Eller?
Märkningarna säger sällan något om hur varan transporterats och hur mycket koldioxidutsläpp som blivit följden. Hur mycket miljöpåverkan ligger i transport, hur mycket i produktion med växthus, gödsel, bevattning eller besprutning?

Intresset bland konsumenterna har aldrig varit större och då Örebro är ett av Sveriges viktigaste logistikcentrum känns det särskilt angeläget att diskutera vad vi stoppar i oss och hur det transporteras just här.

Livsmedelskonsumtionen står för ungefär en fjärdedel av hushållens klimatpåverkan. Det är helt avgörande att komma till rätta med effektiviseringar i livsmedlens hela kretslopp om denna påverkan ska kunna minska. Vi har i Sverige några tydliga styrkor som måste utnyttjas i sammanhanget.

Det första är ett etablerat miljöintresse bland såväl konsumenter som folkvalda. Miljö och ekologisk hållbarhet ligger högt på den politiska beslutsagendan och många av oss väljer miljövänliga alternativ när vi handlar.

Det andra är ett näringsliv som i högre utsträckning värdesätter att varorna producerats på ett hållbart sätt. Dessutom finns i Sverige traditioner av innovation inom såväl transport som jordbruk och detta skulle kunna utnyttjas i ännu högre grad.

Vill vi minimera vårt eget fotavtryck så kan man å ena sidan rekommendera ekologisk närproducerad färsk vegetarisk kost och vill man ha kött så är vilt det minst belastande. Å andra sidan tar sådan produktion mycket mer åkerareal i anspråk i förhållande till hur mycket livsmedel som produceras. Viltet är dessutom bara hållbart så länge det står för en mycket liten del av köttproduktionen, som i dag är cirka 2–3 procent i Sverige.

Sveriges Ingenjörer menar att vägen framåt mot bättre miljö är beroende av mer och bättre teknik, vilket också placerar ingenjörerna centralt i vår tids största samhällsutmaning.

Förenklat står produktionen för den största delen av miljöbelastningen. Särskilt för sådana livsmedel som i detta skede innebär en hög miljöbelastning, som nötkött, gör det mindre skillnad om varan kommit från Sverige, eller transporterats hit från Argentina. För grödor som i sig innebär en låg belastning gäller omvänt förhållande.

Ett äpple från Nya Zeeland har en mångfalt större påverkan på miljön jämfört med ett svenskt och långa transporter innebär också att en större mängd livsmedel far illa och måste kastas.

I det läget kan det vara mer hållbart att köpa ett inhemskt som odlats konventionellt jämfört med det importerade ekologiska alternativet. Effektivisering måste göras inom såväl produktion som transport och i båda fall måste ingenjörer inta en nyckelroll.

Sveriges Ingenjörer påbörjade under 2015 en resa genom det vi kallar Idélandet Sverige.
Ursprungsidén till detta kom ur en undersökning bland våra medlemmar som visade att en av sex av dem bar på en idé som skulle kunna bli till en ny produkt eller tjänst. Vi tar den tanken vidare och vill nu visa på ingenjörernas förmåga att vara kreativa och lösa samhällsproblem runt om i landet.

I Örebro kommer en grupp att söka nya tekniska lösningar kring hållbara livsmedel i en arbetsform vi kallar tänktank.

Vi vill med detta visa att ingenjörer är en i sammanhanget underutnyttjad resurs och att mer teknik snarare än mindre är nyckeln till ett hållbart samhälle.
I bästa fall tar vi även ett spadtag för bättre konsumentorientering, så att fler kan få lättillgänglig information om livsmedlens fotspår i miljön.

Saman Danesh, ordförande Sveriges Ingenjörers distrikt Örebro
Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer

 Läs artikeln på na.se

Senaste nyheterna

Fler fasta jobb på högskolorna höjer kvaliteten

2017-06-27

DEBATT Mer än var fjärde forskare och lärare på våra universitet och högskolor saknar fast anställning. Detta skapar otrygghet som medför ineffektiva forskningssatsningar och sämre undervisning, skriver Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna.

Statens avtalsrörelse är igång

2017-06-21

Den 21 juni överlämnade Saco-S, där Sveriges Ingenjörer ingår, inriktningen inför höstens avtalsförhandlingar till Arbetsgivarverket. Den trycker på vikten av att förbättra arbetsmiljön och stärka medlemmarnas inflytande över de enskilda arbetsvillkoren.

Treårigt avtal med Svenska Kyrkan

2017-06-21

Ett nytt kollektivavtal om lön och allmänna bestämmelser har tecknats mellan Sveriges Ingenjörer och Svenska Kyrkans arbetsgivarorganisation. Avtalsperioden sträcker sig från den 1 april 2017 till och med den 31 mars 2020.

Mest lönt att byta chefsjobb inom kommunal sektor

2017-06-19

Ingenjörschefer som byter jobb får upp sin lön väsentligt jämfört med de som stannar en längre tid på ett och samma jobb. Det är mest lönsamt att byta chefsjobb inom kommunal sektor, visar ny statistik från Sveriges Ingenjörer.

Vem vill du ska sitta i vår förbundsstyrelse?

2017-06-13

Den 19-21 november hålls Ingenjörsfullmäktige 2017. Vem vill du se i förbundsstyrelsen? Nominera dina kandidater senast 22 juni!