Curie, debatt - 2016-08-25

Slopa meriteringsanställningen

DEBATT Blanda inte ihop karriärväg och anställningsformer på högskolan, skriver Sveriges Ingenjörers vice ordförande Måns Östring och högskoleutredare Josefin Utas, som hellre vill se fler tillsvidareanställningar än en ny sorts meriteringsanställning.

Att göra om meriteringsanställningarna är i bästa fall en blygsam förbättring, men mer troligt ett illa dolt status quo.

I forskarkarriärutredningen (Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden) som presenterades i våras framförs inställningen att universitet och högskolor konkurrerar med andra arbetsplatser om de bästa akademikerna och att det därför är viktigt med attraktiva arbetsvillkor inom universitetsvärlden. Andelen visstidsanställningar inom högskolan behöver därför minskas. Så långt instämmer Sveriges Ingenjörer.

Huvudförslaget för att uppnå detta är att den meriteringsanställning som finns i högskoleförordningen ska förändras så att den blir en ny sorts tidsbegränsad anställningsform som kallas biträdande lektor. Detta menar vi är som att måla tigerränder på en katt.

Anställningen som biträdande lektor föreslås vara på 4-6 år och i slutet ge rätt till prövning för en tillsvidareanställning efter uppställda kriterier. Spontant ser förslaget ut bra, men det är inte mycket till förbättring.

Om alla som ansöker om och får dessa tjänster beräknas vara så kompetenta att de kan klara prövningen på slutet, varför ges dessa då inte en tillsvidareanställning redan från början? Alternativt, om en lägre andel personer förväntas klara kraven och få en tillsvidareanställning i slutet av meriteringsanställningen blir denna bara en i raden bland övriga visstidsanställningar. Då fortsätter alltså läget som idag.

Att forskningsresurser knyts till anställningen som biträdande lektor anses tala för denna. Men det finns inget som säger att dessa resurser inte kan knytas till vilken annan typ av anställning som helst, om lärosätet nu vill göra det. Denna sorts anställning i en förordning är alltså inte nödvändig av den anledningen.

Det finns en osund koppling mellan personlig utveckling och anställningsform inom universitetsvärlden; en koppling som måste brytas. Alla vill se förutsägbara och tydliga karriärvägar för forskare och lärare på högskolan. Men dessa är inte på något vis avhängiga av hur anställningsformerna ser ut. Det är två olika saker.

Sveriges Ingenjörers åsikt är att den särskilda meriteringsanställningen i högskoleförordningen ska tas bort. Anställningsformerna är något som ska förhandlas mellan arbetsmarknadens parter, så som på andra arbetsplatser. Så fungerar den svenska modellen, vilken borde tillämpas även inom universitet och högskolor.

Istället för att skapa extra lagstiftning för Sveriges lärosäten måste lärosätena ges och ta sitt arbetsgivaransvar. Universitet och högskolor är förstås inte företag och kan inte göra exakt som dem. De måste hitta sina egna hållbara sätt att ta hand om sin personal och hantera sin kompetensförsörjning.

Nästan var tredje person, 31 procent, bland forskande och undervisande personal på universitet och högskolor är visstidsanställd (SCB och UKÄ 2014, doktoranderna borträknade). Det kan jämföras med att hela 97 procent av ingenjörerna som arbetar utanför universitetsvärlden har en tillsvidareanställning (Sveriges Ingenjörs löneenkät 2015). Många kompetenta ingenjörer ratar därför universitet och högskolor. Så kan vi inte ha det.

Visstidsanställningar behövs även inom högskolan. Men de ska användas när så är befogat. Till exempel för kortare samverkansprojekt mellan näringsliv och högskola.

Visstidsanställningar ska inte användas som en genväg för att slippa göra grundliga och rättvisa rekryteringar, eller för att slippa planera långsiktigt. Olika visstidsanställningar ska inte heller staplas på varandra för en och samma person.

Universitet och högskolor ska vara attraktiva arbetsplatser. Då spelar anställningsformerna en stor roll. Sveriges Ingenjörer anser att normen ska vara att man även där ska göra karriär på en tillsvidareanställning.

Måns Östring, vice ordförande Sveriges Ingenjörer
Josefin Utas, högskoleutredare Sveriges Ingenjörer

Läs artikeln på tidningencurie.se 

Senaste nyheterna

Lägre löner för utrikesfödda akademiker

2017-07-11

En ny rapport från Saco visar att utrikesfödda akademiker har lägre löner än svenskfödda, trots samma yrke och sektor. Det gäller även bland ingenjörer.

Hoppfull rapport om Idélandet Sverige

2017-07-04

I rapporten Idélandet Sverige ger Sveriges Ingenjörer förslag på hur ingenjörernas kompetens ska tas tillvara på bästa sätt och hur vi som land ska bli ännu bättre på innovationer.

Det finns ingen Perfect Match

2017-06-30

REPLIK Teknik och Designföretagens VD Magnus Höij menar i deras konjunkturrapport Investeringssignalen, som publicerades den 29 juni, att bristen på kompetens skapar flaskhalsar för företagens produktivitet. Sveriges Ingenjörer håller med om problemet – inte om förslaget till lösning.

Fler fasta jobb på högskolorna höjer kvaliteten

2017-06-27

DEBATT Mer än var fjärde forskare och lärare på våra universitet och högskolor saknar fast anställning. Detta skapar otrygghet som medför ineffektiva forskningssatsningar och sämre undervisning, skriver Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna.

Nya avtal för kommunala företag

2017-06-27

Sveriges Ingenjörer har träffat en överenskommelse om nya kollektivavtal med KFS, Kommunala Företagens Samorganisation. Avtalen gäller tillsvidare med undantag för Besöksnäringsavtalet som sträcker sig till den 31 mars 2020.