Dagens Samhälle, debatt - 2018-03-14

Utan goda mattekunskaper blir det inget nytt Spotify

DEBATT Svenska elevers matematikkunskaper försämras. För att höja resultaten krävs både hårt arbete och duktiga mattelärare som kan skapa intresse och engagemang, skriver Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer och Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren, på Matematikens dag.

”Den som aldrig gjort ett misstag har aldrig prövat något nytt.” Det ligger mycket i det uttrycket, vilket myntades av Albert Einstein som föddes för exakt 139 år sedan i dag. 14 mars kallas numera för Matematikens dag. 

Matematiken är och har varit avgörande för svenska företags framgångar och den är stommen i många av framtidens jobb. Det kan handla om konstruktioners hållfasthet lika mycket som intelligensen i automatiserade system.

Svenskt näringsliv har medvind. Pågående teknikskiften, miljardinvesteringar i infrastruktur och digitaliseringens förändringstakt gör att framtidsmöjligheterna för näringslivet är goda. Men det går inte att blunda för att det finns svårigheter. Många teknikintensiva företag upplever idag en kompetensbrist som hämmar expansionen. Med svenska elevers sjunkande matematikresultat riskerar situationen att förvärras ytterligare i framtiden. En viktig del av den långsiktiga lösningen är att komma till rätta med de attityder och stigman som fortfarande finns kring ämnet matematik.

Västsvenska Handelskammarens undersökning Mattekollen visar att var tredje svensk tror att talang har störst betydelse för att lära sig och förstå matematik. Knappt hälften är obekväma med att hjälpa sina barn med matteläxan och en av tre upplever att matematiken som lästes i skolan var onödig. Matematik är ett ämne laddat med negativa associationer. Det anses svårt och tråkigt, med ett misslyckande lurande runt varje hörn i undervisningen. Dessutom ligger föreställningar om status som en våt filt över ämnet – är du dålig på matte kan du bli betraktad som dum och hellre än att råka ut för det så avstår många från att försöka.

Att det handlar om attityder bekräftas också av Andreas Schleicher, OECD:s chef för utbildningsfrågor och ansvarig för PISA. Svenska elever tror att bra resultat är en fråga om talang och tur medan elever i högpresterande länder har insett betydelsen av den egna arbetsinsatsen.

För att stärka matematikundervisningen i skolan har regeringen vidtagit åtgärder. Undervisningstimmarna i matematik har blivit fler och teknik garanteras nu 200 timmar på skolschemat. Det är lovvärda initiativ men det behövs mer.

  • Utveckla modeller för mentorskap och verklighetens matte
    Undervisning som kopplar teorin till verkligheten med vardagsnära experiment väcker intresse. Genom ökad samverkan mellan skola och arbetsliv kan förebilder bjudas in för att visa hur matematiken tillämpas idag och vad den skulle kunna användas till i framtiden.  I kommuner som satsat på mentorskap har rekryteringen breddats och andelen tjejer på teknikprogrammet ökat. Ett annat framgångsrikt exempel är initiativet Mathivation som Västsvenska Handelskammaren driver där elever engageras som förebilder och lär andra elever matematik.
  • Att misslyckas är att lyckas
    Många elever upplever en rädsla för att misslyckas i matematiken. Det är inget bra recept för att lära sig nya kunskaper. Eleverna bör i större utsträckning utmanas och uppmuntras att våga misslyckas för att främja kreativitet och motivation. Skolan måste också stärka elevers viljestyrka i matematik genom att förmedla att det framför allt är hårt arbete, inte talang, som har störst betydelse för goda resultat.
  • Duktiga mattelärare måste få kosta
    Riktigt duktiga lärare är avgörande för att skapa intresse och glädje i matematiken samtidigt som självförtroendet höjs. Det är särskilt viktigt till barn från hem utan studietradition. Därför vill vi se att nödvändiga medel anslås så att fler kommuner har råd att anställa lärare som kan rusta eleverna med både lust och kunskap.

Vi har inte råd att seglivade myter hindrar barn att upptäcka lusten i matematiken och därmed möjligheten att skapa morgondagens Spotify. Därför borde det vara Matematikens dag alla dagar om året. Men då måste ord bli handling.

Ulrika Lindstrand, ordförande  Sveriges Ingenjörer
Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Läs artikeln på dagenssamhalle.se

Senaste nyheterna

Ingenjörer och högskolor inleder nordiskt samarbete

2018-06-11

ANE, den nordiska ingenjörsorganisationen där också Sveriges Ingenjörer är medlemmar har slutit ett avtal med Nordtek, ett nätverk för tekniska högskolor och ingenjörsfakulteter i Norden.

Måste man läsa jobbmejl på semestern?

2018-06-07

I Ingenjörspoddens nya avsnitt svarar vi på vanliga frågor kring semester. Måste man läsa jobbmejl på semestern? Vad händer om chefen säger att man måste komma in och jobba? Semester är till för vila och rekreation men ibland blir man sjuk, försvinner semesterdagarna då? Många ingenjörer har arbeten som inte tar slut bara för att man tar ledigt. I detta avsnitt reder ombudsmännen Jenny Rosenbaum och Rickard Levin ut vilka regler som gäller.

Nytt förslag om konflikträtten

2018-06-05

Förslaget om konflikträtten som presenterats av parterna på tisdagen är väl avvägt och har förutsättningar att hantera konflikten i Göteborgs containerhamn på ett bra sätt. Dessutom innebär förslaget att den svenska partsmodellen står stark och balansen på arbetsmarknaden behålls intakt.

Sverige behöver en infraplanering som håller hela vägen

2018-06-04

Regeringens nationella infrastrukturplan innehåller flera viktiga satsningar för att stärka Sveriges järnvägar, sjöleder och vägar. Men för ett långsiktigt hållbart transportsystem krävs politisk enighet om de stora framtidssatsningarna.

Förbundet säljer STF Ingenjörsutbildning

2018-05-29

Utbildningsbolaget STF Ingenjörsutbildning får ny ägare – Sveriges Ingenjörer säljer hela företaget till Fasticon Kompetens Holding AB. Försäljningen ger möjligheter till nya satsningar för optimerad medlemssnytta och gör att STF kan utvecklas vidare under nytt ägarskap.