SvD, debatt - 2016-11-03

Vinsterna växer – och ska delas av alla

DEBATT Vi kräver 2,8 procent i löneökning. För lågt tycker många. Ett hot mot industrin tycker arbetsgivarna. Det är väl avvägt enligt vår bedömning, skriver Sveriges Ingenjörers Ulf Bengtsson och de andra ordförandena för Facken inom industrin i en slutreplik.

Industrins arbetsgivare hävdar att våra krav hotar industrin och är destruktiva. De menar att Riksbankens inflationsmål är farligt och att nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna är alldeles för höga. Därför har industrijobben minskat under de senaste 10 åren. Argumenten känns igen. Det är i sig inte så konstigt. Det är bara ett halvår sedan vi träffade ett nytt avtal senast. I många avseenden är situationen densamma. Här följer några av våra svar.

Inflationsmålet är det nominella ankaret för den ekonomiska politiken i Sverige. Att industrins parter inte skulle ta hänsyn till detta utan bedriva en lönebildning som går på tvärs med ett viktigt fundament för den ekonomiska politiken i Sverige vore direkt skadligt för industrin och hela den svenska ekonomin. Industrins arbetsgivare måste tänka om.

Tillsammans med industrins arbetsgivare bedriver vi ett omfattande arbete i syfte att stärka industrins konkurrenskraft. Det ökar löneutrymmet. Industrins arbetsgivare vill nu stärka industrins konkurrenskraft genom att sänka lönerna. Det vore ärligare att skriva att de vill att mer går till vinst. En sådan politik strider mot Industriavtalet. Industriavtalet syftar till att få kakan att växa men också att den ska delas mellan parterna. Industrins lönebetalningsförmåga ökar. Med 2,8 procent i löneökningar får vi vår del.

Svensk industris relativa arbetskraftskostnad stiger inte. År 2015 låg den på samma nivå som den gjort i genomsnitt under hela industriavtalsperioden. Tar man hänsyn till de senaste månadernas försvagning av kronan är nivån under den genomsnittliga.

Tappet i industrisysselsättningen kom främst under finanskrisen och berodde på en finansiell härdsmälta. Som Industrins ekonomiska råd visat beror det under senare år också på att industrinära tjänster växt kraftigt. Idag klassas även många anställda inom exempelvis Teknikindustrin som att de jobbar i tjänstesektorn.  

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS
Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall
Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Livs
Ulf Bengtsson, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Martin Linder, förbundsordförande Unionen

Läs artikeln på svd.se

Senaste nyheterna

Lägre löner för utrikesfödda akademiker

2017-07-11

En ny rapport från Saco visar att utrikesfödda akademiker har lägre löner än svenskfödda, trots samma yrke och sektor. Det gäller även bland ingenjörer.

Hoppfull rapport om Idélandet Sverige

2017-07-04

I rapporten Idélandet Sverige ger Sveriges Ingenjörer förslag på hur ingenjörernas kompetens ska tas tillvara på bästa sätt och hur vi som land ska bli ännu bättre på innovationer.

Det finns ingen Perfect Match

2017-06-30

REPLIK Teknik och Designföretagens VD Magnus Höij menar i deras konjunkturrapport Investeringssignalen, som publicerades den 29 juni, att bristen på kompetens skapar flaskhalsar för företagens produktivitet. Sveriges Ingenjörer håller med om problemet – inte om förslaget till lösning.

Fler fasta jobb på högskolorna höjer kvaliteten

2017-06-27

DEBATT Mer än var fjärde forskare och lärare på våra universitet och högskolor saknar fast anställning. Detta skapar otrygghet som medför ineffektiva forskningssatsningar och sämre undervisning, skriver Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna.

Nya avtal för kommunala företag

2017-06-27

Sveriges Ingenjörer har träffat en överenskommelse om nya kollektivavtal med KFS, Kommunala Företagens Samorganisation. Avtalen gäller tillsvidare med undantag för Besöksnäringsavtalet som sträcker sig till den 31 mars 2020.