Nyheter 2018-11-28

Framtidsutsikter för civil- och högskoleingenjörer

Igår lanserades Sacos rapport Framtidsutsikter, med prognoser för hur arbetsmarknaden för akademikeryrken kommer se ut på fem års sikt. När det gäller ingenjörerna råder det balans på arbetsmarknaden och framtidsutsikterna är fortsatt goda.

Prognoserna för ingenjörerna i rapporten är framtagna av Sveriges Ingenjörers arbetsmarknadsexpert Olle Dahlberg.

Hur ser Sveriges Ingenjörer på nuvarande arbetsmarknad för ingenjörer?

För civilingenjörer och högskoleingenjörer ser vi att arbetsmarknaden för såväl yrkeserfarna som nyexaminerade är i balans idag.

För brandingenjörer ser vi att arbetsmarknaden för såväl yrkeserfarna som nyexaminerade präglas av liten konkurrens idag.

Hur ser Sveriges Ingenjörer på framtida arbetsmarknad på ingenjörer?

För civilingenjörer och högskoleingenjörer bedömer vi arbetsmarknaden för såväl yrkeserfarna som nyexaminerade som i balans fram till 2023.

För brandingenjörer bedömer vi arbetsmarknaden för nyexaminerade som i balans och för yrkeserfarna präglad av liten konkurrens fram till 2023.

Vad har Sveriges Ingenjörer baserat utsiktsbedömningen på?

Bedömningarna är delvis grundade på erfarenheter från förbundets verksamhet – lönestatistik och kontakter med förtroendevalda och medlemmar, delvis på analyser av yrkes- och utbildningsstatistik och prognoser utfärdade av Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån.

Såväl myndigheter som arbetsgivarorganisationer och enskilda företag talar om det behövs fler ingenjörer. Delar inte Sveriges Ingenjörer den bilden?

Civil- och högskoleingenjörer är centrala i den tekniska kompetensförsörjninge, men de blir också hela tiden fler. År 2015 fanns omkring 185 000 högskole- och civilingenjörer (samt de med närliggande examen) i Sverige. Enligt SCB:s Trender och Prognoser (2017) beräknas de år 2035 uppgå till drygt 250 000.

Dessutom är det viktigt att komma ihåg att alla teknikyrken inte kräver högskoleutbildade ingenjörer.

När det gäller rekryteringsproblematik specifikt avseende ingenjörer, kan det bero på att potentiella kandidater av olika skäl inte väljer att arbeta hos arbetsgivaren i fråga eller att kravställandet ifrån arbetsgivaren gör det praktiskt taget omöjligt att hitta personer med ”rätt” utbildning och ”rätt” erfarenhet vid det givet tillfälle.

Rekommenderar Sveriges Ingenjörer att välja en ingenjörsutbildning, om man vill vara säker på att få en anställning i framtiden?

Ingenjörer har stått starka på arbetsmarknaden under många år, och vi ser inga skäl att tro att den situationen kommer att förändras drastiskt. Konjunkturskiftningar kan alltid skapa osäkerhet, men det gäller hela arbetsmarknaden. Det räcker inte heller med att vilja ha ett arbete för att bli ingenjör. Ett intresse för teknik, hyfsade kunskaper i matematik och en hög ambitionsnivå ger däremot goda förutsättningar för att klara studierna och bli attraktiv på arbetsmarknaden. Ingenjörernas kvalifikationer bedöms inte heller enbart utifrån förekomsten av examen.

Behöver det inte utbildas fler ingenjörer?
Högskolornas ingenjörsutbildningar är redan mycket stora. Antalet nybörjare till civil- och högskoleingenjör var förra läsåret 11 300. Det antalet är lika stort som till läkar-, jurist-, civilekonom och sjuksköterskeutbildningen tillsammans. Det som behövs är att fler av de som börjar en ingenjörsutbildning tar examen. Då krävs att avhoppen beroende på bristande förkunskaper minskar, genom kunskapshöjande insatser i skolan och resurssatsningar på högskoleutbildningarna. Men faktum är alltså att ingenjörerna hela tiden blir fler, trots den låga genomströmningen – och den utvecklingen fortsätter.

Det är också viktigt att de många ingenjörerna med utländsk bakgrund ges möjlighet att få in en fot i relevanta arbeten. Det bör också ske snabbt, utan orimliga krav på svenska papper eller erfarenheter. De är redan ingenjörer – de fixar det.

Men tekniska verksamheter behöver flera olika typer av kompetenser. Därför är det viktigt att ta vara även på de nya gymnasieingenjörerna och de som utbildas på yrkeshögskolans teknikutbildningar.

Vad kan arbetsgivare som upplever problem med att rekrytera ingenjörer göra?

Arbetsgivare som har rekryteringssvårigheter måste jobba mer aktivt, genom att inventera sina långsiktiga kompetensbehov och ta fram kompetensförsörjningsplaner där de:

• ser över hur man utvecklar kompetensen hos sina befintliga medarbetare
• utvecklar vägar in för kandidater med rätt kompetensnivå men som inte fullt ut lever upp till efterfrågad profil, att lära sig jobbet på plats
• skärskådar sitt eget erbjudande till ingenjörer.

Värdesätter man sin nyckelkompetens blir det lättare att både behålla och rekrytera ingenjörer.