Debatt 27 december 2018

AI kan hjälpa cancersjuka och kapa vårdköer

Ny teknik och metoder för diagnostik och behandling kan förbättra situationen för patienter och samtidigt minska vårdköer och samhällskostnader. Det skriver förundsordförande Ulrika Lindstrand tillsammans med företrädare för bl.a. Forska!Sverige och Cancerfonden på Dagenssamhalle.se 

Antalet cancerfall i Sverige fortsätter att öka. Under 2017 rapporterades 66 775 cancerfall, en ökning med 4 procent jämfört med 2016 och med 27 procent sedan 2007. Med hjälp av mer förebyggande arbete, ökad forskning samt nya metoder för bättre diagnostik och behandling kan vi förbättra situationen för patienter och samtidigt minska vårdköer och samhällskostnader.

Varje år drabbas över 60 000 människor i Sverige av cancer. Under 2017 ställdes drygt 180 cancerdiagnoser per dag. Bröstcancer och prostatacancer är fortfarande de vanligaste cancerformerna, hudcancer är den form som ökar mest. Det höga antalet cancerfall i Sverige beror delvis på att vi fått bättre metoder för att upptäcka cancer, men också på en reell ökning av antalet drabbade.

Om utvecklingen fortsätter kommer antalet personer som lever med en cancerdiagnos nästan fördubblas till år 2040, enligt en prognos från Folkhälsomyndigheten och Cancerfonden. Utöver att cancer är smärtsamt för både drabbade och närstående innebär det en stor samhällskostnad.

De årliga kostnaderna för cancer i Sverige uppgår till runt 36 miljarder kronor och förväntas öka till runt 70 miljarder kronor år 2040. Det är en stor andel av den offentliga hälso- och sjukvårdskostnaden som 2016 uppgick till cirka 400 miljarder kronor.

Samtidigt finns det hopp, tack vare forskning och utveckling. Till exempel ger digitala verktyg i dag helt nya möjligheter att generera värdefull kunskap som leder till nya effektiva behandlingar, förbättrad diagnostik och effektivare vårdflöden. Artificiell intelligens (AI) möjliggör analys av stora mängder data och spelar därmed en viktig roll för kunskapsutveckling och som beslutsstöd vid diagnostik och uppföljning av behandlingsresultat.

Forskare vid Uppsala universitet menar att om AI användes som beslutsstöd vid till exempel prostatacancer skulle en mycket stor andel av alla prover som inte visar på en cancerdiagnos kunna uteslutas direkt, samtidigt som verktygen hjälper till att uppmärksamma specialistläkarna på misstänkta elakartade tumörer. Det är till stor nytta för patienterna och innebär dessutom att värdefull tid kan sparas inom vården, vilket skulle bidra till minskade vårdköer och kostnader.

Det krävs dock en rad åtgärder för att den fulla potentialen av digitala hjälpmedel, som AI, ska kunna nyttjas och leda till en ljusare framtid för cancerpatienter. Steget till att få in metoderna i vården upplevs fortfarande som stort och onödigt svårt. Det saknas tillgång till strukturerad hälsodata. Vi vill därför att regering och regioner arbetar tillsammans för att möjliggöra insamling, användning och delning av hälsodata i realtid.

Det saknas även utrymme i vården för forskning och utveckling, med syfte att föra in nya metoder som rutin. För varje skattekrona som läggs på vård avsätter staten endast 2 öre till medicinsk forskning som bidrar till att utveckla bättre prevention, diagnostik och behandling för framtiden.

Vi vill att de statliga investeringarna i medicinsk forskning på sikt fördubblas och motsvarar 4 öre per vårdkrona. En sådan investering skulle rädda många liv, i såväl Sverige som globalt.

Ulrika Lindstrand
förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Anna Nilsson Vindefjärd
generalsekreterare Forska!Sverige

Ulrika Årehed Kågström
generalsekreterare Cancerfonden

Anders Blanck
vd LIF - de forskande läkemedelsföretagen

Tobias Alfvén
vice ordförande Svenska Läkaresällskapet

Texten ovan publicerades på Dagenssamhalle.se den 27 december