Debatt

”Stirra er inte blinda på turordningsreglerna”

I januariavtalet har turordningsreglerna i Las blivit huvudfrågan trots att de bara är en del av det som sammantaget utgör anställningstryggheten. Det skriver förbundsordförande Ulrika Lindstrand tillsammans med Unionens ordförande Martin Linder på SvD Näringsliv Debatt.

I januariöverenskommelsen är det arbetsrätten som varit föremål för mest diskussion, och som landade i ambitionen "Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls".

Sveriges Ingenjörer och Unionen samlar tillsammans över 800 000 medlemmar. Våra medlemmar vill ha en flexibel arbetsmarknad som samtidigt garanterar trygghet för den anställde. Det är våra ledstjärnor när vi förhandlar avtal. Vägen till en flexibel arbetsmarknad är dock viktig att fundera noga över. Det är en avgörande skillnad om det sker genom lagstiftning eller i kollektivavtal. I de senare kan anpassningar göras och den flexibilitet som både arbetsmarknadens parter och politiken eftersträvar kan uppnås.

Ett kollektivavtal väger in både lokala och branschspecifika förutsättningar och upprätthåller en grundläggande balans. I den politiska överenskommelsen har turordningsreglerna i Las blivit huvudfrågan trots att de enbart är en del av det som sammantaget utgör anställningstryggheten.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer. Foto: Pernilla Pettersson. Martin Linder, förbundsordförande Unionen. Foto: Camilla Svensk.

Maktbalansen mellan parterna avgörande för bra lösningar

Tack vare den balans som idag råder på arbetsmarknaden har vi också lyckats förhandla fram en effektiv omställningsorganisation, trygghetsrådet TRR. Arbetsgivare avstår pengar som används för att hjälpa de som blir uppsagda att ställa om och snabbt hitta ett nytt arbete. Resultatet är talande – nio av tio kommer i nytt arbete. Detta hade inte kunnat ske utan rådande balans mellan parterna och har sparat skattebetalarna stora pengar då kostnaden för omställning annars hamnat på dem. Detta är ett tydligt bevis på att parterna tar ansvar för omställningen på arbetsmarknaden.

  • Öka trycket på arbetsgivarna att ta ansvar för kompetensutveckling.

Idag är det många arbetsgivare som säger att de inte hittar den kompetens de behöver för att vara konkurrenskraftiga och utvecklas. Detta är ett verkligt problem och som borde vara i fokus; både i våra förhandlingar och i den utredning som regeringen tillsätter. Arbetsgivaren pratar om att tryggheten ska ligga i att kunna få ett nytt jobb. Det håller vi med om. Men problemet ligger i att arbetsgivarna varken avsätter den tid eller de resurser som behövs för att de anställda ska kunna kompetensutveckla sig och därmed hålla företaget konkurrenskraftigt. Ljuset behöver riktas mot arbetsgivarnas ansvar samt möjligheten för facken att sätta tryck på de arbetsgivare som inte tar ansvaret behöver skärpas.

  • Trygghet främjar mod, innovationer och initiativ.

Det finns en myt om att hungriga vargar jagar bäst. Vi kan tala om att hungriga vargar inte jagar. De använder sin tid att oroa sig. Möjligen jagar de nytt jobb. Det mått av trygghet som finns på den svenska arbetsmarknaden har tjänat Sverige väl i form av en hög nivå av innovationsgrad jämfört med andra länder. I klarspråk betyder det att lojala, innovativa och självständiga medarbetare, som vågar komma med konstruktiva förslag och ifrågasätta brister. Det är något att värna.

I regeringsuppgörelsen står också att "Arbetsrätten ska ge företag flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar". Sveriges Ingenjörer och Unionen har tidigare uttryckt oro för att människor ska bli provanställda på livstid. Denna oro kvarstår. Därför är det bra att det i överenskommelsen slås fast att arbetsgivarna ges ett tydligt ansvar för kompetensutveckling och att det ska finnas ett skydd mot godtyckliga uppsägningar.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att politiken håller sig på armlängds avstånd från det som är parternas ansvar. Den bygger också på att vi parter tar vårt ansvar för att hantera nya frågor och att vi utvecklar kollektivavtalen i takt med att arbetslivet utvecklas och förändras. För oss i Sveriges Ingenjörer och Unionen, med totalt över 800 000 medlemmar, är det ett ansvar vi tagit och kommer fortsätta ta. Om vi får chansen.

Läs debattartikeln på SvD Näringsliv Debatt