Debatt 2019-03-08

Trots starkt teknikintresse blir kvinnor inte ingenjörer

Hela arbetslivet är i stort behov av ny kompetens, och möjligheten till eftergymnasial praktik för ungdomar bör utvecklas för att bland annat jämna ut könsbalansen på teknikområdet, skriver förbundets seniora rådgivare Peter Larsson på DN Debatt tilllsammans med företrädare för IVA och Tekniksprånget.

Hur vi lyckas med den högre utbildningen är avgörande för Sveriges utveckling och välstånd. Inte minst teknikutbildningar spelar en viktig roll för både privat och offentligt arbetsliv. Kompetens är nyckeln till framgång. Men trots att 60 procent av alla universitets- och högskolestuderande är kvinnor utgör kvinnorna endast 30 procent av antalet studerande på teknikutbildningarna. Även om siffran ökat det senaste decenniet går utvecklingen på tok för långsamt. Detta är en enorm förlust både för kvinnorna själva och för hela arbetslivet, som är i stort behov av ny kompetens.

Bilden av vad det innebär att arbeta som exempelvis ingenjör måste i detta sammanhang radikalt förbättras. Här vilar ett gemensamt nationellt ansvar på privata och offentliga arbetsgivare, universitet och högskolor och politikerna. Visserligen finns det många olika initiativ som under lång tid har arbetat med att öka antalet kvinnliga teknikstudenter, men väldigt få nationellt koordinerade initiativ existerar. Praktikprogrammet Tekniksprånget är ett exempel på en unik nationell satsning som under flera år visat på stort teknikintresse bland unga kvinnor.

Tekniksprånget , ett fyra månader långt program med betald praktik som drivs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), strävar tillsammans med Sveriges arbetsgivare och regeringen efter att säkra morgondagens kompetensförsörjning, samtidigt som man intresserar och motiverar ungdomar till högre teknisk utbildning. Programmet, som har pågått sedan 2012, involverar 200 arbetsgivare som erbjuder praktikplats på över 100 orter. Hittills har över 17 000 ungdomar ansökt, av vilka cirka 4 000 har genomfört praktik genom programmet. Hälften av alla praktikanter är unga kvinnor.

Nu redovisar Tekniksprånget en uppdaterad sammanställning av sin årliga portalundersökning, där man mellan 2015 och 2018 har undersökt 10 000 ungdomars attityder, förväntningar och farhågor inför högre studier och arbetsliv. Analysen av de flera tusentals svaren leder till spännande slutsatser, inte minst när de svarande delas upp utifrån kön.

Bland annat visar undersökningen att unga kvinnor som går sista året på gymnasiet är betydligt mer tveksamma till att välja högre teknisk utbildning än unga män. Kvinnorna är också osäkra på hur arbetsmarknaden kommer att se ut för dem i framtiden: nästan en av tre unga kvinnor jämfört med en av fem unga män uppger att de känner en sådan oro. Vidare uppgav 12 procent av kvinnorna som skäl för sin osäkerhet att ”matematiken är för svår”, mot 8 procent av männen. Detta trots att kvinnor i genomsnitt har bättre resultat i grundskola och på gymnasium.

Tekniksprånget visar emellertid att de unga kvinnornas osäkerhet kring att välja högre teknisk utbildning inte handlar om att de inte är teknikintresserade. Kvinnor har stort intresse för teknik – men för att lyckas rekrytera dem till teknikutbildningar behöver de ges tillfälle att testa på ämnesområdet, till exempel genom praktik.

Siffrorna talar sitt tydliga språk: endast 30 procent av alla som söker till högre teknisk utbildning är kvinnor. Men unga kvinnor som genomgått Tekniksprånget blir väsentligt mer intresserade av en sådan utbildning. Efter fyra månader vill 80 procent – fyra av fem – av alla som gjort Tekniksprångspraktik studera vidare för att bli ingenjör. Av dessa är hälften kvinnor.

Att få praktik med en kompetent och engagerad handledning innebär att kvinnorna liksom männen får inblick i de yrken som väntar och vad det innebär att arbeta med teknik. Därmed blir de rejält motiverade att söka till och genomföra en teknisk eller naturveten-skaplig universitets- eller högskoleutbildning. Även arbetsgivarna som tar emot praktikanterna vittnar om att de genom de relativt unga praktikanterna, inte minst kvinnorna, får in nytänkande och nya värderingar på arbetsplatsen.

Allt sammantaget blir praktik av det slag som erbjuds genom Tekniksprånget en framgångsfaktor för att få jämnare könsfördelning på teknikutbildningar och, på sikt, i arbetslivet. Och arbetsgivarnas engagemang i frågan reflekteras tydligt hos de unga kvinnor som ansöker till programmet: 86 procent av dessa såg det som viktigt att deras kommande arbetsgivare arbetar med mångfald.

Vår uppfattning är därför tydlig – möjlighet till praktik på bland annat teknikområdet för ungdomar som gått ut gymnasiet bör stärkas och utvecklas, av flera anledningar: för att förbättra kopplingen mellan studier och arbetsliv, för att ta tillvara på unga kvinnors teknikintresse, för att jämna ut könsbalansen inom ett antal sektorer och för att bemöta arbetsgivarnas stora kompetensförsörjningsbehov inom teknikområdet. Våra nya undersökningar visar med andra ord hur den nu rådande situationen innebär ett betydande slöseri med teknikintresse och -engagemang hos unga kvinnor. Vi konstaterar dessutom följande:

  1. Ett av de grundläggande problemen är hur ingenjörsyrket marknadsförs eller ”säljs in”. När ungdomar väl får testa på ämnesområdet ökar intresset häpnadsväckande: 80 procent av alla som praktiserat inom Tekniksprånget säger sig som ovan nämnts vilja bli ingenjörer efter endast fyra månaders praktik. Det finns därför en betydande kontrast mellan vad unga kvinnor tror att en ingenjörskarriär ser ut jämfört med vad en sådan faktiskt innebär.
  2. Kvinnor har högre betyg än män som går N- eller T-programmen i gymnasiet, men trots det är det en högre andel kvinnor som är osäkra på om högre tekniska studier är något för dem. De unga kvinnornas osäkerhet och olyckligt bristande självförtroende på detta område måste bemötas. Här måste universitet och högskolor, arbetsliv och politiken arbeta betydligt tätare tillsammans med saklig information och inspiration.

    I en kommande förändring av styrningen av högre utbildning måste det finnas både riktlinjer och resurser för att åstadkomma en effektiv samverkan mellan högskola och arbetsliv. I andra utbildningsområden som till exempel vård- och lärarutbildningar är det också en tydlig obalans bland könen, men med en mycket stor övervikt av kvinnor. Det kanske behövs både ett ”vårdsprång” och ett ”lärarsprång”.

  3. En ytterligare allvarlig utmaning är de många avhoppen som varje år äger rum från ingenjörsutbildningarna. Praktikprogram som Tekniksprånget leder enligt undersökningen till färre sådana avhopp; motivationen att slutföra utbildningen är stor. Praktik är därför utbildningsmässigt, matchningsmässigt och i slutänden samhällsekonomiskt viktigt och lönsamt.

Ansökningsportalen för nästa praktikperiod inom Tekniksprånget öppnar den 16 april. Tekniksprånget har på ett unikt sätt lyckats få fler kvinnor intresserade av ingenjörsutbildning och höjt deras motivation.

Men programmet hotas av nedläggning om inte regeringen är beredd att förändra grundsynen på Tekniksprånget – från tidsbegränsat projekt till viktig del av det utbildningsmässiga ekosystemet. Tekniksprånget behöver ett besked från regeringen i denna fråga. Sverige har inte råd att strunta i detta.

Peter Larsson, senior rådgivare, Sveriges Ingenjörer
Helen Dannetun, rektor Linköpings universitet 
Johan Forssell, vd Investor 
Vesna Jovic, vd Sveriges kommuner och landsting 
Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt näringsliv  
Anders Lindberg, founding partner, JKL 
Camilla Modéer, senior rådgivare, IVA 
Alexandra Ridderstad Wachtmeister, verksamhetsansvarig, Tekniksprånget, IVA 
Helena Stjernholm, vd Industrivärden 
Jan-Eric Sundgren, ordförande, Tekniksprånget 
Carl-Henric Svanberg, preses IVA 
Tuula Teeri, vd IVA 
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen