Debatt 21 maj 2019

Snedvriden bild av produktivitetstillväxten

Slutsaterna som företrädare för Svenkt Näringsliv drar om svensk ekonomi och löneutveckling är fel och behöver nyanseras. Det skriver förbundsordförande Ulrika Lindstrand tillsammans med de övriga ordförandena i Facken inom Industrin i en replik på DN Debatt. 

Det svenska näringslivet blir allt mer konkurrensutsatt. Det handlar inte bara om prispress utan i allt högre grad om att innovationstakten ökar. Det svenska näringslivet blir allt mer kunskapsintensivt. Varor, tjänster och affärsmodeller utvecklas i snabb takt. Detta är för många företag den stora utmaningen. Därför är den skriande kompetensbristen ett stort konkurrenskraftsproblem. Går det inte att hitta personer med rätt kompetens, då kan man inte heller konkurrera framgångsrikt.

Trots att allt fler verksamheter blir konkurrensutsatta är fortfarande industrin mer internationellt konkurrensutsatt än andra delar av näringslivet. Industriföretagens konkurrenter har i hög utsträckning sina anställda utomlands och vår industri påverkas därför av det relativa kostnadsläget jämfört med andra länder. Inför den kommande avtalsrörelsen anser vi att industrin fortsatt ska vara lönenormerande. Därför är det rimligt att också fokusera på hur utvecklingen inom industrin varit när vi ska bedöma vad löneutvecklingen har betytt och vad som är rimligt för framtiden.

Det är svårt att mäta produktivitet, inte minst i forskning och utveckling

Enligt Svenskt Näringsliv har de svenska lönerna ökat för snabbt de senaste åren. Vi anser att det är att blanda bort korten. Vad gäller lönebildningen är det även i fortsättningen löneutvecklingen i industrin jämfört med andra länder som bör vara i fokus. Löneökningstakten har sedan 2013 tydligt växlat ner, bland annat som en konsekvens av den lägre produktivitetsutvecklingen. Inom svensk industri ökade lönerna åren 2016–18 i samma takt som i Tyskland och något mer än snittet i Västeuropa. Svensk arbetskraftskostnad räknat per timme i gemensam valuta ligger i dag under snittet i Västeuropa.

Även bilden när det gäller produktivitetstillväxten är snedvriden. Produktivitetsutvecklingen har saktat ner i Sverige och omvärlden. Det är också svårt att mäta produktivitet, inte minst i forskning och utveckling. Men ur ett konkurrenskraftsperspektiv är det jämförelsen mellan Sverige och andra länder som är viktig. Produktivitetsutvecklingen inom svensk industri har varit bra jämfört med viktiga konkurrentländer de senaste åren. Vi bedömer därför att industrin har kunnat bära den löneökningstakt vi har haft, utan att konkurrenskraften hotats.

Svenskt Näringslivs negativa syn på utvecklingen riskerar att skada både Industriavtalet och konkurrenskraften. Blir löneökningstakten i nästa års avtalsrörelse orimligt låg kommer trycket från andra branscher och grupper att avvika från industrinormeringen bli stort. Näringslivsföreträdarna verkar i det närmaste tondöva när det gäller detta. Dessutom kan för låg eller negativ reallöneökning skada konkurrenskraften då det blir svårare att behålla och rekrytera kompetens inte minst inom industrin.

Facken inom industrin står för en balanserad bild av utvecklingen i svensk ekonomi och industri. Det borde Svenskt Näringsliv också göra.

Ulrika Lindstrandförbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Eva Gouvelin, förbundsordförande Livsmedelsarbetareförbundet
Martin Linder, förbundsordförande Unionen
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall
Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket