Debatt 10 juni 2019

"Individens möjlighet att utbildas och utvecklas till gagn för svensk konkurrenskraft"

Fortlöpande utbildning blir allt viktigare för att säkra svensk konkurrenskraft. För första gången presenterar vi nu gemensamma förslag på hur livslångt lärande kan främjas konkret. Det skriver förbundsordförande Ulrika Lindstrand tillsammans med företrädare för lärosäten och arbetsgivarorganisationer på Di Debatt.

Tid, struktur och tydlighet. Det är grundbultar i vårt förslag till modell för livslångt lärande och därmed basen för att svenska företag ska kunna hävda sig globalt även i framtiden. Vi kallar modellen, eller ramverket, ”Study Friday” och den öppnar för en fördjupad och effektiv samverkan mellan lärosäten och företag med fokus på individens möjlighet att utbildas och utvecklas till gagn för svensk konkurrenskraft.

Svensk ekonomi är till stora delar byggd på en framgångsrik exportsektor som numera omfattar såväl produkter som tjänster. Ett högt teknikinnehåll i dessa har genom tiderna varit både ett kännetecken och en framgångsfaktor. En huvudfråga blir därför hur den tekniska spetskompetensen ska kunna stärkas för att möta en ökad global konkurrens.

Det är viktigt att det finns möjlighet att till sin befintliga utbildning och erfarenhet addera ny kunskap och kompetens. Våra lärosäten måste få tydliggjort vilken utbildning som efterfrågas av företagen och anställda samt när man förväntas kunna tillhandahålla denna. En företagsledning måste kunna planera både för den nästkommande leveransen av varor eller tjänster och sin långsiktiga förmåga att ta fram nya sådana.

Det måste med andra ord finnas möjlighet för företag att få sitt behov av spetsutbildning tillgodosett i rimlig omfattning och form. Enskilda medarbetare måste på eget initiativ också kunna hitta och söka till liknande kurser med avsikt att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling och stärka sin position på arbetsmarknaden.  

Vi kallar detta ramverk för Study Friday, men det innebär inte att all kompetenshöjning måste äga rum på fredagar. Begreppet får stå som metafor för att man definierar när kompetensutveckling ska äga rum och vilka den omfattar. Det kan göras lokalt i överenskommelser mellan flera företag och lärosäten och med enskilda individer. För att möjliggöra detta med utgångspunkt i dagens system ser vi följande ändringar som nödvändiga.

Den här delen av utbildningssystemet måste fungera väl både för Sverige som kunskapsnation men det är också en avgörande fråga för det arbete med att skapa en dynamisk arbetsmarknad som arbetsmarknadens parter nu genomför för att skapa nya regler för anställningsskydd, omställning och kompetensutveckling.

  1. Utveckla antagningssystemen. Antagningssystemen behöver förenklas och utvecklas för dem som redan har en examen från en högre utbildning. Redan idag kan alumner lätt välkomnas tillbaka till sitt tidigare lärosäte för att ta del av ny kunskap. Detta sker på några lärosäten, men fler skulle kunna göra detta möjligt. För att det ska bli möjligt att ta emot en person med examen från ett annat lärosäte eller meningsfullt att skräddarsy relevant utbildning, t ex genom att bryta ut moduler ur ordinarie kursutbud, behöver även det nationella systemet utvecklas. En förebild kan vara hur antagning fungerar för specialistsjuksköterskor och barnmorskor.
  2. Ändamålsenlig finansiering för kurser för yrkesverksamma. Det är inte nödvändigt att fort- och vidareutbildning för redan yrkesverksamma måste resultera i traditionella högskolepoäng på samma sätt som för en student som genomgår en grundutbildning. Fort- och vidareutbildning är en av flera former för livslångt lärande. Poäng är dock den måttstock som staten använder idag för att ersätta lärosäten ekonomiskt. Statens ersättning till lärosäten för att anordna utbildning måste förändras så att även bidrag till det livslånga lärandet belönas. Genom tydlig finansiering ökar lärosätens incitament, inte minst för sin långsiktiga planering.
  3. Anpassning av kurser till yrkesverksamma. Med detta ramverk och fungerande finansiering får våra lärosäten incitament att ändra och anpassa sitt kursutbud till en ny målgrupp, de yrkesverksamma. Då blir det intressant att dela upp kurser i olika moduler och utveckla nya former för utbildning på distans, vilket ger flexibilitet och därmed nya möjligheter att möta ingenjörernas och företagens behov av utbildning.
  4. Tillåt avdrag för investeringar i kompetens. En investering även i spetskompetensen gynnar Sverige som helhet. Avancerad forskning, utveckling och innovation måste även framöver vara kännetecken för vårt land. 2012 införde den dåvarande regeringen möjligheten för företag att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för investeringar i forskning. Vi vill se ett motsvarande system när det gäller investeringar i anställdas kompetens. Då kan även avancerade studier bedrivas på arbetstid.

Vårt förslag kommer som en positiv sidoeffekt att leda till att vi i framtiden kommer att få se yrkeserfarna personer vistas på samma föreläsning, workshop eller laboration som morgondagens medarbetare vilka är dagens studenter. Mötet mellan unga och erfarna kommer att vara ett helt nytt moment i undervisningen och skapa nya kreativa miljöer och lärande. Yrkesverksamma kan på så sätt också bidra till att utveckla utbildningen.

Vi undertecknare företräder sju stora lärosäten med ingenjörsutbildning, sex tekniktunga branscher och mer än 150 000 enskilda ingenjörer. Vi föresatte oss att inte skapa nya system eller institutioner för att göra förändringen möjlig. Istället har vi utgått ifrån hur det ser ut idag och skruvat på förutsättningarna.

Sveriges nya minister för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, har klart uttalat att det livslånga lärandet har högsta prioritet. Vårt förslag ligger i linje med denna ambition. Vi söker nu samarbete med regeringen och dess myndigheter för att underlätta ett genomförande. Vi kan starta nu.

Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer

Hans Adolfsson, rektor, Umeå universitet

Stefan Bengtsson, rektor Chalmers

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor Luleå Tekniska universitet

Ulf Nilsson, dekan Linköpings Universitet

Jonas Hagelqvist, VD Innovations- och kemiindustrierna

Per Hidesten, VD Industriarbetsgivarna

Carina Håkansson, VD Skogsindustrierna

Magnus Höij, förbundsdirektör Innovationsföretagen

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör IT- och Telekomföretagen

Sigbritt Karlsson, rektor Kungliga Tekniska Högskolan

Klas Wåhlberg, VD Teknikföretagen

Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet

Viktor Öwall, rektor Lunds Tekniska Högskola