Nyheter 26 juni 2019

Högskolan måste delta i det livslånga lärandet

Högskolan måste bli en plats där ingenjörer kan få ny kunskap och kompetens genom hela yrkeslivet. Men om det ska kunna ske måste högskolorna också ges mer resurser för att inte utarma den befintliga utbildningen.

Sveriges Ingenjörer är positivt till Styr- och resursutredningens förslag, STRUT (SOU 2019:6) att utöka uppdraget för högskolor att vidareutbilda yrkesverksamma.  Men större ambitioner att bedriva sådan utbildning måste åtföljas av mer resurser om den befintliga utbildningen inte ska påverkas negativt och här är det mer osäkert skriver vi i vårt remissvar.

Livslångt lärande – ett ansvar också för högskolan

Frågan om hur redan yrkesverksammas kunskap och kompetens ska kunna utvecklas genom hela yrkeslivet, är särskilt viktig för ingenjörskåren. Den tekniska utvecklingen går snabbt och behovet av att fylla på sina kunskaper blir då stort. Lärande behöver inte alltid ske i högskolan, men ibland är högskolan bäst lämpad, eftersom där finns den höga tekniska kompetensen och kunniga lärare. Därför menar Sveriges Ingenjörer att högskolans bidrag till detta behöver bli större.

Vi lyfter även fram den nya rapporten Study Friday som är ett konkret koncept för hur detta skulle kunna gå till. Konceptet har tagits fram tillsammans med flera lärosäten och branschorganisationer inom teknikområdet. Det går ut på att öka tillgängligheten av utbildning för yrkesverksamma genom att införa en viss överenskommen tid eller dag för att bedriva studier (exempelvis en dag i veckan), vilket underlättar planering och samverkan mellan ingenjörer, arbetsgivare och lärosäten. Förbundet hoppas på att kunna samarbeta med regeringen framöver för att underlätta för och sprida detta koncept.

Mer långsiktiga spelregler för högskolan behövs

Verksamheten på universitet och högskolor kräver långsiktighet i planering och finansiering. Lärare och forskare behöver få fokusera på utbildning och forskning och ska inte behöva lägga orimligt mycket tid på sådant som administration och att ansöka om forskningsmedel. Detta tar utredningen fasta på, vilket är positivt.

I utredningen föreslås att styrningen av lärosätena ska utgå från fyraåriga dialogbaserade överenskommelser mellan regeringen och lärosätena om vad lärosätet ska göra. Rätt utformade kan dessa ge lärosätena mer frihet, men det ställer också ökade krav på lärosätena att strategiskt planera sin verksamhet - självklart tillsammans med de högskoleanställda forskarna och lärarna. Vi lyfter dock ett varningens finger för att detta styrningssätt kan leda till mer detaljstyrning och fler särskilda uppdrag till lärosätena som inte har med kärnuppdragen att göra.

Betänkandet föreslår en utredning med målsättningen att öka samordningen av den stora flora av instanser som idag utger statliga forskningsmedel.. Detta är något Sveriges Ingenjörer har efterfrågat och välkomnar. Idag är det en alltför stor djungel att söka medel och forskare får lägga orimligt mycket tid på att söka pengar, vilket är slöseri med både forskarnas tid och skattemedel.