Debatt 5 september 2019

Bra utbildning kostar

Urholkningen av resurser av den högre utbildningen måste vändas. De ingenjörer som universitet och högskolor utbildar måste få den kunskap de behöver, skriver förbundsordförande Ulrika Lindstrand på SvD Debatt.

Ulrika Lindstrand skriver på SvD Debatt

I dagarna startar cirka 11 500 studenter en civilingenjörs- eller högskoleingenjörsutbildning. Dessa teknologer förväntar sig en utbildning som utrustar dem med kunskaper för att som ingenjörer skapa konkurrenskraft och hållbarhet i näringslivet, utveckling inom offentlig sektor eller bidra till lärande och forskning som doktorander inom teknik. Att de kommer få med sig allt de behöver för dessa viktiga uppgifter är dock ingen självklarhet.

Ingenjörsutbildningarna på universitet och högskolor leder till yrkesexamina. För att deras kvalitet och särart ska bibehållas, behöver de praktiska inslag. Laborationer och övningar kräver verktyg, instrument och laborationslokaler. Dessa inslag måste också ständigt uppgraderas i takt med att den snabba utvecklingen på det tekniska området fortskrider. För detta krävs resurser som idag inte är tillräckliga och dessutom ständigt minskas.

För att kunna säkra samhälleliga grundfunktioner, som tillgången på vatten och el, och för att Sverige även i framtiden ska ha ett konkurrenskraftigt näringsliv behövs bra ingenjörsutbildningar som frambringar bra ingenjörer.
Ulrika Lindstrand
Förbundsordförande

I regeringens styr- och resursutredning, strut-utredningen, vars slutrapport lades fram i våras och nu har varit ute på remiss, föreslås ett nytt sätt att tilldela ekonomiska resurser till utbildning och forskning. Att hela systemet ses över är positivt. Förändringsförslagen som läggs fram i utredningen kommer dock inte att lösa problemet med resursbrist som råder inom den högre utbildningen.

De senaste 30 åren har universitets- och högskolesektorn genomgått en stor expansion. Antalet lärare och forskare har ökat och många fler studenter utbildas varje år. I och med expansionen har också behovet av resurser till universitet och högskolor ökat, men i den stora omställningen har inte resurserna hängt med i tillräcklig omfattning.

I rapporten ”Systemfel i kunskapsfabriken - om urholkning av ersättningsbeloppen till högre utbildning” (2018) visar fackförbundet Sulf att utbildningar inom naturvetenskap, teknik och farmaci skulle behöva en resursmässig höjning på över 40 procent för att resurserna per student idag skulle ligga på motsvarande nivåer som under 90-talet. Ett särskilt problem utgör det så kallade ”produktivitetsavdraget”, enligt vilket högre utbildning varje år avkrävs en effektivisering av sin verksamhet med 1–2 procent. Lärande är svårt att effektivisera i samma utsträckning som många andra verksamheter.

Lärosätena har uppdrag som de måste utföra. De kan inte slå knut på sig och uppfinna mer resurser. De kan bara omdisponera de resurser som finns. Någon utbildning eller aspekt av utbildningarna kommer att dra en nitlott om resurserna är otillräckliga. Att pengar ska tas från forskningen för att laga en haltande utbildning är inte heller en lösning på problemet.

För att kunna säkra samhälleliga grundfunktioner, som tillgången på vatten och el, och för att Sverige även i framtiden ska ha ett konkurrenskraftigt näringsliv behövs bra ingenjörsutbildningar som frambringar bra ingenjörer.

Oavsett hur systemet för tilldelning av resurser till den höge utbildningen ser ut, så måste resurserna vara tillräckliga. Det går inte att runda det faktum att bra utbildning kostar. Resursurholkningen av den högre utbildningen måste vändas för att de ingenjörer som universitet och högskolor utbildar ska få den kunskap de behöver.

Ulrika Lindstrand
förbundsordförande Sveriges Ingenjörer