Aktuellt 18 september 2019

Höstbudgetens resurser matchar inte regeringens ambitioner

Regeringens budgetförslag innehåller flera lovvärda förändringar på skatteområdet och positiva satsningar inom miljö och klimat. Men sammantaget saknas de krafttag kring hållbarhet och kompetens som krävs för att stärka Sverige inför framtiden.

Sveriges Ingenjörer är positiva till flera av åtgärderna för att minska utsläppen från industri och transporter som regeringen föreslår i höstbudgeten. Samtidigt saknas ett större helhetsgrepp för att möjliggöra nya ingenjörslösningar och nå klimatmålen. Det gäller bland annat minskningen av koldioxidutsläppen i transportsektorn med 70 procent till 2030.

– Budgetsatsningarna på laddstolpar via klimatklivet och en klimatpremie för ellastbilar, elbussar och elektrifierade arbetsfordon är bra förslag. Men det krävs mer. Vi uppmanar därför regeringen att låta den aviserade elektrifieringskommissionen snarast få påbörja sitt arbete, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand kommenterar höstbudgeten

Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet; Sveriges Ingenjörer.

I budgetförslaget slopas även den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den s.k. värnskatten. Det är ett avskaffande som välkomnas av Sveriges Ingenjörer.

– Värnskatten har varit direkt skadlig för viljan att utbilda sig och ta på sig nya och mer kvalificerade arbetsuppgifter. Att få behålla åtminstone hälften av en inkomstökning är en signal att samhället uppmuntrar till utbildning, arbete och utveckling, säger Ulrika Lindstrand.

Det är även bra att det från och med april 2020 införs ett ökat FoU-avdrag. Det kommer att skapa förutsättningar för de företag som vill utveckla framtidens miljöteknik bland annat gällande fordon med eldrift.

–  Forskning och utveckling är något som tar tid och kostar pengar. Det innebär också risk. Samtidigt är det förutsättningen för en bättre miljö, nya jobb och ekonomisk tillväxt. Att öka avdraget för forskning och utveckling är ett sätt att minska risken och främja förutsättningarna för att nå klimatmålen, säger Ulrika Lindstrand.

Resurstilldelningen måste börja matcha det regeringen vill göra. Man kan inte önska fram kunskapsnationen Sverige. Bra utbildning kostar. Det borde regeringen i större utsträckning tagit fasta på i höstbudgeten.
Ulrika Lindstand
Förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer

För att kunna lösa samhällsutmaningarna behövs kompetenta ingenjörer. Det är därför problematiskt att anslagen för högre utbildning urholkats under lång tid. Ett resurstillskott på runt 7 miljarder kronor skulle behövas till universitet och högskolor för att resurserna per student skulle ligga på motsvarande nivåer som under 90-talet. Nära hälften av dessa resurser skulle behöva gå till utbildningarna inom naturvetenskap, teknik och farmaci.

– Att ställa krav på lärosätena att utbilda allt fler studenter till en allt lägre kostnad per student är orimligt. Resurstilldelningen måste börja matcha det regeringen vill göra. Man kan inte önska fram kunskapsnationen Sverige. Bra utbildning kostar. Det borde regeringen i större utsträckning tagit fasta på i höstbudgeten, säger Ulrika Lindstrand.

 

Fördjupande kommentarer

Sveriges Ingenjörer arbetar kontinuerligt med samhällspåverkan. Som remissinstans och aktiv samhällsaktör för vi din talan i dialog med arbetsgivare, politiker och beslutsfattare. Här kan du läsa fördjupande budgetkommentarer för respektive ämnesområde.

Sveriges Ingenjörer anser att avskaffandet av en övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (värnskatten) är bra. Nuvarande skattenivå är hög och ger inte tillräckliga incitament för en tuff ingenjörsutbildning. Det är orimligt att genomgå en krävande utbildning och dra på sig studieskulder om större delen av lönen försvinner i skatt. Därför behövs incitament i form av sänkt marginalskatt för att ingenjörerna ska ta på sig ytterligare arbetsuppgifter och jobba de extra timmar som krävs för att morgondagens innovationer ska tas fram. Sverige är beroende av att det är attraktivt att lägga tid och möda på att välja ingenjörsbanan och att kompetenta ingenjörer examineras som sedan skapar värden för företag och samhälle.

EU-kommissionen placerar i sin senaste ranking Sverige på plats ett i Europa vad gäller innovation. Det är dock ingen självklarhet att Sverige kan behålla en tätposition inom teknisk utveckling och innovation. Det finns också ett starkt samband mellan ingenjörernas värdeskapande och den ekonomiska utvecklingen i samhället. Därför är det, i enlighet med budgetpropositionen, viktigt att det blir mer lönsamt för de som har höga inkomster att jobba mer.

Avskaffandet av en övre skiktgräns för statlig inkomstskatt är därför ett viktigt steg att ta för att stimulera individer att fullgöra en ingenjörsutbildning och bidra till en ökad utveckling och tillväxt i Sverige. Att få behålla åtminstone hälften av en inkomstökning är en signal att samhället uppmuntrar utbildning, arbete och utveckling. Sveriges Ingenjörer har också framfört dessa synpunkter i ett remissvar till Finansdepartementet sommaren 2019.

Ladda ner Sveriges Ingenjörers remissvar.

För mer information, kontakta Staffan Bjurulf.

Forskning och utveckling är något som tar tid och kostar pengar. Det innebär också en risk. Samtidigt är det en förutsättning för nya jobb, en bättre miljö och ekonomisk tillväxt. Sveriges Ingenjörer har lyft fram betydelsen av att öka FoU-avdraget, bland annat i samband med ett seminarium kring värdeskapande ingenjörer tillsammans med Innovationsföretagen i Almedalen sommaren 2019.

Det är därför glädjande att regeringen har tagit fasta på detta och nu inför ett ökat FoU-avdrag fr o m april 2020. Satsningen kommer att skapa förutsättningar för de företag som vill utveckla framtidens miljöteknik, bland annat gällande fordon med eldrift. Redan nu ser vi exempel på satsningar där FoU-avdraget kan ge ökad nytta för en grön och hållbar omställning genom att utveckla vågkraft, ny teknik för solenergi och teknik för att lagra energi i batterier. Mer om vår syn på ett FoU-avdrag finns att läsa i vår konjunktur- och innovationsrapport våren 2019.

Ladda ner konjunktur- och innovationsrapporten.

För mer information, kontakta Staffan Bjurulf.

Sedan många år tillbaka pågår en urholkning av resurserna till högre utbildning i Sverige, i synnerhet när det gäller ingenjörsutbildningarna.

Sveriges Ingenjörer anser att resurserna till ingenjörsutbildningarna på landets universitet och högskolor måste öka för att matcha regeringens ambitioner. Allt annat är en förlust, både för de studerande och för samhället. För att utbildningarna till civilingenjör och högskoleingenjör ska kunna bibehålla sin kvalitet och särart som yrkesutbildningar, behöver de innehålla praktiska inslag. Laborationer och övningar kräver verktyg, instrument och laborationslokaler. Dessa inslag måste också ständigt uppgraderas i takt med den snabba teknikutvecklingen. För detta krävs resurser som idag inte är tillräckliga och dessutom ständigt minskas.

Tilldelningen av anslag för högre utbildning har inte hängt med i motsvarande takt som utbildningen har byggts ut de senaste årtiondena. I rapporten Systemfel i kunskapsfabriken - om urholkning av ersättningsbeloppen till högre utbildning (SULF, 2018) framgår att högre utbildning skulle behöva ett resurstillskott på runt 7 miljarder kronor för att resurserna per student skulle ligga på motsvarande nivåer som under 90-talet. Nära hälften av dessa resurser skulle behöva gå till utbildningarna inom naturvetenskap, teknik och farmaci.

Nu finns ett högt tryck på regeringen att universitet och högskolor även ska bedriva utbildning för redan yrkesverksamma. Detta är en nödvändig utveckling, men om lärosätena ska kunna möta upp detta räcker det inte med att ge dem tydligare uppdrag. Det kommer i så fall att drabba redan hårt ansträngda grundutbildningar ännu hårdare, för någonstans måste pengarna tas ifrån. Det enda rimliga alternativet är att resurserna ökas så att uppdraget gällande kompetensutveckling av yrkesverksamma också kan tillgodoses. Sveriges Ingenjörer anser att målsättningen måste vara att svensk utbildning håller hög kvalitet, även internationellt sett. Står valet mellan kvalitet och kvantitet i utbildningen, så måste kvaliteten prioriteras.

Att utbilda med för små resurser drabbar både studenter och i slutänden hela samhället. Detta måste regeringen ta fasta på i sina prioriteringar.

Ladda ner rapporten Systemfel i kunskapsfabriken.

För mer information, kontakta Josefin Utas eller Olle Dahlberg.

Sveriges Ingenjörer är positiva till att regeringen i höstbudgeten föreslår flera åtgärder för att minska utsläppen från industri och transport. Samtidigt menar vi att det behövs ett kraftfullare helhetsgrepp om de beslutade politiska målen ska kunna nås.

Satsning på laddstolpar via klimatklivet och en klimatpremie för ellastbilar, elbussar och elektrifierade arbetsfordon är bra förslag. Men om Sverige ska ha någon som helst möjlighet att, i enlighet med riksdagsbeslutet, minska koldioxidutsläppen i transportsektorn med 70% till 2030 så krävs mer. En viktig del är elektrifiering av vägnätet. Vi uppmanar därför regeringen att låta den aviserade elektrifieringskommissionen snarast titta på möjligheten att elektrifiera ett antal motorvägsavsnitt och lösa frågan om huvudman för infrastrukturen. 

Även ekobonussystemet, som syftar till att flytta gods från väg till sjöfart, är en god idé. Industrin är emellertid redan mycket medveten om fördelarna med andra transportsätt än lastbil. Fördelningen mellan transportslag är dock i stort densamma över tid. Det beror till stor del på att den överflyttning som är enkel redan har skett. I många fall är det inte möjligt rent praktiskt oavsett ekonomiska stimulanser. Vi vill därför att regeringen uppdrar åt Trafikverket att undersöka med de stora transportköparna vad som kan få dem att flytta mer gods från väg till sjöfart och järnväg.

För mer information, kontakta Johan Sittenfeld eller Patrik Björnström.

Sveriges Ingenjörer i media

Sveriges Ingenjörers kommentar kring höstbudgeten har uppmärksammants i media. Läs ett urval av artklarna här.

Expressen

Under onsdagen presenterades höstbudgeten i sin helhet. Nu höjs kritiska röster för att fossila skattelättnader bromsar utvecklingen. Sveriges Ingenjörer har också kommenterat höstbudgeten. Förbundet är positiva till flera av åtgärderna för att minska utsläppen från industri och transporter men saknar ett större helhetsgrepp för att möjliggöra nya ingenjörslösningar och nå klimatmålen. "Budgetsatsningarna på laddstolpar via klimatklivet och en klimatpremie för ellastbilar, elbussar och elektrifierade arbetsfordon är bra förslag. Men det krävs mer. Vi uppmanar därför regeringen att låta den aviserade elektrifieringskommissionen snarast få påbörja sitt arbete", säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer i ett pressmeddelande.

Läs artikeln Kritiken mot nya budgeten - slår mot klimatsatsningarna på Expressen Klimat.

Dagens Opinion

Kommentarerna till regeringen budget för 2020 fortsätter att strömma in. Även Sveriges Ingenjörer är positiva. Då är glädjeämnet "åtgärderna för att minska utsläppen från industri och transporter”. Ingenjörerna gillar även att värnskatten avskaffas.

Läs artikeln Ingenjörerna, skattebetalarna, innovatörerna, vårdsvängen, metallarna och finansen på Dagens Opinion.

Arbetsvärlden

Höginkomsttagare, främst män, ser ut att vinna mest på skatteförslagen i höstbudgeten. Finansminister Magdalena Andersson (S) medger att klyftorna kommer att öka. Men TCO och Sveriges Ingenjörer försvarar att värnskatten slopas.

Läs artikeln Slopad värnskatt skapar turbulens på Arbetsvärlden.

Dagens Arena

Fackförbundet Sveriges Ingenjörerär positiva till flera av åtgärderna för att minska utsläpp från industri och transporter, men saknar ett helhetsgrepp för att nå klimatmålen och öppna för nya ingenjörslösningar. "Budgetsatsningarna på laddstolpar via klimatklivet och en klimatpremie för ellastbilar, elbussar och elektrifierade arbetsfordon är bra förslag. Men det krävs mer. Vi uppmanar därför regeringen att låta den aviserade elektrifieringskommissionen snarast få påbörja sitt arbete", säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförandeSveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.

Läs artikeln Klimatet i budgeten – Dystert på Dagens Arena.