Aktuellt 22 oktober 2019

Så hotar förslagen i Januariavtalet din anställningstrygghet

I överenskommelsen mellan regeringen, Centern och Liberalerna finns krav på förändring av LAS. Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska ta fram förslag på förändringar som kan få konsekvenser för din trygghet på jobbet.

Utredningens direktiv, som styr vad utredningen ska göra, pekar bland annat ut utökade undantag från turordningen. Det betyder att arbetsgivaren får mer makt att bestämma vem som blir uppsagd och vem som får behålla jobbet.

I samband med detta pratas det mycket om kompetensutveckling och om vi skrapar lite på ytan så är det ungefär så här:

I dag ropar alla arbetsgivare efter aktuell kompetens. Men folk blir ju inte mer kompetenta för att politikerna försämrar LAS, så att folk känner sig otrygga eller blir av med jobbet. Folk blir mer kompetenta av att få kontinuerlig utbildning och möjlighet till vidareutveckling. Samtidigt är det nästan ingen arbetsgivare som sätter av den tid och de resurser som behövs för att de anställda ska kunna kompetensutveckla sig.

Vi behöver rikta ljuset mot hur vi ser till att arbetsgivarna tar sitt ansvar!

Felet ligger i att någon måste bli av med sitt jobb för att kunna kompetensutvecklas. Det kloka borde ju vara att göra tvärtom – att vidareutbilda sin personal så den inte behöver bli arbetslös.
Camilla Frankelius
Förhandlingschef, Sveriges Ingenjörer

Vi på facket tar redan ett stort ansvar för att hjälpa den som blir av med jobbet att ställa om och hitta ett nytt jobb. Det är såklart värdefullt för individen och har sparat många miljarder av skattebetalarnas pengar. Felet ligger dock i att någon måste bli av med sitt jobb för att kunna kompetensutvecklas. Det kloka borde ju vara att göra tvärtom – att vidareutbilda sin personal så den inte behöver bli arbetslös.

Det är alltså den anställdes rätt till löpande kompetensutveckling och företagens ansvar att tillgodose detta som borde vara i fokus för politikerna och arbetsgivarna. För att citera PM Nilsson på Dagens Industri ”I Sverige är det billigt att säga upp personal och omställningsmekanismerna är effektiva”.

Vad är LAS?

LAS, Lagen om Anställningsskydd, är den lag som reglerar skyddet för dig som anställd. Till exempel hur olika anställningsformer fungerar och hur uppsägningar går till.

Det som skiljer LAS från andra lagar är att facket och arbetsgivaren kan komma överens om någonting annat än det som står i LAS. Det är det som är kollektivavtal, ett avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare som är viktigare än lagen.

LAS fungerar som en bottenplatta för vilka villkor som ska gälla på arbetsmarknaden. Kollektivavtalen anpassar regelverket efter speciella förhållanden inom olika branscher, eller till och med enskilda företag.

Det är den här lagen och våra möjligheter att förhandla som politikerna nu vill försämra för oss arbetstagare.

Varför förhandlar vi med Svenskt Näringsliv just nu?

Regeringen har sagt att om facken och arbetsgivarna kommer överens om egna förslag till förändringar i LAS som följer utredningens andemening, så ska regeringen följa vår linje istället för det som utredningen kommer fram till.

Problemet är att en del av de förslag som finns i direktiven som politikerna tagit fram direkt hotar anställningstryggheten.

Turordningsreglerna är en viktig del av den maktbalans som ger oss som fackförbund möjlighet att skydda arbetstagare från godtyckliga uppsägningar. Turordningsreglerna är ett förhandlingsunderlag.

Fram tills nu har arbetsgivare och arbetstagare tillsammans bestämt hur uppsägningar ska gå till. Nu vill arbetsgivarna och en del politiker att arbetsgivarna ska få bestämma själva när, vem och varför någon ska sägas upp.

Om det blir så att arbetsgivaren själv får bestämma vem som får gå från jobbet blir alla i praktiken provanställda på livstid. Och då förstår nog de flesta att det inte bara blir kompetens som styr vem som blir av med jobbet.
Camilla Frankelius
Förhandlingschef, Sveriges Ingenjörer

Om det blir så att arbetsgivaren själv får bestämma vem som får gå från jobbet blir alla i praktiken provanställda på livstid. Och då förstår nog de flesta att det inte bara är kompetens som styr vem som blir av med jobbet. Då kan t.ex. personer som enskilda chefer uppfattar som jobbiga, eller som ifrågasätter, sägas upp utan att någon kan säga något om att de får lämna sin anställning.

Trygga medarbetare är modiga medarbetare som vågar ta nya initiativ och är mer produktiva än om de ständigt måste oroa sig för att bli av med jobbet. Det är en myt att hungriga vargar jagar bättre. De jagar möjligen andra jobb.

 

Varför vill politikerna ändra i arbetsrätten?

Vissa politiker tror att de som idag står utanför arbetsmarknaden ska få jobb om det blir lättare att säga upp de som redan har en anställning. Det vill säga att istället för att utveckla de som redan är anställda, så ska arbetsgivarna kunna slänga ut befintlig personal och ta in ny, för att se om den är mer kompetent. Det är ett syniskt slit-och-släng-system som är ovärdigt och som ingen kommer att vinna på.

Vi kommer fortsätta göra vårt yttersta för att stärka anställningsskyddet. Vi kommer också ställa större krav på att företagen löpande och strukturerat kompetensutvecklar sin befintliga personal, så att alla kan fortsätta att vara högkompetenta och bidra till hela samhällets utveckling.

Vi gör inte detta för att rädda politiken utan för att hitta lösningar som inte försämrar, utan förbättrar arbetslivet för våra medlemmar, samtidigt som det gynnar de svenska företagen.

Vad är egentligen anställningstrygghet?

Anställningstrygghet står på fyra ben – och de behövs allihop.

  1. Tillgång till kompetensutveckling
  2. Stöd i omställning
  3. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
  4. Starkt anställningsskydd genom lag och avtal

Att rycka undan ett ben gör att pallen faller ihop.

Tillgång till kompetensutveckling

Kompetens skapar trygghet för den enskilde och är nödvändigt för företagens konkurrenskraft. Alldeles för få arbetsgivare avsätter idag tillräckligt med tid och resurser för kompetensutveckling. Arbetsgivarna pratar om kompetens och kompetensutveckling men gör i det närmaste ingenting. Mycket snack och lite verkstad helt enkelt. Arbetsgivarens ansvar måste skärpas i avtal.

Stöd i omställning

När det kommer till stöd i omställning för fler så har vi och Svenskt Näringsliv gemensamt genom kollektivavtal tagit ansvar för välfungerande omställning genom Trygghetsrådet TRR, som hjälper individer tillbaka till arbetsmarknaden efter en uppsägning. 90% har ett nytt jobb inom 6 månader. Det är fantastiskt och något som borde värnas, inte äventyras.

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet är en grundförutsättning för anställningstrygghet. Man ska inte hamna på bar backe när man blir uppsagd. För att hindra det finns a-kassan, inkomstförsäkringen och TRR.

Starkt anställningsskydd genom lag och avtal

Slutligen behövs ett starkt anställningsskydd genom lag och avtal. LAS är en bra bottenplatta. LAS är ett viktigt verktyg och en stabil grund att utgå ifrån.

 

Vilka är våra viktigaste frågor?

En av knäckfrågorna inom arbetsrätten är vem som ska bestämma. I den svenska modellen bestämmer fack och arbetsgivare tillsammans. Vi förhandlar om regler och villkor. Och vid uppsägningar har inte arbetsgivaren ensamrätt på att definiera vem är kompetent. Maktdelning helt enkelt.

Vi har historiskt visat att det går utmärkt att uppnå bättre resultat med kollektivavtal än med lag. Den avgörande skillnaden och den stora fördelen är att kollektivavtalen går att anpassa till verkligheten och de förhandlas av människor med kännedom om förutsättningarna. De blir flexibla på ett sätt som en lag aldrig kan bli. Dessutom kan avtal formuleras specifikt och anpassas för varje enskild bransch, och hela vägen ner på nivå för varje enskilt företag. Det ger fördelar som lagstiftning aldrig kommer att komma i närheten av.

Dessutom är avtalen ”vaccinerade” mot klåfingriga politiker utan egentlig områdeskunskap. Det är uppenbart för alla (ja, utom kanske för politikerna) att vi, parterna – arbetsgivare och arbetstagare – själva är bäst lämpade att avgöra vilka förutsättningar som ska gälla på arbetsmarknaden.

Våra viktigaste punkter

  • Makten ska delas lika mellan arbetsgivare och arbetstagare
  • Kompetensutveckling av befintlig personal ger vinster för individen, företaget och i slutändan hela samhället
  • Minimal politisk inblandning – den svenska modellen

Politikerna fokuserar nästan bara på LAS. Men vi som jobbar med detta professionellt och är insatta i frågorna på riktigt, vet att det är helt andra saker som vi borde rikta ljuset mot.

Idag ropar alla efter aktuell kompetens men folk blir ju inte mer kompetenta för att de blir av med jobbet. Det är ju helt ologiskt! De blir mer kompetenta av att få kontinuerlig utbildning och möjlighet till vidareutveckling.

Sista sucken för LAS?

"Det jag tycker framförallt är det tråkiga i det här är att man ska behöva sluta för att det ska hända någonting."

Hör Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius om vikten av kompetensutveckling i Sacopoddens avsnitt om LAS.

I avsnittet Sista sucken för LAS? berättar Camilla Frankelius, Mats Glavå, Jessica Löfström och Martin Svanström hur tryggheten hotas när LAS ska reformeras och vilka konsekvenser det kan få för dig.