Debatt 27 januari 2020

"Låga löneökningar skadar svensk industri"

Vi har aldrig hört arbetsgivarsidan argumentera för höjd löneökningstakt under åren då industrikonjunkturen var stark. Våra lönekrav är välavvägda, skriver förbundet gemensamt med övriga Facken inom Industrin på Arbetet Debatt.

Facken inom industrin kräver i årets avtalsrörelse löneökningar på 3 procent. Vi bedömer att det är ett väl avvägt krav.

Arbetsgivarna inom industrins chefekonomer hävdar däremot (Arbetet 22/1) att kravet baseras på en skönmålning av verkligheten. Enligt dem måste löneökningstakten växla ned och utvecklas långsammare än i konkurrentländerna.  Ett av arbetsgivarsidans argument är att en svagare konjunktur talar för lägre löneökningar framöver. Vi håller inte med.

Alltför låga löneökningar är skadligt för svensk ekonomi och förstärker konjunktursvängningar. Det är inte ansvarsfullt
Facken inom Industrin
Ekonomgruppen

Svensk industri har haft en stark utveckling under flera års tid. Nu sker en viss avmattning, men från en hög produktionsnivå. Den globala tillväxten väntas också ta bättre fart igen redan under 2020, enligt alla stora prognosmakare.

Vi anser inte att dessa konjunkturrörelser bör få genomslag i löneökningstakten.

Alltför låga löneökningar är skadligt för svensk ekonomi och förstärker konjunktursvängningar. Det är inte ansvarsfullt. 

Vi har heller aldrig hört arbetsgivarsidan argumentera för höjd löneökningstakt under åren då industrikonjunkturen var stark. 

Ett annat av arbetsgivarsidans argument för lägre löneökningar är att svensk konkurrenskraft måste stärkas. Vår bild är att svensk konkurrenskraft under de senaste åren redan har stärkts tydligt och att vår konkurrenskraft i dag är god. 

Arbetskraftskostnaden i svensk industri har sjunkit betydligt under de senaste åren jämfört med i våra europeiska konkurrentländer.

Jämfört med Västeuropa har kostnaderna ökat något mer, men det kan motiveras av att svensk industris produktivitet också haft en bättre utveckling.
Facken inom Industrin
Ekonomgruppen

2018 låg arbetskraftskostnaderna i svensk industri i nivå med genomsnittet i Västeuropa och var tydligt lägre än i Tyskland.

Vår preliminära uppskattning av utvecklingen av arbetskraftskostnaderna under 2019 visar att kostnadsläget för svensk industri jämfört med omvärlden har fortsatt att förbättras. 

Kronförsvagningen har spelat en roll för att hålla tillbaka kostnaderna i Sverige jämfört med andra länder. Men även om vi bortser från valutaeffekten så har arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat i en återhållsam takt de senaste åren, ungefär lika snabbt som i Tyskland.

Jämfört med Västeuropa har kostnaderna ökat något mer, men det kan motiveras av att svensk industris produktivitet också haft en bättre utveckling.

Svensk industris export och produktion har också utvecklats starkt de senaste åren och vi håller ställningarna väl på världsmarknaden.

Sammantaget blir bilden att svensk industris konkurrenskraft från 2013 och framåt tydligt har stärkts.

Vi instämmer i att produktiviteten, i Sverige och globalt, har utvecklats förhållandevis svagt efter finanskrisen.

Just därför så växlades lönekraven ner från och med avtalsrörelsen 2013.

Arbetsgivarnas ekonomer bortser alltså från att löneökningarna redan har anpassats till den långsammare ökningen av produktiviteten. 

Sammantaget anser vi att en liten uppjustering i löneökningstakten är befogad. 

Från en ansträngt läge för industrins konkurrenskraft runt 2013-14 så har konkurrenskraften inte minst under de senaste åren tydligt stärkts.

Därför är Facken inom industrins lönekrav högst rimliga. 

Staffan Bjurulf, ekonom Sveriges Ingenjörer
Erica Sjölander, kanslichef Facken inom industrin
Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen
Göran Nilsson, ekonom IF Metall
Karin Ewelönn, ekonom GS-facket