Svenska ingenjörer är i världsklass – Deras kompetens bör belönas och skyddas.

"Man ska kunna få bättre lön även där man är."

En av de bakomliggande orsakerna till att förbundet nyligen släppte ett nytt policy paper – ”Ingenjörers värdeskapande” är att man som ingenjör inte ska behöva byta jobb för att höja sin lön. I skriften sammanfattar vi förbundets ståndpunkter och ger förslag på åtgärder för att ytterligare stötta och skydda våra medlemmars innovationskraft och kompetens. Men vi drar även en lans för att svenska ingenjörer bör värderas högre av arbetsgivarsidan och förser våra förhandlare med fler argument för att kunna bevisa ingenjörers värde.

Även om ingenjörerna inte är de enda som sitter på kompetens så är de ofta de som bidrar med ett strukturerat arbetssätt kring hur man löser problem. Något som de är skolade i och som de arbetar med dagligen. Bland annat är det därför ingenjörerna är så viktiga för att Sverige ska behålla sin framskjutna plats när det gäller innovation.

Varje år ser vi i olika rankingar att Sverige är ett av världens mest innovationskraftiga länder. Både när man tittar på akademi och näringsliv. Mätningarna visar hur bra svenska företag  är på att utveckla nya produkter och tjänster. Ingenjörerna är nyckelpersoner till de resultat som skapas i företagen och den framskjutna position som Sverige har. För att få arbetsgivarna att i högre utsträckning stötta och belöna det arbete som våra medlemmar gör, genomför Sveriges Ingenjörer ett antal insatser, bland annat detta policy paper men också de saker du hittar längst ned på sidan.

Vi har en lång tradition att försvara

Att Sverige är ett innovativt land är inget nytt fenomen. Vi har en lång tradition av innovation, exempelvis inom gruv- och stålindustrin och telekom där vi under många år varit världsledande. Traditionen vårdas av ingenjörerna och svenska företag. Sverige ligger i framkant, inom inte bara de områdena utan inom många andra branscher. Sverige har i förhållande tillbefolkningen en hög andel internationella patent.

Innovationskraft och lönsamhet går ofta hand i hand

Inom till exempel svensk industri har företagsledningarna insett att utan rätt teknisk kompetens, det vill säga ingenjörer, förlorar företagen affärer och tillväxten hämmas. I de årsbokslut och rapporter som redovisats  för 2019 så framkommer det att en stor del av de svenska industriföretagen går bra, de fortsätter att tjäna pengar och deras omsättning ökar. Dessa framgångar tillskrivs ofta företagens förmåga att innovera, effektivisera och hitta nya produkter och tjänster. Vilka är det då som står bakom detta? Jo, ingenjörerna.

Problemet är att de som skapar nya innovationer inte får del av den framgången i samma utsträckning som aktieägarna. Utdelningarna till aktieägarna ökar betydligt snabbare än vad lönerna till ingenjörerna gör. Det verkar med andra ord svårare för våra medlemmar, som skapat de nya produkterna och tjänsterna som ger vinster i företagen att få en god löneutveckling. Denna diskrepans är ett problem som vi tar på allvar.

Ingenjörerna står för ansvarsfull innovation

Ingenjörerna utvecklar nya tekniska lösningar och en del av lösningarna kan användas på ett skadligt sätt. Därför finns ingenjörernas hederskodex. Det är idag många som inte känner till att förbundet Sveriges Ingenjörer har en sådan. Det är ett viktigt etiskt ramverk som ingenjörerna har  som inte många andra yrkesgrupper kan falla tillbaka..

” Ingenjören bör i sin yrkesutövning känna ett personligt ansvar för att tekniken används på ett sätt som gagnar människa, miljö och samhälle. Ingenjören bör sträva efter att förbättra tekniken och det tekniska kunnandet i riktning mot ett effektivare resursutnyttjande utan skadeverkningar.  Ingenjören bör ställa sitt kunnande till förfogande i offentliga och enskilda sammanhang för att uppnå bästa beslutsunderlag och belysa teknikens möjligheter och risker.”

Även mindre företag har nytta av ingenjörers innovationskraft
Det är inte bara inom storföretagen som ingenjörer drar ett stort lass. Även i mindre företag med en vilja att utvecklas gör ingenjörer nytta. Vi på Sveriges Ingenjörer undersökte vilken effekt som ingenjörer kan ha inom mindre företag genom pilotprojektet ”Den första ingenjören”. Inom ramen för det visade det sig att de företag som anställt sin första ingenjör ökat både vinst och omsättning med mer än 30% under en tvåårsperiod, samtidigt som antalet anställda också gått upp. Ingenjörerna har skapat värde genom att utveckla och effektivisera produktion, produktflöden och genom utveckling av nya produkter och tjänster. De har också bidragit tillatt företag har kunnat certifiera sig inom olika områden och därigenom kunnat slå sig in på nya marknader eller blivit valbara som underleverantörer till större företag.

Stat och näringsliv i samarbete kan ge goda resultat

Ett gott exemplet HYBRIT, som är ett samarbete mellan LKAB, SSAB, Vattenfall och staten via Energimyndigheten.  Energimyndigheten gör sin största investering i myndighetens historia och investerar i förstudie och i pilotfasen och de tre företagen delar på resterande del av investeringarna. Detta i syfte att utveckla världens första fossilfria metod för stålframställning, något som skulle kunna minska Sveriges utsläpp av koldioxid med 10%. Projektet är långsiktigt och ett bra exempel på gott samarbete mellan privata aktörer och staten för att lösa våra gemensamma problem. Men det hade aldrig blivit verklighet utan att ingenjörerna hade hittat en potentiell lösning på en stor utmaning. Utan dem hade varken privat investeringsvilja eller höga ambitioner från det offentliga stått sig slätt.

Vad gör Sveriges Ingenjörer för att få företagen att ge ingenjörerna en bra löneutveckling på skapat värde?

Förutom de direkta åtgärderna vi vidtar i de nu pågående avtalsförhandlingarna driver vi många andra typer av projekt. Detta sker bland annat genom policy papers. Där framställer vi klart och tydligt förbundets åsikter i den aktuella frågan och agerar framåtriktat genom olika åtgärdsförslag. I detta fall att om den värdeskapande ingenjören bör stöttas och skyddas. En populärversion av detta policy paper finns för nedladdning nedan.