Regeringen och dess stödpartier visade i helgen att de har lyssnat på Sveriges Ingenjörer när de meddelade att de skjuter till 30 miljoner till landets lärosäten för utveckling av korta kurser på avancerad nivå för yrkesverksamma specialister.
Tanken med satsningen är att anställda som korttidspermitterats under coronapandemin ska kunna använda sin frigjorda tid till att fylla på sin kompetens. Teknikområdet och AI lyfts fram särskilt av Utbildningsdepartementet som viktiga områden.
- Vi är glada att vårt påverkansarbete har gett resultat. Pengarna kommer inte att räcka ända fram, då det är många ingenjörer som skulle behöva ta del av utbildning i det här läget. Men det visar att regeringen värdesätter ingenjörer och det som svensk industri bidrar med till Sverige, säger Ulrika Lindstrand.
Det behövs ett mer strukturerat sätt att arbeta med kompetensutveckling i Sverige och lärosätena behöver ett tydligt uppdrag och resurser att jobba med detta.
Kompetens är framtidens viktigaste råvara. Målet är att yrkesverksamma ingenjörer ska vidareutveckla sig kontinuerligt under yrkeslivet. På så vis finns kompetens tillgänglig hela tiden där den behövs och man kan undvika stora genomgripande omställningar som drabbar både anställda och arbetsgivare negativt.
Universitet och högskolors bidrag till att utbildning för redan yrkesverksamma ingenjörer behöver öka, inte bara just nu i den pågående coronakrisen, utan även efter den.
Regeringen föreslog nyligen i en promemoria att det skrivs in i högskolelagen att lärosätena ska bidra till det livslånga lärandet. Förslaget ligger ute på remiss. Det är ett förtydligande av tidigare uppdrag och skapar också möjligheter för regeringen att satsa nödvändiga resurser för att skala upp det livslånga lärandet.
Forskning visar att humankapital och utbildningsnivå spelar en betydande roll för produktivitetsutveckling.
Mängden tillgänglig utbildning för redan yrkesverksamma som lärosätena tillhandahåller idag är väldigt liten, inte minst på teknikområdet.
Sveriges Ingenjörer anser därför att det behövs ett faktiskt uppdrag till landets lärosäten om att fort- och vidareutbilda yrkesverksamma. Därtill behövs rimliga ekonomiska förutsättningar för att de ska kunna uppfylla uppdraget. Annars riskerar resurser tas från grundutbildningarna, vilket i värsta fall kan leda till att deras kvalitet minskar.
Företagen har också en viktig roll att fylla. De måste analysera sina kompetensbehov och samarbeta med lärosätena så att innehållet i kurserna blir relevant och dess former passar deras anställda.
- Det behövs ett mer strukturerat sätt att arbeta med kompetensutveckling i Sverige och lärosätena behöver ett tydligt uppdrag och resurser att jobba med detta. Att hela tiden fylla på med kunskap och kompetens måste bli en mer naturlig del av yrkeslivet. Sveriges Ingenjörer kommer att fortsätta driva på för att det ska bli så, avslutar Ulrika Lindstrand.