"Sveriges behöver fler yrkesutbildade"
Svensk industri är i stort behov av fler yrkesutbildade. Vi ser att gymnasie- och vuxenutbildningarna inte klarar av att matcha arbetsmarknadens behov och därför välkomnar vi Lars Stjernqvists utredning om en mer arbetsmarknadsanpassad utbildning. Det skriver Industrirådets arbetsgrupp för kompetensförsörjning på Dagens Samhälles debattsida.
Skärmbild fr Dagenssamhalle.se
Klicka här för att läsa debattartikeln på Dagens Samhälles debattsida
Nyligen lämnade Lars Stjernqvist över sin utredning om planering och dimensionering av gymnasial utbildning till regeringen. Det är en angelägen utredning. Gymnasial utbildning fungerar inte tillräckligt bra i dag – varken för ungdomar, vuxna eller näringslivet. Särskilt inom industrin är problemen tydliga.
Antalet sökande till de industritekniska utbildningarna är få. Allt för ofta tvingas skolor bortprioritera nyinvesteringar och uppgraderingar, både i maskiner och i lokaler. I värsta fall tvingas man lägga ner utbildningar som hade kunnat förse industrin med framtida medarbetare. Det är inte hållbart. Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för svensk industri. Enligt Svenskt Näringslivs årliga rekryteringsenkät uppger sju av tio industriföretag att det är mycket eller ganska svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft.
Förslaget att i högre grad styra gymnasial utbildning efter arbetsmarknadens behov är därför positivt. Flera av förslagen i utredningen liknar lösningar som industrins parter länge försökt driva inom ramen för industrins egen utbildningsplattform, Teknikcollege.
Industrirådets arbetsgrupp för kompetensförsörjning
Vi – parterna inom Industrirådet – vill särskilt peka på tre avgörande delar.
För det första måste kommunernas samarbete kring gymnasiala utbildningar öka av rent ekonomiska skäl. Många gymnasieutbildningar är dyra och svåra att motivera för små kommuner med få sökande. Därför välkomnar vi utredningens förslag om att minst tre kommuner bör gå samman för att gemensamt planera och erbjuda utbildning. Våra erfarenheter från Teknikcollege visar att detta är nödvändigt för att kunna erbjuda ett mångsidigt utbildningsutbud med hög kvalitet inom både gymnasiet och yrkesvux.
För det andra måste utbildningarna bättre styras efter arbetsmarknadens behov. Ett exempel är Eskilstuna kommun med över 5 000 arbetstillfällen inom industrin men där endast 60 elever går på det industritekniska programmet. Samtidigt går ett stort antal elever ut gymnasieprogram med svag koppling till arbetsmarknaden. För att styrningen ska fungera, bör nyetableringar av utbildningar som ensidigt tillgodoser elevernas val begränsas. I det här sammanhanget är det viktigt att poängtera att kvalitet ska styra – oavsett huvudmannaskap.
För det tredje får yrkesutbildning aldrig bli ett andrahandsval eller en stängd dörr för vidare studier. Vi uppmanar därför utbildningsminister Anna Ekström (S) att se till att grundläggande högskolebehörighet finns med i yrkesprogrammen redan från början, men att den kan väljas bort eller bytas ut mot ytterligare yrkeskurser. Det är en grundförutsättning för ökad dimensionering av gymnasial utbildning. Fler yrkesutbildade står inte i konflikt med fler yrkeshögskole- och högskoleutbildade med rätt kompetens.
För att detta ska bli verklighet måste industrin ta ett större ansvar. Vi måste visa på alla de möjligheter som ett jobb inom ett industriföretag innebär. Vi behöver visa blivande gymnasieungdomar att svensk industri är högt digitaliserad, att vi står för omkring 80 procent av exportnäringen och att vi är en del av lösningen på den globala klimatkrisen.
För att industrin ska kunna fortsätta bidra till svensk sysselsättning och välstånd krävs det kompetenta medarbetare. Därför behövs en mer flexibel och behovsstyrd gymnasieskola och yrkesvux.
