Nyheter Förtroendevald Lag & avtal 7 september 2021

Företag kan bli blåsta på hemligheter

Den nya visselblåsarlagen kan leda till att företagshemligheter sprids felaktigt. Visselblåsandet kan också hämmas av lagen om företagshemligheter, menar Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson och andra experter i tidningen Lag & Avtal.

Läs artikeln i Lag & Avtal

Den 20 maj i år beslutade regeringen om en proposition om en ny version av visselblåsarlagen. Det finns en naturlig konflikt mellan den och företagshemlighetslagen. Tanken med företagshemlighetslagen är att företagen ska få skydd för sina företagshemligheter. Visselblåsarlagen ska däremot underlätta rapporteringen av missförhållanden på en arbetsplats.

– Syftena med de två lagarna är motsatta. Företagshemlighetslagen handlar om att man ska hålla tyst om det som försiggår inom företaget som är av företagshemlighetskaraktär. Visselblåsarlagen handlar om att dra upp missförhållanden som finns inom ett företag i ljuset. Lagarna är varsin pol, säger Lise Donovan, jurist på TCO som satt med i både utredningen om företagshemlighetslagen och visselblåsarlagen.

Båda lagarna har initierats av EU-direktiv och Lise Donovan anser att de är synkade i teorin. I företagshemlighetslagen finns en paragraf som säger att det är tillåtet att lämna ut uppgifter om företagshemligheter i vissa situationer utan att bryta mot lagen – om det finns misstankar om brott med fängelse i straffskalan eller något annat missförhållande som är av allmänintresse.

Den nuvarande visselblåsarlagen har en liknande utgångspunkt. För att skyddas av lagen måste larmet gälla något brottsligt med fängelse i straffskalan eller utgöra ett allvarligt missförhållande. Den kommande lagen skyddar visselblåsare som larmar om missförhållanden som har ett allmänintresse. Lagstiftarens ambition har alltså varit att visselblåsarlagen inte ska inkräkta på skyddet av företagshemligheter.

– Men hur det blir i verkligheten är osäkert, säger Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Ola Brinnen. Det beror, enligt honom, på att det finns ett visst utrymme för visselblåsare att göra misstag, och ändå skyddas av visselblåsarlagen.

– Skulle det visa sig att den rapporterade informationen inte var korrekt har visselblåsaren ändå skydd av lagen, om han eller hon hade skälig an[1]ledning att anta att informationen om missförhållandena var sann. Det finns stort svängrum för visselblåsare att göra misstag. Det tycker vi är oroande. Då utökas riskerna för att företagshemligheter sprids, säger Ola Brinnen och tillägger:

 – En visselblåsare som har brutit mot visselblåsarlagen har inte skydd av lagen och riskerar arbetsrättsliga konsekvenser som till exempel upp[1]sägning. Men detta hjälper föga för det företag som fått se sina företagshemligheter spridda, säger Ola Brinnen.

Hon betonar att Svenskt Näringsliv har tillstyrkt den nya visselblåsarlagen och tycker att det är viktigt att missförhållanden kommer fram och åtgärdas.

– Men vi är oroliga för missbruk och misstag när det gäller omfattning[1]en av det skydd som en visselblåsare har enligt den kommande lagen. Det kan i värsta fall leda till att företags[1]hemligheter offentliggörs, vilket är till skada för företagen och Sveriges kon[1]kurrenskraft, säger han. Svenskt Näringsliv tycker att den nuvarande visselblåsarlagen är bättre än den kommande. I dag måste den som vill larma först vända sig internt till sin arbetsgivare.

– Då kan arbetsgivaren säga att det här missförhållandet ska vi göra något åt, eller det här har du missförstått, det är en företagshemlighet som det inte är tillåtet att visselblåsa om, säger Ola Brinnen.

Enligt den nya visselblåsarlagen går det att i vissa fall först rapportera till en behörig extern myndighet − till exempel Arbetsmiljöverket om det gäller arbetsmiljöbrott.

– Då får inte arbetsgivaren möjlig[1]het att rätta till eventuella misstag, säger Ola Brinnen.

Information som lämnas till en extern behörig myndighet ska omfattas av sekretess, men extern rapportering innebär ändå en risk för att företags[1]hemligheter sprids, enligt honom.

– Ju fler som har kännedom om uppgifter, desto större är risken att de röjs. Helst hade vi därför sett att frågan först hade lösts internt, säger han.

Lise Donovan, på TCO, anser också att de två lagarna är synkade − i teorin. Men även hon upplever att det finns områden där det kan bli en konflikt mellan dem i praktiken.

– Det finns en risk för att den som larmar har skydd enligt visselblåsarlagen, men att det är ett brott mot företagshemlighetslagen, säger Lise Donovan.

Den som larmar om brott mot vissa delar av EU-rätten skyddas till exempel av den kommande visselblåsarlagen. Det krävs då inte att det finns ett allmänintresse eller att brottet har fängelse i straffskalan.

– Ingår en företagshemlighet i ett sådant larm är det inte alltid ett behörigt avslöjande. Då kan den som larmat bli skadeståndsskyldig, säger Lise Donovan. De höga skadestånden i företagshemlighetslagen kan också minska viljan att visselblåsa, tror hon.

– Även om de som vill visselblåsa inte tror att uppgifterna är en företagshemlighet går det inte att vara helt säker. Det kan göra att de avstår från att visselblåsa för att inte riskera att dömas till skadestånd. På så sätt kan företagshemlighetslagen vara hämmande för visselblåsandet, säger Lise Donovan.

Ingenjörer är en yrkesgrupp som ofta får del av företagshemligheter i tjänsten. En ingenjör som till exempel jobbar på en arbetsplats där säkerheten i en bils bromssystem åsidosätts eller där det görs farliga utsläpp kan behöva offentliggöra företagshemligheter i samband med ett larm. Men i praktiken kan det bli svårt för enskilda arbetstagare att på förhand veta om de omfattas av visselblåsarlagens skydd om de slår larm, tror Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.

– Det går att larma om allvarliga missförhållanden och ha skydd av visselblåsarlagen. Men vad är allvarliga missförhållanden? För att kunna larma ska det finnas fog för misstankar om missförhållanden för att ha skydd. Men det kan vara svårt att veta om man har fog. Med tanke på hur krånglig den föreslagna visselblåsarlagen är tror jag att många blir osäkra på om de har skydd, säger Heléne Robson.

Kan det hända att en anställd larmar om en företagshemlighet och skyddas av visselblåsarlagen, men att det sedan visar sig vara ett brott mot företagshemlighetslagen?

– I efterhand skulle det kunna visa sig att individen inte hade fog för sina misstankar, säger Heléne Robson. Vad som händer då beror, enligt henne, på hur personen har larmat. Enligt den nya visselblåsarlagen kan anställda och andra som skyddas av lagen i vissa fall alltså larma externt i stället för att som i dag först larma internt.

Det kan vara vanskligt att larma externt. En offentlig larmslagning kan skada företaget mer än ett internt larm, som ger arbetsgivaren möjlighet att komma till rätta med problemen. Visar det sig att det inte fanns goda grunder för att larma har företaget skadats, antingen genom att företagshemligheter har lämnats ut eller att företaget på annat sätt har svärtats ner. Då ger inte visselblåsarlagen skydd mot repressalier, som uppsägning, lönesänkning och omplacering till mindre kvalificerade arbetsuppgifter.
Heléne Robson
Chefsjurist Sveriges Ingenjörer

Hon råder därför dem som ska slå larm att först ta kontakt med sitt fackförbund för att få råd så att de inte av misstag avslöjar en företagshemlighet.

Svenskt Näringsliv ser också positivt på att den som vill visselblåsa först har rätt att samråda med sitt fack.

– Facket kan då informera om det som visselblåsaren vill rapportera om inte är ett sådant förhållande som omfattas av den kommande lagen, och på så sätt avstyra felaktiga rapporteringar, säger Ola Brinnen.

Journalistförbundet tycker också att det finns en skevhet mellan företagshemlighetslagen och den kommande visselblåsarlagen. Enligt den nuvarande visselblåsarlagen går det att larma om uppgifter som är ett brott med fängelse i straffskalan. Uppgifterna betraktas då som allvarliga missförhållanden.

Företagshemlighetslagen skyddar inte heller uppgifter som har fängelse i straffskalan. I den kommande visselblåsarlagen står inte längre att det måste finnas fängelse i straffskalan för att lagen ska ge skydd när någon slår larm. Det krävs i stället att det finns ett allmänintresse av att informationen kommer fram.

– Tydligheten som fanns, att det skulle vara fängelse i straffskalan, försvinner, säger Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet.

Är det svårare för en visselblåsare att veta om ett missförhållande är av allmänintresses än om det har fängelse i straffskalan?

– Ja, fängelse i straffskalan är ändå ett objektivt kriterium. Enligt propositionen anses det normalt finnas ett allmänintresse om det finns fängelse i straffskalan, men det är inte lika tydligt. Man kan tänka sig att en person som vill visselblåsa tittar i företagshemlighetslagen och ser att företeelsen har fängelse i straffskalan. Men så skyddas man inte enligt visselblåsarlagen, därför att brottet inte är av allmänintresse, säger Tove Carlén.

Både företagshemlighetslagen och visselblåsarlagen innehåller juridiska begrepp som kan vara svåra för enskilda att förstå.

Tommy Iseskog, jurist och arbetsrättsexpert, tycker inte att politikerna har varit tillräckligt tydliga med vad lagarna egentligen innebär. När det gäller företagshemlighetslagen anser han att det inte har framgått tillräckligt tydligt att lagen inte omfattar företagshemligheter som rör något brottsligt eller ett missförhållande av allmänintresse. När propositionen om visselblåsarlagen presenterades framgick det inte att för att lagen ska ge skydd måste den information som avslöjas handla om ett allvarligt missförhållande och vara av allmänintresse.

Visselblåsaren måste också ha skälig anledning att tro att uppgifter som offentliggörs är sanna.

– Tyvärr är det sällan som den politiska diskussionen är på en bra detaljnivå. Ofta diskuteras nya lagar på en principiell och inte så sällan okunskapsnivå, säger Tommy Iseskog.

Visselblåsarlagen

Sverige fick en visselblåsarlag den 1 januari 2017.

En ny visselblåsarlag väntas träda i kraft i december 2021. Den bygger på EU:s visselblåsardirektiv från i oktober 2019.

Lagen ska skydda visselblåsare som slår larm om missförhållanden på arbetsplatsen.

Det ska finnas ett legitimt intresse för allmänheten att få reda på uppgifterna för att lagen ska ge skydd.

Allmänintresse definieras i förarbetena till den nuvarande visselblåsarlagen. Samma definition gäller i den kommande lagen: Det går att med lagens skydd larma om kränkning av mänskliga rättigheter, korruption, slösande med allmänna medel, brott mot myndighetsförordningar, att någon riskerar människors liv, hälsa eller miljön samt om ett allmänt oetiskt beteende.

Den som slår larm måste själv tro att uppgifterna är sanna för att skyddas av lagen.

Skyddet innebär att arbetsgivaren inte får hindra rapportering av missförhållanden eller vidta repressalier mot den som slår larm.

Sanktionen mot arbetsgivaren är skadestånd.

Till toppen