Sveriges Ingenjörer

”Feltänkt studieplan gör teknik­elever obehöriga”

Hur kan nära 40 procent av eleverna på gymnasiets största högskole­förberedande tekniska program inte vara behöriga till det som är programmets huvudsyfte? Det är dags att korrigera kursplanen. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand och Tekonologstyrelsens ordförande Fares Abugharbia skriver på SvD Debatt.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Fares Abugharbia, ordförande i Teknolog­styrelsen/förbundsstyrelseledamot Sveriges Ingenjörer

Nu pågår Skolverkets arbete med att förbereda införandet av ämnes­betyg i gymnasiet. Inom ramen för detta ligger också möjligheten att korrigera det misstag som nuvarande kursplan har. De gymnasie­utbildningar som ska förbereda eleven för högskolans teknik- och ingenjörs­utbildningar ger nämligen inte detta per automatik, utan kräver upplysta tillval för att ge behörighet.

I vår rapport ”Att räkna eller räknas bort” (2021) kunde vi visa att av 7 750 examinerade från gymnasiets teknik­program 2019 saknade 2 860 behörighet till både högskole­ingenjörs- och civilingenjörs­utbildning. Ändå framgår klart av examens­målens första stycke:

”Teknikprogrammet är ett högskole­förberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskole­studier inom främst teknik- och natur­vetenskap men även inom andra områden.”

Hur är det ens möjligt? Hur kan nära 40 procent av eleverna på gymnasiets största högskole­förberedande tekniska program inte vara behöriga till det som är programmets huvudsyfte?

Förklaringen är lika enkel som oväntad: på fyra av teknik­programmets fem inriktningar ingår inte behörighets­givande matematik eller fysik som obligatorium. Eleverna själva måste alltså aktivt välja till dem – och det valet är det uppenbarligen alltför många som inte gör. På dessa fyra inriktningar var det mindre än hälften som gick ut med behörighet till ingenjörs­utbildningarna! Men vem väljer det svåraste tekniska programmet och tror att det inte ska ge den behörigheten?

Mer eller mindre egendomliga argument har framförts till varför det ser ut som det gör. Bland annat en föreställning om att inte ställa för höga krav då det kan skrämma bort elever eller att man inte får begränsa utrymmet för elevernas egna val. Vi menar dock att ovanstående siffror måste mana till eftertanke. Återigen: programmets syfte är att förbereda för högskole­studier främst inom teknik och naturvetenskap. Och ingenjörs­utbildningarna är högskolans i särklass största tekniska utbildningar. Åtskilliga natur­vetenskapliga utbildningar ställer dessutom helt eller delvis samma behörighets­krav.

När behörigheten till ingenjörs­utbildning kräver särskilda tillval, byggs både missuppfattningar och onödiga trösklar in i programmet. Det skickar den olyckliga signalen att det är kunskaps­nivåer inte alla mäktar med

Ulrika Lindstrand & Fares Abugharbia

förbundsordförande Sveriges Ingenjörer & ordförande i Teknolog­styrelsen /förbundsstyrelsedamot Sveriges Ingenjörer

Som vi kunde konstatera i vår rapport var elever på teknik- och naturvetenskap, vars föräldrar inte gått på högskolan, mindre benägna att läsa högre kurser i matematik och/eller att välja inriktningar där de ingår. Det talas ofta om breddad rekrytering från politikens sida, men det är framför allt de politiken riktar sig till som hejdas av de inbyggda trösklarna och lämnar gymnasiet utan behörighet.

Den som vill läsa mer teknik inom ramen för gymnasie­skolan har sedan några år återigen möjligheten att läsa vidare till gymnasie­ingenjör. Det är en yrkesutgång, med inlagd praktik. Men även de behöver en god grund i matematik och fysik, och även de är betjänta av att utan omvägar kunna läsa vidare till civil- eller högskole­ingenjör om de i ett senare skede skulle vilja göra det.

Elever som först efter gymnasiet inser att de behöver den nödvändiga behörigheten tvingas i stället att försöka komplettera denna i komvux eller i högskolans basårs­utbildning. Det är självfallet utmärkt att möjligheten finns, men vi menar att den inte ska tas i anspråk bara av det skälet att teknik­programmet inte lever upp till målet att förbereda eleverna för högre teknisk utbildning. Det är en misshushållning med deras tid och samhällets resurser. Det leder dessutom till ett fördröjt inträde i högskola och arbetsliv – eller att man helt avstår från en teknisk utbildning.

Det orimliga i att diverse aktiva tillval krävs för att gymnasie­skolans teknik­program ska ge behörighet till tekniska utbildningar torde stå uppenbart för alla. När Skolverket nu förbereder för övergången från kurs- till ämnesbetyg finns en öppning för att göra om och göra rätt. Det ska inte behövas krångel för att en elev som läser på ett högskole­förberedande teknik­program ska bli behörig. Vi vill uppmana regeringen att gripa tillfället och fatta beslut om att teknik­programmet – äntligen – ska leva upp till sitt uttalade syfte.

Ulrika Lindstrand
förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Fares Abugharbia
ordförande i teknolog­styrelsen och ledamot i förbunds­styrelsen, Sveriges Ingenjörer

Till toppen