Ledighet

Din rätt att vara ledig för semester, för vård av barn, föräldraledighet och viss tjänstledighet regleras i lag och kan kompletteras med kollektivavtal. Här reder vi ut begreppen.

 

Semester och semesterersättning

Enligt semesterlagen har du rätt till betald eller obetald semester i minst fem veckor (25 dagar) per år. Betald semester får du bara i förhållande till den tid du har arbetat hos din arbetsgivare.

Enligt lagen har du som huvudregel rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti. I övrigt bestämmer arbetsgivaren om semestern. Ditt kollektivavtal kan innehålla ytterligare överenskommelser.

Syftet med semesterlagen är att ge alla anställda rätt till betald vila. Ett anställningsavtal med sämre villkor är därför ogiltigt. Du har laglig rätt till minst 25 semesterdagar per semesterår.

Lagens semesterår är från 1 april till 31 mars påföljande år. Inom vissa kollektivavtalsområden förekommer att semesteråret = kalenderår.

Under det semesterår du börjar en anställning har du bara rätt till fem semesterdagar om anställningen börjar efter 31 augusti. Är anställningen tre månader eller kortare får det avtalas att semesterledighet inte ska läggas ut.

Förskottssemester 

Du kan avtala med arbetsgivaren om förskottssemester. Skulle du sluta anställningen inom fem år kan förskottssemestern räknas av från din innestående semesterersättning. Det gäller dock inte om anställningen upphör på grund av sjukdom eller arbetsbrist. Förskottssemester kan också vara reglerad i kollektivavtalet.

Semester under uppsägningstid 

Semestern får enligt huvudregeln inte mot din vilja läggas under uppsägningstid. Om semestern redan är bestämd och du blir uppsagd på grund av arbetsbrist kan du avstå från den planerade ledigheten. Vid annan typ av uppsägning påverkas däremot inte redan utlagd semester. Vid längre uppsägningstid än sex månader omfattas endast de första sex månaderna av uppsägningstiden av skyddet mot semesterförläggning.

Sparad semester 

Om du under ett semesterår har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar kan du enligt lag spara de överskjutande dagarna, dock högst 5 st. De ska tas ut inom fem år. Kollektivavtalet kan ha andra överenskommelser, exempelvis en möjligthet att spara fler dagar för dig som har längre semester än fem veckor.

Semesterlön

Den lön som betalas under semesterledigheten. Du tjänar vanligtvis in semesterlönen året före semesteråret, men många kollektivavtal har bestämmelser om att semesteråret och intjänandeåret ska vara samma. Börjar du på nytt jobb under intjänandeåret kan du ha rätt till ledighet, men betald semester bara under en del av ledigheten.

Se de vanligaste frågorna och svaren om semester här.

 

Rätten till semester regleras i semesterlagen och i kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor. Rätten till semesterledighet och till semesterlön är oberoende av varandra. Betald semester får du bara i förhållande till den lön du har tjänat in hos din arbetsgivare. Dagar du har varit frånvarande utan lön räknas inte, förutom viss såkallad semesterlönegrundande frånvaro, exempelvis angivna perioder av sjukdom eller föräldraledighet.

Semesterdagar med lön 

Antalet semesterdagar med lön beräknas så här: 

25 x antalet anställningsdagar under intjänandeåret / 365 (366 vid skottår). Brutet tal avrundas uppåt. För den som har fler än 25 semesterdagar byts talet 25 mot det högre talet.

Antal anställningsdagar = antalet kalenderdagar i anställningen under intjänandeåret minus det antal dagar du varit frånvarande utan lön. Obetald semester och s k semesterlönegrundande frånvaro avräknas inte. Arbetsfria dagar under en tjänst-ledighetsperiod räknas inte som anställningsdagar.

Semesterlön 

Har din arbetsplats kollektivavtal får du vanligtvis ordinarie månadslön under semestern plus ett semestertillägg om 0,8 % av den aktuella månadslönen per betald semesterdag. Har du också fått rörlig lön får du dessutom 0,5 % på den under intjänandeåret utbetalda summan.

Semestertillägget om 0,8 % får du vanligtvis vid ordinarie löneutbetalning i samband med eller närmast efter semestern. Semestertillägget 0,5 % utbetalas i regel senast vid semesterårets slut.

 

Finns inte kollektivavtal regleras semesterlönen genom semesterlagen. Det finns två skilda regler för beräkning av semesterlön enligt semesterlagen:

Sammalöne-regeln

Enligt sammalöneregeln har man sin vanliga månadslön under semestern och utöver det ett semestertillägg om 0,43 procent av månadslönen.

Procentregeln

Om rörliga lönedelar överstiger 10 procent av den sammanlagda lönen under semesteråret ska i stället procentregeln tillämpas. Då utgör semesterlönen 12 procent av arbetstagarens förfallna lön under intjänandeåret. Procentregeln ska också tillämpas i vissa fall av ändrad sysselsättningsgrad, om lön inte är bestämd per vecka eller månad och vid frånvaro under intjänandeåret.

En arbetsgivare får välja att tillämpa endera av metoderna såvida inte procentregeln ska tillämpas. De båda reglerna är avsedda att ge ett likvärdigt utfall.

Semesterersättning 

Om du slutar din anställning och har intjänade betalda semesterdagar får du semesterersättning.

För dig som omfattas av kollektivavtal är semesterersättningen vanligtvis totalt 5,4 procent av din aktuella månadslön för varje outtagen betald semesterdag. För rörlig lön är semesterersättningen oftast 0,5 procent av den rörliga lön som har utbetalats. Enligt kollektivavtalet ska semesterersättning i regel utbetalas snarast, senast en månad efter det att anställningen upphört.

Saknas kollektivavtal regleras också semesterersättningen av semesterlagen och ersättningen är densamma som för semesterlön. 

För den som sagt upp sin anställning och fått semester och semesterlön i förskott minskas då semesterersättningen med motsvarande belopp. Det gäller dock inte om förskottet betalats ut mer än fem år tidigare. Om arbetsgivaren sagt upp anställningen på grund av arbetsbrist ska avräkning inte ske utom i konkurssituationer. Upphör anställningen på grund av sjukdom sker inte heller någon avräkning.

Föräldraledighet

Du som är anställd och är förälder har enligt föräldraledighetslagen rätt till ledighet från din anställning. Ledigheten gäller vid barns födelse eller adoption.

Föräldraledighet kan tas ut som hel- eller delledighet, med eller utan föräldrapenning. Du som arbetstagare har stora möjligheter påverka sin ledighet, förutsatt att ansökan görs två månader innan ledigheten och delas upp på högst tre perioder per år. Du har även rätt att vara ledig med tillfällig föräldrapenning för vård av barn

 

Du som är anställd och är förälder har enligt föräldraledighetslagen rätt till ledighet från din anställning.

Ledighet vid barns födelse eller adoption

Föräldraledighet kan tas ut som hel eller delledighet, med eller utan föräldrapenning. Arbetstagaren har stora möjligheter att kunna påverka sin ledighet, förutsatt att ansökan görs två månader innan ledigheten och delas upp på högst tre perioder per år. Arbetstagare har även rätt att vara ledig med tillfällig föräldrapenning för vård av barn.

Helt ledig

Du som är anställd och förälder har rätt att vara helt ledig för vård av barn till dess barnet är 18 månader, och för tid därefter om föräldrapenning tas ut motsvarande ledig tid.

Du som är anställd och är kvinna har rätt till hel ledighet i samband med barnets födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Du har också rätt att vara ledig för att amma barnet. 

Deltidsledig

Med föräldrapenning
Du som är anställd och har rätt till föräldrapenning har möjlighet att förkorta arbetstiden med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel om du tar ut föräldrapenning motsvarande del.

Utan föräldrapenning
Du som är anställd har rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel för barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår.

Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Du som är anställd har rätt till ledighet under tid då du får tillfällig föräldrapenning. I samband med barnets födelse har även den andra föräldern rätt till tio dagars ledighet.

Planera din ledighet

I samband med att du ansöker om föräldraledighet rekommenderar Sveriges Ingenjörer att du och arbetsgivaren gör en plan föräldraledigheten. Vilken kontakt vill du ha med arbetsplatsen, vill du bli inbjuden till konferenser eller sociala evenemang, eller inte ha någon kontakt alls? Kom ihåg att du har rätt att vara med på utvecklingssamtal och lönesamtal under föräldraledigheten.

Missgynnandeförbud

Enligt föräldraledighetslagen är det förbjudet för arbetsgivaren att missgynna den anställde i en rad situationer som har samband med föräldraledighet. Förbudet gäller bland annat vid lönesättning och omplacering. Utgångspunkten vid lönerevision för tid då du varit helt eller delvis föräldraledig är att du ska behandlas som om du hade varit i tjänst och alltså både följa med i löneutvecklingen som tidigare. När du återgår i tjänst efter föräldraledighet ska du (i normalfallet) återgå till samma eller liknande tjänst.

Skyddsregel vid arbetsbristuppsägning

För den som är helt föräldraledig finns en skyddsregel som innebär att uppsägningstiden börjar räknas först när den föräldraledige återgår i tjänst, på hel eller deltid, enligt den ledighetsanmälan som gäller då uppsägningen sker.  Skyddet gäller enbart för den som är helt föräldraledig när uppsägningen sker.

 

VAB - Vård av Barn

Du har rätt att vara ledig från arbetet för att ta hand om sjukt barn, och får då ersättning i form av tillfällig föräldrapenning. Huvudregeln är att du får det i 120 dagar per barn/år tills att barnet är 12 år. Den kan även till viss del överlåtas till annan person. Se mer om vobba…-> (ruta på nuvarande webb, den informationen borde kopplas ihop med denna)

Föräldrapenning 

Föräldrapenning betalas ut under högst 480 dagar sammanlagt för båda föräldrarna. 90 dagar är reserverade för vardera föräldern. 

Om ditt barn är fött före den 1 januari 2014

Du kan ta ut föräldrapenning till och med den dag då ditt barn avslutat första året i grundskolan. Om ditt barn fyller 8 år efter skolavslutningen kan du ta ut föräldrapenning till och med den dagen barnet fyller 8 år.

Om ditt barn är fött den 1 januari 2014 eller senare

Du kan ta ut föräldrapenning till och med den dag barnet fyller 12 år eller när barnet slutar i årskurs 5 i grundskolan. Men efter att barnet har fyllt 4 år kan ni bara spara 96 dagar sammanlagt.

Kollektivavtal kan ge rätt till föräldralön

Föräldrapenningen kan kompletteras med föräldralön/föräldraledighetstillägg i kollektivavtalet. Den betalas av arbetsgivaren och ersättningen är beroende på villkoren i ditt kollektivavtal.

Kollektivavtalen och avtalsområdena hittar du här

Lokala avtal

Ibland finns också ett lokalt kollektivavtal som kompletterar det centrala kollektivavtalets villkor för föräldralön/föräldraledighetstillägg.

Kontakta de lokala förtroendevalda eller personalavdelning för information om vad som gäller på just din arbetsplats. 

 

Tjänstledighet

Det finns en mängd möjligheter för dig som vill vara tjänstledig att få vara det. Nedan hittar du mer information för vad som gäller vid olika sorters tjänstledighet.

En av de vanligaste anledningarna till tjänstledighet är utbildning, men du kan vara tjänstledig om du exempelvis vill starta eget. Rätten till tjänstledighet regleras i lag som kan kompletteras genom kollektivavtal.

Du har bland annat rätt att vara tjänstledig för:

  • Utbildning/studier 
  • Militärtjänstgöring
  • Vissa politiska/fackliga uppdrag
  • Vård av anhörig (högst 100 sjukdagar totalt för varje person som vårdas)
  • Starta eget företag
  • Trängande familjeskäl (till exempel vid olycksfall)
  • Föräldraledighet

Studier

Alla, oavsett anställningsform, har rätt att ta ledigt för studier. Rätten gäller om du har varit anställd hos arbetsgivaren i mer än sex månader eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren. Arbetsgivaren har dock rätt att skjuta upp ledigheten i högst två år om det finns rimliga skäl. Har din arbetsplats kollektivavtal och arbetsgivaren vill skjuta upp ledigheten mer än sex månader måste den fackliga organisationen godkänna det. Arbetsgivaren måste kunna visa särskilda skäl för sina krav.

En studieledighet kan omfatta några enstaka timmar eller vara i flera år. Det finns ingen begränsning i tid. Du har rätt att avbryta studierna och återgå till arbetet om du meddelar arbetsgivaren i god tid. Arbetsgivaren har rätt att veta att du kommer tillbaka minst 14 dagar i förväg. Om ledigheten varat över ett år måste du meddela det en månad innan.

När du återgår till arbetet har du rätt att få tillbaka din tidigare tjänst eller en likvärdig.  Lönen ska heller inte försämras av studieledigheten, utan minst följa löneutvecklingen på arbetsplatsen.

Det är inte tillåtet att säga upp eller avskeda någon enbart av den anledningen att arbetstagaren begär studieledigt.

Du kan också ha rätt att återgå till arbetet under ferier. Ett sådant önskemål måste tas med i ansökan om studieledighet.

Utbildningen måste inte vara utvecklande för den nuvarande arbetsplatsen. Du bestämmer själv vad du vill studera. Utbildningen ska dock vara planmässigt upplagd. Det får inte vara rena självstudier.

Starta eget 

Du kan få tjänstledigt för att starta och driva ett eget företag. Anmälan ska ske minst tre månader i förväg och i många delar gäller samma regler som för studier. 

Undantag:

  • Det startade företaget får inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet
  • Du har endast rätt till max sex månaders ledighet
  • Ledigheten får inte innebära en väsentlig olägenhet för arbetsgivaren

Övrig tjänstledighet 

Inget hindrar att arbetsgivaren beviljar tjänstledigt även utan stöd i lagar eller kollektivavtal.

Löneavdrag

När du är tjänstledig görs avdrag på din lön. Avdragen skiftar beroende på vilket kollektivavtalsområde du tillhör. Saknas kollektivavtal bör du komma överens med arbetsgivaren om löne-avdraget innan du går på tjänstledighet.

Mer läsning om ledighet

Senast uppdaterad 2019-03-27