Anställning Covid19

Så påverkas arbetstagare och arbetsgivare av de nya reglerna om korttidsarbete

Regeringen har med anledning av pandemin tagit fram förslaget ”Åtgärder med anledning av Coronaviruset” som blivit beslutat i riksdagen.

Beslutet innebär att regeringen kan ge anstånd med inbetalning av skatter och avgifter och står för en ökad del av kostnaderna vid korttidsarbete. Korttidsarbete är inte samma sak som en vanlig permittering utan en särskild insats för att behålla kompetensen vid kriser, såsom Coronapandemin. Korttidsarbete innebär att du som arbetstagare tillfälligt går ned i lön och arbetstid och kostnaden för det delas mellan dig, arbetsgivaren och staten.

Du kan gå ned i arbetstid med antingen 20, 40 eller 60% men ändå få ut över 90% av lönen.

80% - ny stödnivå för korttidsarbete

En arbetsgivare kan även ansöka om korttidsarbete upp till 80 procent av arbetstiden under perioden 1 maj till 31 juli. Då lagändringen för nivån 80 procent träder i kraft först 1 juni kan man inte söka 80 procent korttidsarbete innan dess. Däremot kan arbetsgivaren införa 80 procent korttidsarbete från 1 maj och sedan justera stödet retroaktivt. Löneminskningen för den anställde vid 80% korttidsarbete är 12%.

De arbetsplatser som söker stöd för 80% och redan har ett avtal om en annan nivå behöver ta fram ett nytt avtal på den nya förändrade nivån.

För dig som är förtroendevald

Se vår information med anledning av Coronaviruset för dig som är förtroendevald. Logga in för att ladda ner mallar att använda när du tecknar avtal om korttidsarbete och annan viktig information.

Information för förtroendevalda

 

 

Nuläge och bakgrund

Det som skiljer det nya förslaget i och med Coronakrisen  från lagen om stöd vid korttidsarbete från år 2013 är att nu har regeringen beslutat att ta en betydligt större del av kostnaderna för arbetsgivarna. De nya bestämmelserna betyder inte att arbetsgivare måste korttidspermittera, utan de ger bättre villkor för de som vill göra det och skapar därigenom bättre förutsättningar för arbetsgivare att kunna behålla sin personal och sedan växla upp när läget vänder.

De nya bestämmelserna för korttidsarbete kommer träda i kraft den 7 april, men tillämpas redan från 16 mars. De nya bestämmelserna om korttidsarbete kommer att gälla under hela 2020.  

De nya reglerna om korttidsarbete är ännu inte behandlade av Riksdagen, men vi förväntar oss inget annat än att de kommer att träda i kraft som beskrivits ovan.

Det finns sedan 2013 en lag kring korttidsarbete som kom till efter finanskrisen 2008/09. Den har hittills aldrig använts och kritiserats för att inte erbjuda samma fördelar som konkurrerande länders motsvarande lagar vid tillfälliga eller längre nedgångar i konjunkturen.

Korttidsarbete under uppsägningstid

Regeringen har föreslagit en lagändring med innebörden att statligt stöd kan utgå även under uppsägningstid under 2020.  För att detta ska gälla har parterna på arbetsmarknaden nu träffat centrala kollektivavtal. Parterna är överens om att för arbetstagare som är under uppsägningstid och omfattas av korttidsarbete ska de regler som gäller för den ordinarie anställningen tillämpas beträffande lön och andra ersättningar. Lönesänkningar ska alltså inte gälla för korttidsarbete under uppsägningstiden. Detta innebär att arbetstagaren har rätt till hela den lön och de villkor som följer av den ordinarie anställningen och det allmänna villkorsavtalet.

Hur påverkas jag som arbetstagare?

Vilka arbetstagare kan bli korttidspermitterade som följd av förslaget?

Alla arbetstagare som:

  • Varit anställda under en jämförelsemånad som infaller tre månader före den månad då Tillväxtverket beslutat om godkännande.
  • Arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden. 
  • Inte tillhör arbetsgivarens familj.
     

Hur mycket minskas arbetstiden?

Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning i förslaget: 20, 40 eller 60 % som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 % för arbetsgivaren i de tre olika fallen.

Hur påverkas lönen?

Vid en arbetstidsminskning på 20% blir löneminskningen 4%, vid 40% arbetstidsminskning 6% och vid 60% arbetstidsminskning 7,5%. I förslaget finns det ett lönetak på 44 000 kr. Det innebär att arbetsgivaren i grundfallet får stå för lönekostnaden över den summan.

Föreläsare: Stefan Holmberg

Korttidsarbetets påverkan på din tjänstepension

Föreläsare: Stefan Holmberg

Webbinarium om pension för dig som privat tjänsteman, har tjänstepensionen ITP 2 och närmar dig pension. Du får veta mer om ändringen i ITP-avtalets lönekapningsregel vid korttidsarbete när man har mindre än fem år kvar till pensionsåldern. 

Logga in på Sveriges Ingenjörer Play för att titta.

Utbildningar och kompetensutveckling

Flera universitet och högskolor erbjuder möjlighet att höja sin kompetens online.

  • På webbsidan Kompetenshöjning online finns Uppsala universitets föreläsningsserier, kurser och enskilda kursmoment inom teknikområden som är eftertraktade på arbetsmarknaden.

  • Chalmers erbjuder också kurser inom digitalisering, it och kommunikation.

 

 

Vanliga frågor om korttidsarbete

Stödet för korttidsarbete baseras på lagen om korttidsarbete som omfattar 
företag med anställda. Du har därför inte någon möjlighet till stöd om du är ensamföretagare och driver din verksamhet som enskild firma. Däremot kan du, om alla andra förutsättningar är uppfyllda, få stöd om du är ägare och enda anställd i någon annan företagsform såsom exempelvis ett aktiebolag. 

Om korttidsarbete införs på din arbetsplats genom lagen om korttidsarbete med statligt stöd behåller du den SGI som du hade innan du gick ner i tid.  
Om du och din arbetsgivare kommer överens om att du ska går ner i lön och arbetstid utan att det sker i enlighet med lagen om korttidsarbete kan du däremot inte räkna med att få behålla din SGI. Skulle du och din arbetsgivare komma överens om att du ska gå ned i lön och arbetstid på detta sätt bör du i så fall för att bevara din SGI omedelbart anmäla dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till den del du inte arbetar. 
Tänk på att du alltid kan kontakta Försäkringskassan och undersöka vad som gäller i just din situation. 

Du som får din arbetstid och lön sänkt genom tillämpning av reglerna om  korttidsarbete med statligt stöd kan inte få a-kassa och inkomstförsäkring för den förlorade inkomsten. 
Tänk på att du alltid kan kontakta Akademikernas A-kassa med frågor om din rätt till a-kassa. 

Om du blir arbetslös efter att du har deltagit i korttidsarbete med statligt stöd ska A-kassan grundas på den lön och arbetstid som du hade före lönesänkningen. 
Tänk på att du alltid kan kontakta Akademikernas A-kassa med frågor om din rätt till a-kassa. 

Nej. Stödet omfattar inte nyanställda, utan enbart de arbetstagare som var anställda och fick lön tre månader före det att Tillväxtverket fattade beslut med anledning av arbetsgivarens ansökan om stöd. 

Om du önskar söka annat tillfälligt arbete under tiden korttidsarbetet varar bör du först fråga din arbetsgivare om godkännande. Be gärna om att skriftligt godkännande från din ordinarie arbetsgivare. Har du inget godkännande riskerar du att bryta mot lojalitetsplikten i anställningen och utsättas för skadeståndsanspråk men även av att arbetsgivaren ifrågasätter din rätt att behålla din anställning.  
Lojalitetsplikten innebär kortfattat att du inte under anställningen får bedriva eller främja arbetsgivaren verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Lojalitetsplikten innebär att du som anställd i förekommande fall ska sätta arbetsgivarens intressen före dina egna. 

Om din arbetsgivare försätts i konkurs så kan statlig lönegaranti under vissa förutsättningar betalas ut för dina lönefordringar. Ersättningen du i så fall erhåller beräknas utifrån den som du skulle ha fått om din arbetsgivare inte försatts i konkurs. Den löneminskning som verkställts genom korttidsarbetet kommer då att påverka även lönegarantin och du kommer alltså typiskt sett inte få lönegaranti som motsvarar din ursprungliga ordinarie lön. 

För lönefordringar som gäller din uppsägningstid påverkas storleken på lönegarantin av vilken överenskommelse arbetsgivare och arbetstagare eller arbetstagarorganisation har gjort om korttidsarbete under uppsägningstid. Det är möjligt att avtala att korttidsarbete inte ska användas under uppsägningstid. Om en överenskommelse träffats som innebär att korttidsarbete inte ska gälla under uppsägningstid så kan du ha rätt till din sedvanliga uppsägningslön utan löneminskning. 

Om korttidsarbetet på din arbetsplats har stöd i centralt och lokalt kollektivavtal så måste du rätta dig efter vad som överenskommits.  
Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal, så krävs att du och arbetsgivaren ingår ett skriftligt avtal om att du ska omfattas av korttidsarbete. Om du inte vill delta kan det ytterst leda till att du sägs upp på grund av arbetsbrist men då med tillämpning av det vanliga regelverket för arbetsbristuppsägningar. 

Ja, arbetsgivaren kan inte få statligt stöd för lönedelar som överstiger 44 000 kr per månad. Däremot omfattas hela lönen av den lönesänkning som reglerna för korttidsarbete fastställer. Vår uppfattning är också att lokala avtal som innebär en högre procentuell sänkning av löner överstigande taket står i strid med de centrala kollektivavtalen om korttidsarbete. 

Om du arbetar hos en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal så är vår rekommendation att inte träffa avtal som går utöver de nivåer som reglerna för korttidsarbete reglerar avseende såväl arbetstidsförkortning som lönesänkning.  Se vår mall och checklista för träffande av avtal om korttidsarbete som du hittar längre ned på denna sida.

För arbetstagare vid företag med kollektivavtal behövs inte någon särskild reglering utan arbetsgivaren får säga upp själva kollektivavtalet om förutsättningarna förändras.

För arbetstagare vid företag utan kollektivavtal och som själva tecknar avtal rekommenderar vi att du i den överenskommelse du träffar med din arbetsgivare bör villkora lönesänkningen och följaktligen även nedgången i arbetstid med att arbetsgivaren erhåller statligt stöd. I våra avtalsmallar finns förslag på en sådan reglering.  Skulle du ha träffat avtal som inte innehåller ett sådant villkor har du ändå rätt till den lön som framgår av avtalet om korttidspermission som du omfattas av även om det statliga stödet skulle utebli. 


Nej inte med någon automatik. Men en arbetsgivare som inte har ekonomiska förutsättningar att behålla hela arbetsstyrkan kan behöva säga upp arbetstagare pga arbetsbrist. Arbetsbrist är saklig grund för uppsägning men sådana uppsägningar ska föregås av förhandlingar med facket.   


För att arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal ska ha rätt till stöd för korttidsarbete måste 70 procent av arbetstagarna på den aktuella driftsenheten skrivit individuella överenskommelser med arbetsgivaren om detta. Om arbetsgivaren inte uppfyller kraven för stöd kan alternativet bli arbetsbristuppsägningar, enligt vanliga regler. 

Om du arbetar hos en arbetsgivare med kollektivavtal så innebär de centrala kollektivavtal om korttidsarbete som förbundet träffat att man lokalt inte kan komma överens om lönesänkningarna som är större än enligt de tre nivåerna 4, 6 eller 7,5% som lagen om stöd tid korttidsarbete reglerar.

Om du arbetar hos en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal så är vår rekommendation att inte träffa avtal som går utöver de nivåer som reglerna för korttidsarbete reglerar avseende såväl arbetstidsförkortning som lönesänkning. Se vår mall och checklista för träffande av avtal om korttidsarbete som du hittar längre ned på denna sida.

Vi rekommenderar att man skriver in i de avtal som träffas om korttidspermittering att inbetalningar av tjänstepensionen ska göras utifrån ordinarie lön. Om man inte avtalat om detta är det inkomsten under korttidspermitteringen som ligger till grund för tjänstepensionen om man omfattas av ITP 1.   


För personer som omfattas av ITP 2 (s sk förmånsbestämd pension) kommer den lägre lönen att användas även här som pensionsmedförande lön. Förmånsbestämd lön innebär ett löfte om att du ska få en viss procent av din lön i förhållande till hur länge du har haft ITP2. För arbetsgivaren blir avsättningen lägre i närtid men när korttidspermitteringen är över och lönen ökar igen kommer avsättningen att bli högre för arbetsgivaren. Den premiebestämda delen ITPK kommer att få samma effekt som ITP1, det blir alltså något lägre avsättning under korttidspermitteringen. 


För den som har mindre än 5 år kvar till 65 år finns det ett tak i ITP2 för hur mycket av löneökningen som får räknas med i den pensionsmedförande lönen. Det kallas för lönekapning. Parterna har nu beslutat att löneökning på grund av att man varit korttidspermitterad inte ska räknas med och följaktligen inte kunna påverka pensionen negativt för dessa. 


Eftersom korttidspermitteringen inte ska vara långvarig bedöms dock effekten på den framtida pensionen för de allra flesta som relativt liten. 

Av Sveriges ingenjörers centrala kollektivavtal om korttidspermittering framgår att semester och semesterintjänande inte påverkas av perioder av korttidsarbete. Det antal semesterdagar som tjänas in påverkas därmed inte. Semesterlönen baseras på den ordinarie lönen.

Vid avtal om korttidspermittering har arbetsgivaren enligt de förutsättningar som redogörs för här ovan rätt till statligt stöd. Det har inte en arbetsgivare som träffar nya anställningsavtal med lägre lönenivåer med sina anställda.  
För arbetstagaren innebär korttidspermittering en begränsad lönesänkning och en mer omfattande arbetsbefrielse som sker under en begränsad tid. Därefter återgår lön och arbetstid till ordinarie anställningsvillkor i enlighet med anställningsavtalet. 


Om man tecknar ett nytt anställningsavtal så ersätter det parternas ursprungliga anställningsavtal. Det betyder att det inte sker någon återgång till den lön eller andra villkor som gällde för anställningen innan man tecknade detta nya anställningsavtal.  

Deltidsanställda kan omfattas av korttidsarbete. Arbetstidsminskningen och lönesänkningen ska i sådana fall beräknas på omfattningen av deltiden och ordinarie deltidslön. Det innebär att om en arbetstagare arbetar deltid på 50 procent och får en arbetstidsminskning på 60 procent ska han/hon alltså arbeta 20 procent av en heltid.

Samma sak gäller om du är föräldraledig eller sjukskriven på deltid d vs att arbetstidsminskningen ska beräknas utifrån din sysselsättningsgrad efter avdrag för deltidsföräldraledigheten. Även löneminskningen ska göras utifrån den lön du har efter avdrag för föräldraledighet eller sjukskrivning.

Korttidsarbete på arbetsplatser utan kollektivavtal

Även du som arbetar hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal kan komma överens med din arbetsgivare om att gå ned i arbetstid och lön och din arbetsgivare kan erhålla statligt stöd för korttidsarbete under vissa särskilda förutsättningar. Nedan finns en checklista för vad som är viktigt att tänka på. Du kan också ladda ned den som Word-fil längst ned på sidan.

Korttidspermittering efter individuell överenskommelse

Även du som arbetar hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal kan komma överens med din arbetsgivare om att gå ned i arbetstid och lön och din arbetsgivare kan erhålla statligt stöd för korttidspermittering under vissa särskilda förutsättningar.

För det första krävs det att ett skriftligt avtal ingås om detta mellan dig och arbetsgivaren efter det att korttidspermittering aktualiserats hos arbetsgivaren. Detta innebär att du själv måste avgöra om du vill delta i åtgärden eller inte. För att det inte ska råda några tvivel om vad som överenskommits måste avtalet vara skriftligt. Det är inte möjligt att ingå ett avtal om korttidspermittering i förväg utan först när nedgången i arbetstid blir aktuell. Det är rimligt att komma överens om att eventuellt avtalade pensionsavsättningar inte ska påverkas av korttidspermitteringen och i så fall skriva in detta i avtalet. Avtalet bör även innehålla en kort ömsesidig uppsägningstid om förslagsvis sju dagar. Av avtalet bör dessutom framgå att avtalet omedelbart upphör att gälla för det fall du blir uppsagd eller om du själv säger upp dig. Därtill bör det tydliggöras i avtalet att så snart avtalet upphör att gälla så ska de villkor som gäller i den ordinarie anställningen omedelbart återigen tillämpas på anställningsförhållandet.

För det andra krävs det att minst 70 procent av arbetstagarna inom en driftsenhet deltar i korttidspermittering under den perioden som det statliga stödet ges. Kravet är uppställt för att garantera att åtgärden enbart används av en arbetsgivare när det föreligger ett påtagligt minskat arbetskraftsbehov. Behovet kan givetvis, hos en arbetsgivare som har flera driftsenheter, variera mellan driftsenheterna och därför görs en bedömning för varje driftsenhet för sig.

För det tredje krävs att den arbetstids- och löneminskning som avtalas är densamma för alla arbetstagare som deltar i åtgärden inom driftsenheten.

Slutligen krävs också att den arbetstids- och löneminskning som avtalas är i enlighet med någon av de tre fasta nivåer som beslutats och som kommunicerats från regeringen bl.a. genom tabellen i bilden nedan. 

Hur påverkas arbetsgivare av förslaget?

Vilka företag kan söka ersättning för korttidsarbete? 

Företag som kan visa på svårigheter att klara de ekonomiska utmaningar som kommer i kölvattnet av Covid-19. Svårigheterna ska alltså vara orsakade av ett förhållande utom arbetsgivarens kontroll och specifikt drabba företagets verksamhet. Arbetsgivaren måste ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnader. Företag får vid tidpunkten för ansökan inte vara föremål för företagsrekonstruktion eller vara på obestånd.

Vad är viktigt för företagen att tänka på när de ansöker om stöd?

Det ekonomiska stödet söks hos Tillväxtverket. Tillväxtverket uppmanar de företag som söker stöd att motivera vad de gör aktivt för att vara konkurrenskraftiga och driva verksamheten framåt. Där kan både den nuvarande situationen beskrivas och om det är särskilda effekter som kan härledas till myndigheters beslut. Det finns också möjligheter att beskriva insatser som görs för att utveckla företaget och personalen under krisen t ex teknisk kompetensutveckling på distans.     

Vad krävs för att kunna teckna ett korttidsarbetesavtal?

En förutsättning för att staten ska gå in med ersättning är att det finns centrala kollektivavtal mellan parterna och att lokala parter träffar ett kollektivavtal om korttidsarbete.. Kollektivavtalet gäller för samtliga som omfattas av det och om de lokala parterna beslutar om att anställda ska gå ned i tid och lön så gäller detta, även om det går emot en enskild medlems önskan.

För att en arbetsgivare som inte har kollektivavtal måste följande förutsättningar vara uppfyllda för att de ska kunna ha möjlighet till korttidsersättning. Det måste finnas ett skriftligt avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare som ingåtts efter att korttidsarbete blivit aktuellt. Minst 70% av arbetstagarna inom en driftsenhet ska delta i korttidsarbetet och alla deltagare ska ha samma procentuella minskning i arbetstid och lön.

Så förbereder du och skickar in ansökan om stöd för korttidsarbete

Tillväxtverket har tagit fram två filmer som hjälper dig som arbetsgivare att förbereda och skicka in din ansökan om stöd för korttidsarbete. 

Mer information om korttidsarbete

Det är hos Tillväxtverket som företag ansöker om ersättning och de har statens ansvar för att hantera frågan. På deras hemsida hittar du fler frågor och svar om korttidspermitteringar.

 

Senast uppdaterad 2020-04-29