Covid19

Korttidspermitteringar, korttidsarbete och korttidsstöd

Korttidsarbete innebär att du som arbetstagare tillfälligt går ned i lön och arbetstid och kostnaden för det delas mellan dig, arbetsgivaren och staten.

Korttidsarbete och Covid -19

Korttidsarbete är inte samma sak som en vanlig permittering utan en särskild insats för att behålla kompetensen vid kriser, såsom Coronapandemin.

Det finns sedan 2013 en lag kring korttidsarbete som kom till efter finanskrisen 2008/09. Den har hittills aldrig använts och kritiserats för att inte erbjuda samma fördelar som konkurrerande länders motsvarande lagar vid tillfälliga eller längre nedgångar i konjunkturen.

De nya bestämmelserna betyder inte att arbetsgivare måste korttidspermittera, utan det finns bättre villkor för de som vill göra det och skapar därigenom bättre förutsättningar för arbetsgivare att kunna behålla sin personal och sedan växla upp när läget vänder.

Det som skiljer det nya förslaget i och med Coronakrisen från lagen om stöd vid korttidsarbete från år 2013 är att nu har regeringen beslutat att ta en betydligt större del av kostnaderna för arbetsgivarna.

Tillväxtverket bedömer att ansökan av det nya stödet kan öppna 5-8 veckor efter att den nya lagen beslutats. När ansökan öppnar kommer det vara möjligt att söka stödet retroaktivt från 1 december 2020. För att kunna ta del av det nya stödet behöver arbetsgivaren göra en ny ansökan. Arbetsgivaren kan inte göra en ny ansökan innan det nya stödet öppnar.

Enligt förslaget kommer karensen på 24 månader efter stödperioden slopas under perioden 1 december 2020 till 30 juni 2021. Det betyder att alla som haft stöd under 2020 kommer att kunna ansöka om nytt stöd. Detta gäller även företag som sökt stödet men sedan inte använt det.

Det finns en hel del saker som skiljer sig från det tidigare stödet och som därför är bra att tänka på när ni tecknar avtal.

Från den 1 december 2020 till den 30 april 2021 står staten för 75 procent av kostnaden för arbetstidsminskningen. Från den 1 maj står staten för 50 procent av kostnaden.

Under stödet 2021 är det inte längre möjligt att ha olika nivåer av arbetstidsminskning under en och samma avtalsperiod på individnivå. Arbetstiden kan fortfarande förläggas fritt under hela avtalsperioden, men perioden kan alltså inte längre omfatta flera olika nivåer av korttidsarbete för en och samma anställd. En avtalsperiod kan inte heller sträcka sig över månadsskiftet 30 april – 1 maj 2021. Detta gäller oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller ej.

Minskad arbetstid

Du kan gå ned i arbetstid med antingen 20, 40 eller 60% men ändå få ut över 90% av lönen.

Under januari – juni 2021 kan man även minska sin arbetstid med 80%.

Lönens påverkan av arbetsminskning

  • Vid en arbetstidsminskning på:
  • 20% ger löneminskning på 4%
  • 40% ger löneminskning på 6%
  • 60% ger löneminskning på 7,5%
  • 80% ger löneminskning på 12%

I förslaget finns det ett lönetak på 44 000 kr. Det innebär att arbetsgivaren i grundfallet får stå för lönekostnaden över den summan.

80% – ny stödnivå för korttidsarbete

En arbetsgivare kan även ansöka om korttidsarbete upp till 80% av arbetstiden under perioden 1 januari till 30 juni. Löneminskningen för anställda blir då 12%.

Föreläsare: Stefan Holmberg

Korttidsarbetets påverkan på din tjänstepension

Föreläsare: Stefan Holmberg

Webbinarium om pension för dig som privat tjänsteman, har tjänstepensionen ITP 2 och närmar dig pension. Du får veta mer om ändringen i ITP-avtalets lönekapningsregel vid korttidsarbete när man har mindre än fem år kvar till pensionsåldern. 

Logga in på Sveriges Ingenjörer Play för att titta.

 

 

Vanliga frågor om korttidsarbete

Stödet för korttidsarbete baseras på lagen om korttidsarbete som omfattar 
företag med anställda. Du har därför inte någon möjlighet till stöd om du är ensamföretagare och driver din verksamhet som enskild firma. Däremot kan du, om alla andra förutsättningar är uppfyllda, få stöd om du är ägare och enda anställd i någon annan företagsform såsom exempelvis ett aktiebolag. 

Om korttidsarbete införs på din arbetsplats genom lagen om korttidsarbete med statligt stöd behåller du den SGI som du hade innan du gick ner i tid.  
Om du och din arbetsgivare kommer överens om att du ska går ner i lön och arbetstid utan att det sker i enlighet med lagen om korttidsarbete kan du däremot inte räkna med att få behålla din SGI. Skulle du och din arbetsgivare komma överens om att du ska gå ned i lön och arbetstid på detta sätt bör du i så fall för att bevara din SGI omedelbart anmäla dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till den del du inte arbetar. 
Tänk på att du alltid kan kontakta Försäkringskassan och undersöka vad som gäller i just din situation. 

Du som får din arbetstid och lön sänkt genom tillämpning av reglerna om  korttidsarbete med statligt stöd kan inte få a-kassa och inkomstförsäkring för den förlorade inkomsten. 
Tänk på att du alltid kan kontakta Akademikernas A-kassa med frågor om din rätt till a-kassa. 

Om du blir arbetslös efter att du har deltagit i korttidsarbete med statligt stöd ska A-kassan grundas på den lön och arbetstid som du hade före lönesänkningen. 
Tänk på att du alltid kan kontakta Akademikernas A-kassa med frågor om din rätt till a-kassa. 

Nej. Stödet omfattar inte nyanställda, utan enbart de arbetstagare som var anställda och fick lön tre månader före det att Tillväxtverket fattade beslut med anledning av arbetsgivarens ansökan om stöd. Söker bolaget stöd första gången under 2021 beviljas stöd för arbetstagare som var anställda i september 2020.

Om du önskar söka annat tillfälligt arbete under tiden korttidsarbetet varar bör du först fråga din arbetsgivare om godkännande. Be gärna om att skriftligt godkännande från din ordinarie arbetsgivare. Har du inget godkännande riskerar du att bryta mot lojalitetsplikten i anställningen och utsättas för skadeståndsanspråk men även av att arbetsgivaren ifrågasätter din rätt att behålla din anställning.  
Lojalitetsplikten innebär kortfattat att du inte under anställningen får bedriva eller främja arbetsgivaren verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Lojalitetsplikten innebär att du som anställd i förekommande fall ska sätta arbetsgivarens intressen före dina egna. 

Om din arbetsgivare försätts i konkurs så kan statlig lönegaranti under vissa förutsättningar betalas ut för dina lönefordringar. Ersättningen du i så fall erhåller beräknas utifrån den som du skulle ha fått om din arbetsgivare inte försatts i konkurs. Den löneminskning som verkställts genom korttidsarbetet kommer då att påverka även lönegarantin och du kommer alltså typiskt sett inte få lönegaranti som motsvarar din ursprungliga ordinarie lön. 

För lönefordringar som gäller din uppsägningstid påverkas storleken på lönegarantin av vilken överenskommelse arbetsgivare och arbetstagare eller arbetstagarorganisation har gjort om korttidsarbete under uppsägningstid. Det är möjligt att avtala att korttidsarbete inte ska användas under uppsägningstid. Om en överenskommelse träffats som innebär att korttidsarbete inte ska gälla under uppsägningstid så kan du ha rätt till din sedvanliga uppsägningslön utan löneminskning. 

Om korttidsarbetet på din arbetsplats har stöd i centralt och lokalt kollektivavtal så måste du rätta dig efter vad som överenskommits.  
Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal, så krävs att du och arbetsgivaren ingår ett skriftligt avtal om att du ska omfattas av korttidsarbete. Om du inte vill delta kan det ytterst leda till att du sägs upp på grund av arbetsbrist men då med tillämpning av det vanliga regelverket för arbetsbristuppsägningar. 

Ja, arbetsgivaren kan inte få statligt stöd för lönedelar som överstiger 44 000 kr per månad. Däremot omfattas hela lönen av den lönesänkning som reglerna för korttidsarbete fastställer. Vår uppfattning är också att lokala avtal som innebär en högre procentuell sänkning av löner överstigande taket står i strid med de centrala kollektivavtalen om korttidsarbete. 

Om du arbetar hos en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal så är vår rekommendation att inte träffa avtal som går utöver de nivåer som reglerna för korttidsarbete reglerar avseende såväl arbetstidsförkortning som lönesänkning.  Se vår mall och checklista för träffande av avtal om korttidsarbete som du hittar längre ned på denna sida.

För arbetstagare vid företag med kollektivavtal behövs inte någon särskild reglering utan arbetsgivaren får säga upp själva kollektivavtalet om förutsättningarna förändras.

För arbetstagare vid företag utan kollektivavtal och som själva tecknar avtal rekommenderar vi att du i den överenskommelse du träffar med din arbetsgivare bör villkora lönesänkningen och följaktligen även nedgången i arbetstid med att arbetsgivaren erhåller statligt stöd. I våra avtalsmallar finns förslag på en sådan reglering.  Skulle du ha träffat avtal som inte innehåller ett sådant villkor har du ändå rätt till den lön som framgår av avtalet om korttidspermission som du omfattas av även om det statliga stödet skulle utebli. 


Nej inte med någon automatik. Men en arbetsgivare som inte har ekonomiska förutsättningar att behålla hela arbetsstyrkan kan behöva säga upp arbetstagare pga arbetsbrist. Arbetsbrist är saklig grund för uppsägning men sådana uppsägningar ska föregås av förhandlingar med facket.   


För att arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal ska ha rätt till stöd för korttidsarbete måste 70 procent av arbetstagarna på den aktuella driftsenheten skrivit individuella överenskommelser med arbetsgivaren om detta. Om arbetsgivaren inte uppfyller kraven för stöd kan alternativet bli arbetsbristuppsägningar, enligt vanliga regler. 

Om du arbetar hos en arbetsgivare med kollektivavtal så innebär de centrala kollektivavtal om korttidsarbete som förbundet träffat att man lokalt inte kan komma överens om lönesänkningarna som är större än enligt de tre nivåerna 4, 6, 7,5 eller 12% som lagen om stöd vid korttidsarbete reglerar. 

Om du arbetar hos en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal så är vår rekommendation att inte träffa avtal som går utöver de nivåer som reglerna för korttidsarbete reglerar avseende såväl arbetstidsförkortning som lönesänkning. Se vår mall och checklista för träffande av avtal om korttidsarbete som du hittar längre ned på denna sida.

Vi rekommenderar att man skriver in i de avtal som träffas om korttidspermittering att inbetalningar av tjänstepensionen ska göras utifrån ordinarie lön. Om man inte avtalat om detta är det inkomsten under korttidspermitteringen som ligger till grund för tjänstepensionen om man omfattas av ITP 1.   


För personer som omfattas av ITP 2 (s sk förmånsbestämd pension) kommer den lägre lönen att användas även här som pensionsmedförande lön. Förmånsbestämd lön innebär ett löfte om att du ska få en viss procent av din lön i förhållande till hur länge du har haft ITP2. För arbetsgivaren blir avsättningen lägre i närtid men när korttidspermitteringen är över och lönen ökar igen kommer avsättningen att bli högre för arbetsgivaren. Den premiebestämda delen ITPK kommer att få samma effekt som ITP1, det blir alltså något lägre avsättning under korttidspermitteringen. 


För den som har mindre än 5 år kvar till 65 år finns det ett tak i ITP2 för hur mycket av löneökningen som får räknas med i den pensionsmedförande lönen. Det kallas för lönekapning. Parterna har nu beslutat att löneökning på grund av att man varit korttidspermitterad inte ska räknas med och följaktligen inte kunna påverka pensionen negativt för dessa. 


Eftersom korttidspermitteringen inte ska vara långvarig bedöms dock effekten på den framtida pensionen för de allra flesta som relativt liten. 

Av Sveriges ingenjörers centrala kollektivavtal om korttidspermittering framgår att semester och semesterintjänande inte påverkas av perioder av korttidsarbete. Det antal semesterdagar som tjänas in påverkas därmed inte. Semesterlönen baseras på den ordinarie lönen.

Vid avtal om korttidspermittering har arbetsgivaren enligt de förutsättningar som redogörs för här ovan rätt till statligt stöd. Det har inte en arbetsgivare som träffar nya anställningsavtal med lägre lönenivåer med sina anställda.  
För arbetstagaren innebär korttidspermittering en begränsad lönesänkning och en mer omfattande arbetsbefrielse som sker under en begränsad tid. Därefter återgår lön och arbetstid till ordinarie anställningsvillkor i enlighet med anställningsavtalet. 


Om man tecknar ett nytt anställningsavtal så ersätter det parternas ursprungliga anställningsavtal. Det betyder att det inte sker någon återgång till den lön eller andra villkor som gällde för anställningen innan man tecknade detta nya anställningsavtal.  

Deltidsanställda kan omfattas av korttidsarbete. Arbetstidsminskningen och lönesänkningen ska i sådana fall beräknas på omfattningen av deltiden och ordinarie deltidslön. Det innebär att om en arbetstagare arbetar deltid på 50 procent och får en arbetstidsminskning på 60 procent ska han/hon alltså arbeta 20 procent av en heltid.

Samma sak gäller om du är föräldraledig eller sjukskriven på deltid d vs att arbetstidsminskningen ska beräknas utifrån din sysselsättningsgrad efter avdrag för deltidsföräldraledigheten. Även löneminskningen ska göras utifrån den lön du har efter avdrag för föräldraledighet eller sjukskrivning.

Regeringen har föreslagit en lagändring med innebörden att statligt stöd kan utgå även under uppsägningstid under 2020.

För att detta ska gälla har parterna på arbetsmarknaden nu träffat centrala kollektivavtal. Parterna är överens om att för arbetstagare som är under uppsägningstid och omfattas av korttidsarbete ska de regler som gäller för den ordinarie anställningen tillämpas beträffande lön och andra ersättningar.

Lönesänkningar ska alltså inte gälla för korttidsarbete under uppsägningstiden. Detta innebär att arbetstagaren har rätt till hela den lön och de villkor som följer av den ordinarie anställningen och det allmänna villkorsavtalet.

Även du som arbetar hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal kan komma överens med din arbetsgivare om att gå ned i arbetstid och lön och din arbetsgivare kan erhålla statligt stöd för korttidsarbete under vissa särskilda förutsättningar.

Nedan kan du ladda ner ett avtalsförslag som Worddokument. 

Företag ansöker om ersättning hos Tillväxtverket och de har statens ansvar för att hantera frågan. På deras hemsida finns frågor och svar för arbetsgivare om korttidspermitteringar.

Avtalsförslaget utgår från den information om tillämpningen av den nya lagen (som ännu inte är beslutad) som finns att läsa på TVV hemsida per 2021-01-27.

Tillväxtverket kommer ta fram mallar som företagen rekommenderas följa. Vi rekommenderar ändå dig som medlem att läsa detta avtalsförslag framför allt gällande pension, uppsägningstid och uppsägningsregler. Tidigare har Tillväxtverket som exempel inte haft uppsägningstider i sin mall, vilket Sveriges Ingenjörer rekommenderar att man för in.

Mer info finns hos Tillväxtverket

Senast uppdaterad 2021-03-26