Medlemskap Anställning Aktuellt Förtroendevald

Så påverkas arbetstagare och arbetsgivare av de nya reglerna om korttidsarbete

Regeringen har med anledning av pandemin tagit fram förslaget ” Åtgärder med anledning av Coronaviruset” som blivit beslutat i riksdagen. Beslutet innebär att regeringen kan ge anstånd med inbetalning av skatter och avgifter och står för en ökad del av kostnaderna vid korttidsarbete. Korttidsarbete är inte samma sak som en vanlig permittering utan en särskild insats för att behålla kompetensen vid kriser, såsom Coronapandemin. Korttidsarbete innebär att du som arbetstagare tillfälligt går ned i lön och arbetstid och kostnaden för det delas mellan dig, arbetsgivaren och staten.

Du kan gå ned i arbetstid med antingen 20, 40 eller 60% men ändå få ut över 90% av lönen.

Nuläge och bakgrund

Det som skiljer det nya förslaget i och med Coronakrisen  från lagen om stöd vid korttidsarbete från år 2013 är att nu har regeringen beslutat att ta en betydligt större del av kostnaderna för arbetsgivarna. De nya bestämmelserna betyder inte att arbetsgivare måste korttidspermittera, utan de ger bättre villkor för de som vill göra det och skapar därigenom bättre förutsättningar för arbetsgivare att kunna behålla sin personal och sedan växla upp när läget vänder.

De nya bestämmelserna för korttidspermittering kommer träda i kraft den 7 april, men tillämpas redan från 16 mars. De nya bestämmelserna om korttidspermittering kommer att gälla under hela 2020.  

De nya reglerna om korttidsarbete är ännu inte behandlade av Riksdagen, men vi förväntar oss inget annat än att de kommer att träda i kraft som beskrivits ovan.

Det finns sedan 2013 en lag kring korttidsarbete som kom till efter finanskrisen 2008/09. Den har hittills aldrig använts och kritiserats för att inte erbjuda samma fördelar som konkurrerande länders motsvarande lagar vid tillfälliga eller längre nedgångar i konjunkturen.

Korttidsarbete under uppsägningstid

Regeringen har föreslagit en lagändring med innebörden att statligt stöd kan utgå även under uppsägningstid under 2020.  För att detta ska gälla har parterna på arbetsmarknaden nu träffat centrala kollektivavtal. Parterna är överens om att för arbetstagare som är under uppsägningstid och omfattas av korttidsarbete ska de regler som gäller för den ordinarie anställningen tillämpas beträffande lön och andra ersättningar. Lönesänkningar ska alltså inte gälla för korttidsarbete under uppsägningstiden. Detta innebär att arbetstagaren har rätt till hela den lön och de villkor som följer av den ordinarie anställningen och det allmänna villkorsavtalet.

Hur påverkas jag som arbetstagare?

Vilka arbetstagare kan bli korttidspermitterade som följd av förslaget?

Alla arbetstagare som:

  • Varit anställda under en jämförelsemånad som infaller tre månader före den månad då Tillväxtverket beslutat om godkännande.
  • Arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden. 
  • Inte tillhör arbetsgivarens familj.
     

Hur mycket minskas arbetstiden?

Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning i förslaget: 20, 40 eller 60 % som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 % för arbetsgivaren i de tre olika fallen.

Hur påverkas lönen?

Vid en arbetstidsminskning på 20% blir löneminskningen 4%, vid 40% arbetstidsminskning 6% och vid 60% arbetstidsminskning 7,5%. I förslaget finns det ett lönetak på 44 000 kr. Det innebär att arbetsgivaren i grundfallet får stå för lönekostnaden över den summan.

Korttidspermittering på arbetsplatser utan kollektivavtal

Även du som arbetar hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal kan komma överens med din arbetsgivare om att gå ned i arbetstid och lön och din arbetsgivare kan erhålla statligt stöd för korttidspermittering under vissa särskilda förutsättningar. Nedan finns en checklista för vad som är viktigt att tänka på. Du kan också ladda ned den som Word-fil längst ned på sidan.

Korttidspermittering efter individuell överenskommelse

Även du som arbetar hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal kan komma överens med din arbetsgivare om att gå ned i arbetstid och lön och din arbetsgivare kan erhålla statligt stöd för korttidspermittering under vissa särskilda förutsättningar.

För det första krävs det att ett skriftligt avtal ingås om detta mellan dig och arbetsgivaren efter det att korttidspermittering aktualiserats hos arbetsgivaren. Detta innebär att du själv måste avgöra om du vill delta i åtgärden eller inte. För att det inte ska råda några tvivel om vad som överenskommits måste avtalet vara skriftligt. Det är inte möjligt att ingå ett avtal om korttidspermittering i förväg utan först när nedgången i arbetstid blir aktuell. Det är rimligt att komma överens om att eventuellt avtalade pensionsavsättningar inte ska påverkas av korttidspermitteringen och i så fall skriva in detta i avtalet. Avtalet bör även innehålla en kort ömsesidig uppsägningstid om förslagsvis sju dagar. Av avtalet bör dessutom framgå att avtalet omedelbart upphör att gälla för det fall du blir uppsagd eller om du själv säger upp dig. Därtill bör det tydliggöras i avtalet att så snart avtalet upphör att gälla så ska de villkor som gäller i den ordinarie anställningen omedelbart återigen tillämpas på anställningsförhållandet.

För det andra krävs det att minst 70 procent av arbetstagarna inom en driftsenhet deltar i korttidspermittering under den perioden som det statliga stödet ges. Kravet är uppställt för att garantera att åtgärden enbart används av en arbetsgivare när det föreligger ett påtagligt minskat arbetskraftsbehov. Behovet kan givetvis, hos en arbetsgivare som har flera driftsenheter, variera mellan driftsenheterna och därför görs en bedömning för varje driftsenhet för sig.

För det tredje krävs att den arbetstids- och löneminskning som avtalas är densamma för alla arbetstagare som deltar i åtgärden inom driftsenheten.

Slutligen krävs också att den arbetstids- och löneminskning som avtalas är i enlighet med någon av de tre fasta nivåer som beslutats och som kommunicerats från regeringen bl.a. genom tabellen i bilden nedan. 

Hur påverkas arbetsgivare av förslaget?

Vilka företag kan söka ersättning för korttidspermittering? 

Företag som kan visa på svårigheter att klara de ekonomiska utmaningar som kommer i kölvattnet av Covid-19. Svårigheterna ska alltså vara orsakade av ett förhållande utom arbetsgivarens kontroll och specifikt drabba företagets verksamhet. Arbetsgivaren måste ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnader. Företag får vid tidpunkten för ansökan inte vara föremål för företagsrekonstruktion eller vara på obestånd.

Vad är viktigt för företagen att tänka på när de ansöker om stöd?

Det ekonomiska stödet söks hos Tillväxtverket. Tillväxtverket uppmanar de företag som söker stöd att motivera vad de gör aktivt för att vara konkurrenskraftiga och driva verksamheten framåt. Där kan både den nuvarande situationen beskrivas och om det är särskilda effekter som kan härledas till myndigheters beslut. Det finns också möjligheter att beskriva insatser som görs för att utveckla företaget och personalen under krisen t ex teknisk kompetensutveckling på distans.     

Vad krävs för att kunna teckna ett korttidspermitteringsavtal?

En förutsättning för att staten ska gå in med ersättning är att det finns centrala kollektivavtal mellan parterna och att lokala parter träffar ett kollektivavtal om korttidsarbete.. Kollektivavtalet gäller för samtliga som omfattas av det och om de lokala parterna beslutar om att anställda ska gå ned i tid och lön så gäller detta, även om det går emot en enskild medlems önskan.

För att en arbetsgivare som inte har kollektivavtal måste följande förutsättningar vara uppfyllda för att de ska kunna ha möjlighet till korttidsersättning. Det måste finnas ett skriftligt avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare som ingåtts efter att korttidsarbete blivit aktuellt. Minst 70% av arbetstagarna inom en driftsenhet ska delta i korttidsarbetet och alla deltagare ska ha samma procentuella minskning i arbetstid och lön.

Mer information om korttidspermitteringar

Det är hos Tillväxtverket som företag ansöker om ersättning och de har statens ansvar för att hantera frågan. På deras hemsida hittar du fler frågor och svar om korttidspermitteringar.

 

Senast uppdaterad 2020-03-18