Avtalsrörelse – så funkar det

Vad är en avtalsrörelse och hur fungerar det när man förhandlar fram kollektivavtal? Här reder vi ut begreppen och processen.

Vad är avtalsrörelsen?

Avtalsrörelsen är grunden för kollektivavtalen och en återkommande händelse.

Arbetsmarknadens parter förhandlar fram nya avtal som reglerar löner och arbetsförhållanden och arbetet görs i tre övergripande steg:

  • Inriktning och krav
  • Avtalsförhandlingar
  • Nytt avtal

Därefter börjar arbetet med att tillämpa dem lokalt.

Avtalen tecknas för en tidsperiod, oftast tre år men ibland kortare. När avtalen börjar löpa ut ska de omförhandlas och det är det som kallas avtalsrörelse. Avtalsrörelsen börjar därför i god tid före avtalen löper ut, för att hinna samla in underlag och att sammanställa prioriterade områden som sedan ska presenteras och förhandlas med motparten.

Tillsammans med arbetsgivarna tar vi ett gemensamt ansvar för Sverige när vi tecknar kollektivavtal. Så länge avtalen löper råder det arbetsfred på arbetsmarknaden både för dig som anställd och för arbetsgivarna. Det resultat som parterna i avtalsrörelsen kommer fram till gällande löneavtalen ligger till grund för dig när du har ditt nästa lönesamtal.

Här hittar du tips att tänka på före, under och efter lönesamtalet

 

Vad är kollektivavtal?

Många av våra medlemmar omfattas av kollektivavtal på sina arbetsplatser. Det är grunden för ett tryggt och bra arbetsliv.

Kollektivavtalen kompletterar svensk lagstiftning gällande t.ex. semesterdagar, arbetstider och föräldraledighet som bara anger en miniminivå.

Du kan alltså få ännu bättre villkor på din arbetsplats när det finns ett kollektivavtal. Det reglerar också andra krav som kan vara värda att ta upp under en löneförhandling, så som kompetensutveckling, arbetstid och pensionsvillkor.

Kollektivavtalet ger dig dessutom rätt till lönesamtal och lönerevision varje år. Avtalet är en normering och en bra förberedelse för dig när du ska löneförhandla.

Utan kollektivavtal måste du själv förhandla med din arbetsgivare i ditt anställningsavtal om vad som ska gälla.

Se hur mycket ett kollektivavtal är värt

Läs mer om anställningsformer och anställningsavtal

Läs mer om kollektivavtal

Varför omförhandlas avtalen?

Avtalen behöver ses över för att:

  • Förbättra villkoren för medlemmar
  • Se till att alla får reallöneökningar (löneökning efter inflation räknats bort)

Villkoren för medlemmar innefattar bland annat frågor som arbetstid, pension, kompetensutveckling och inflytande.

Sveriges Ingenjörer har kollektivavtal på alla sektorer, det vill säga statliga, landstings- och kommunala sektorn samt den privata sektorn.

Förhandlingarna sker branschvis och först ut i avtalsrörelsen brukar industrin vara tätt följd av tjänstesektorn. På offentlig sektor är avtalen tillsvidareavtal men sektorerna kommer beröras av avtalsrörelsen på privat sektor och de överenskommelser som träffas där.   

Industrins konkurrenskraft, sysselsättningen och inflationen påverkar vilken inriktning som väljs i avtalsrörelsen.

Industrin är starkt konkurrensutsatt och många faktorer väger in för att hålla industrin i balans. Därför måste lönekraven anpassas till produktionskostnader och exportmöjligheter. Det är alltså många faktorer som väger in i hur förslagen till nya avtal utformas.

 

Inriktning och krav

Medlemmarnas åsikter och krav tillsammans med omvärldsbevakningen formar ett så kallat inriktningsdokument för avtalsrörelsen. Dokumentet gäller samtliga branscher och avtalsområden, det vill säga alla medlemmar.

Inriktningsdokumentet diskuteras och fastställs av förbundsstyrelsen och anpassas sedan för varje bransch och avtalsområde av förhandlingsdelegationerna.

Innan avtalskraven lämnas över till arbetsgivarna enas facken inom industrin kring det ekonomiska utrymmet för löneökningar under kommande avtalsrörelse, det så kallade ”märket”.

 

Samarbetet Facken inom industrin

Vi samarbetar i avtalsrörelsen tillsammans med andra fackförbund som har medlemmar inom industrin och lägger fram gemensamma krav till arbetsgivarorganisationerna. Detta gör vi för att förstärka och samordna arbetet. Samarbetet heter Facken inom industrin.

Förbunden som ingår i samarbetet är Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Unionen, Livsmedelsarbetareförbundet och GS. De fem förbunden har ett gemensamt intresse att utveckla svensk industri och gör en samlad bedömning av vilket utrymme som finns för löneökningar och utvecklade arbetsvillkor. Samarbetet gäller även hur avtalsförhandlingar ska gå till, hur parterna skapar stabilitet och ordning under avtalsrörelsen, samordning av fackens agerande gentemot arbetsgivarorganisationerna inom industrin och att ta fram ekonomiska bedömningar inför en avtalsrörelse. Plattformen/avtalsförslaget, när det sedan är färdigt, kallas för Industriavtalet.

Läs mer om Facken inom industrin

Vad är "märket"?

Förutom arbetsvillkoren i avtalsplattformen förhandlar Facken inom Industri också om det som vi kallar för ”märket”. Märket anger hur mycket exportindustrin maximalt kan öka lönerna utan att sätta den internationella konkurrenskraften ur spel.

När industrins parter satt ”märket” följer andra kollektivavtal efter eftersom det anger ramarna för vilket utrymme som finns för löneökningar. Industrins område förhandlas oftast först eftersom det agerar på en hårt konkurrensutsatt marknad.

 

Dina förhandlare

Sveriges Ingenjörers ombudsmän och de förtroendevalda är dina förhandlare. Dessutom deltar närmre 100 av våra ca 5 000 förtroendevalda i förhandlingarna. Tillsammans jobbar förhandlarna och de förtroendevalda i delegationer.

Deras uppgift är att bevaka medlemmarnas intressen, men också att ta ett helhetsansvar för arbetsmarknadens intressen. Ekonomin i Sverige och världen bevakas och Sveriges konkurrenskraft samt tillväxtmöjligheter bedöms. Allt vägs samman och ligger sedan till grund för nya krav i kommande avtalsrörelser.

En viktig uppgift för oss är att bistå medlemmar i frågor gällande deras arbetsvillkor; det vill säga att tolka och använda kollektivavtalen. I det arbetet får vi inblick i hur avtalen tillämpas, vad som händer på arbetsmarknaden och hur den utvecklas.

Delegationer

Inför avtalsrörelsen utser förbundsstyrelsen delegationer. Delegationernas uppdrag är att fastställa förbundets avtalskrav inom avtalsområdet. När parterna utväxlat sina krav är det dags för avtalsförhandlingar.

Det arbetet handlar till stor del om att beskriva och argumentera för sina krav men också att förhandla och utreda konsekvenserna av olika förslag.

Till sin hjälp har förhandlingsdelegationerna ombudsmän och experter från Sveriges Ingenjörers kansli. Delegationernas uppdrag under förhandlingarna är att vara referensgrupp till förhandlingsledaren, anta eller förkasta avtalsförslag, besluta om förslag till förbundsstyrelsen om konfliktåtgärder samt senast en månad efter att avtal har träffats lämna en skriftlig rapport till förbundsstyrelsen.

Vad händer om förhandlingarna strandar?

Om man inte kommer överens om ett avtal kallas medlare från Medlingsinstitutet in för tjänstesektorn. För industriavtalet kallas en opartisk ordförande (OpO) in som medlare.

OpO

OpO står för Opartiska Ordföranden och utses av industrins parter. OpO består av två till tio personer varav en är ordförande. OpO biträder parterna från det att en månad återstår till det befintliga avtalet löper ut. Deras främsta uppgift är att se till att parterna träffar ett avtal och att koordinera förbundsförhandlingarna. OpO kan be parterna utreda eller precisera en fråga men också komma med egna förslag på lösningar. De har också befogenhet att lägga slutgiltigt förslag till avtal, så kallad hemställan.

Lokala förhandlingar

När de centrala avtalen är färdigförhandlade med motparten, fortsätter arbetet för respektive förbund att omsätta avtalen lokalt på din arbetsplats. Sveriges Ingenjörer har 87 kollektivavtal. 

Här hittar du alla våra kollektivavtal.

 

Guide till avtalsprocessen

Arbetet med avtalen pågår ständigt och är cykliskt. När en avtalsrörelse avslutas och kollektivavtalet påskrivet påbörjas nästa avtalsrörelse.

Förbundets arbete med inriktning för en avtalsrörelse konkretiseras normalt cirka ett år innan yrkandena överlämnas.

Förbundsstyrelsen tar fram ett inriktningsdokument för kommande avtalsrörelse. Dokumentet gäller samtliga branscher/avtalsområden, dvs samtliga medlemmar, och är allmänt hållet. Dokumentet diskuteras i och fastställs av förbundsstyrelsen. Inriktningen anpassas sedan per bransch/avtalsområde.

Privat sektor

Inriktningen anpassas till behov och förutsättningar inom respektive bransch och yrkanden utarbetas samt fastställs. Arbetet utförs i förhandlingsdelegationer. Saknas förhandlingsdelegation gör förbundets centrala förhandlare/avtalsansvariga ombudsmän detta. En delegation består av förtroendevalda och utses av förbundsstyrelsen.

Offentlig sektor

Avtalsförhandlingar sker i samverkan med andra akademikerförbund, inom Saco-S för det statliga området och inom AkademikerAlliansen inom det kommunala/landstings-kommunala området. Yrkandena fastställs i Saco-S respektive AkademikerAlliansens representantskap som är högsta beslutande organ. Förbundsstyrelsen utser förhandlingsdelegation för respektive område. Dessa är rådgivande till förbundets olika ombud i respektive representantskap.

Privat sektor

Förhandlingar inom respektive avtalsområde sker mellan förbundet och motparterna, dvs de centrala arbetsgivarorganisationerna. Inleds med att parterna växlar yrkanden.

Förhandlingar sker därefter fram till dess att parterna är överens. Under förhandlingarna är förhandlingsdelegationerna referensgrupper till förhandlingsledarna/kansliet.

Förbundets centrala förhandlare ansvarar för förhandlingsarbetet inom avtalsområdet. Förhandlingarna kan följas i förhandlingsdagböcker.

Delegationen antar eller förkastar avtalsförslag. Saknas förhandlingsdelegation gör förbundets centrala förhandlare detta arbete.

Statliga området

Förhandlingar mellan Arbetsgivarverket och Saco-S styrelsens förhandlingsledning. Avtalsförslag antas eller förkastas av representantskapet.

Kommunala området

Förhandlingarna förs mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och AkademikerAlliansens utsedda förhandlare. Avtalsförslag antas eller förkastas av representantskapet.

När det nya centrala kollektivavtalet undertecknats utarbetar förbundet avtalskommentarer, som stöd för de förtroendevaldas lokala arbete med att genomföra det nya avtalet.

Lokal lönerevision kan påbörjas när ett nytt centralt kollektivavtal undertecknats. Som stöd i de lokala förhandlingarna har en förtroendevald det centrala kollektivavtalet, förbundets modell för lokal lönebildning samt kansliets personal. Årligen ordnas även kurser i löneförhandling. När en lokal lönerevision avslutats rapporterar förtroendevalda förhandlingsresultaten till kansliet.

Arbetet i avtalsrörelsen följs upp branschvis. Skriftliga rapporter lämnas av förhandlingsdelegationerna samt av de centrala förhandlarna. Utvärdering av en avtalsrörelse – processen och arbetet – sker genom dessa rapporter. Resultat av de lokala förhandlingarna/lönerevisionerna följs upp genom en årlig löneenkät bland de yrkesverksamma medlemmarna för att få information om bl.a. löneutveckling samt om lönesamtal genomförts i enlighet med det centrala kollektivavtalet.

Senast uppdaterad 2019-04-09