Därför står vi fast vid 3%

Nu startar avtalsförhandlingarna om. Förhandlingarna som direkt berör över 100 000 ingenjörer pausades i mars i år. Inför de återupptagna förhandlingarna står vi fast vid vårt tidigare lönekrav på tre procent. 

Riktiga löneökningar är viktiga för att öka efterfrågan i ekonomin

Vårt mål är att nå en löneökningstakt som främjar en så bra återhämtning i svensk ekonomi och industri som möjligt - och som försvarar jobben. I den avvägningen har vi beslutat att stå kvar vid våra krav på tre procents löneökningstakt. Vi bedömer att våra lönekrav inte är för höga och inte leder till hög inflation som hotar Riksbankens inflationsmål eller leder till åtstramningar och negativa effekter på sysselsättningen.

Utvecklingen för svensk industri nu är på god väg mot normala förhållanden

Det snabba och kraftiga fallet i svensk ekonomi nådde sin botten under andra kvartalet. Pandemin kommer att fortsätta att påverka ekonomin, men läget ser idag betydligt ljusare ut än för bara några månader sedan.

Som alltid sker återhämtningen lite olika ut i olika branscher. Vissa branscher har vinden i ryggen medan andra har det tuffare. Det gör det ännu viktigare att hålla i lönenormeringen – att industrin sätter märket för arbetsmarknaden. Då kan alla löntagare kan få en reallöneökning.

Det är riskabelt att fokusera alltför mycket på konjunkturen när avtal ska slutas.

Låga ökningar i lågkonjunktur följs av stora kompensationskrav och lönerekyler när konjunkturen är bättre. Det ledet till en ryckig lönebildning, vilket inte är bra varken för företagen, för de anställda eller för samhällsekonomin. Därmed är det inte heller bra för välfärden.

Lönerna bör utvecklas utifrån de förutsättningar som ges av ekonomins långsiktiga utveckling. Industrinormen ger stabilitet och förutsägbarhet och minskar riskerna för felsteg. Det är tack vare denna normering som svenska löntagare har haft en god löneutveckling.

Senast uppdaterad 2020-09-21