Den fackliga världen

Den svenska modellen bygger på att arbetsgivare och fackliga företrädare samverkar i frågor som rör verksamheten. Överenskommelser mellan parterna bekräftas i kollektivavtal mellan de anställdas fackförbund och arbetsgivarnas organisationer. Det är grunden för det man brukar kalla den svenska modellen.

Den svenska modellen

I Sverige tar fackförbunden och arbetsgivarna ett gemensamt ansvar för att utveckla och komma överens om de regler som ska gälla i arbetslivet. Många villkor regleras i kollektivavtal som anpassas till bransch och arbetsplats.

Mer om den svenska modellen

Vi är en del av Saco

Sveriges Ingenjörer är en del av Saco – Centralorganisationen för Sveriges alla akademikerförbund. Tillsammans är vi en stark part både på arbetsmarknaden i stort och ute på arbetsplatserna. Vi samverkar inom Saco lokalt såväl som på central nivå. I vissa branscher och på vissa arbetsplatser samarbetar vi även med förbund från de andra centralorganisationerna TCO och LO.

Facklig grundkurs

På vår fackliga grundkurs får du mer kunskap om fackligt arbete

Facklig grundkurs

Handböcker

Samverkan mellan andra förbund

Samverkan mellan förbunden ger ökad styrka. Därför ingår Sveriges Ingenjörer i olika konstellationer med andra förbund, både på övergripande nivå och lokalt på arbetsplatserna.

Central samverkan

De allmänna villkor som gäller i kollektivavtalen är i stort sett samma för alla, oavsett förbundstillhörighet, med begränsningen att det är olika avtal för tjänstemän eller arbetare. Medbestämmandeavtal gäller för samtliga anställda. Löneavtalen skiljer sig däremot åt och förhandlingar vid lönerevision eller samverkan i löneprocessen sköts av respektive förbund med fokus på just sina medlemmar.   

Lokal samverkan

På många arbetsplatser samverkar Saco-förbunden genom akademikerföreningen där medlemmarna består av just akademiker. Genom akademikerföreningen drivs de lokala frågorna som till exempel löneprocessen och lönerevisionen, verksamhetsfrågor genom medbestämmande och kompetensutveckling. Lokala avtal möter de förutsättningar som finns på den specifika arbetsplatsen. 

Samverkan statlig sektor

Samverkan mellan förbunden ger ökad styrka. Därför samverkar Sveriges Ingenjörer med andra förbund, både på övergripande nivå och lokalt på arbetsplatsen.

Förhandlingssamverkan

Inom statliga sektorn samverkar förbunden i förhandlingsfrågor för tjänstemän genom Saco-S, som består av 22 medlemsförbund inom Saco. Saco-S representerar cirka 86 500 akademiker.Saco-S förhandlingsmandat omfattar lön och allmänna villkor, tjänstepension, försäkrings-och omställningsfrågor. Motpart i förhandlingarna är Arbetsgivarverket.Saco-S högsta beslutande organ är representantskapet där alla förbund är företrädda. Representantskapet fattar beslut i viktiga frågor som att träffa centrala avtal, vidta konfliktåtgärder och inriktningen på vårt fackliga arbete.

Facklig samverkan på arbetsplatsen

Saco-S delegerar uppgiften att vara organisationens företrädare på lokal nivå till Saco-S-föreningarna. De lokala Saco-S-föreningarna representerar samtliga Saco-medlemmar på arbetsplatsen. Föreningen ska behandla alla medlemmar lika oberoende av förbundstillhörighet, anställning, funktion eller befattning.Saco-S-föreningar har mandat att träffa lokala kollektivavtal och företräda medlemmarna i de flesta situationer. I Skriften Arbetstagarnyckeln beskrivs hur Saco-S arbetar och vilka frågor som hanteras på lokal nivå. 

Samverkan inom kommun och landsting

Samverkan mellan förbunden ger ökad styrka. Därför samverkar Sveriges Ingenjörer med andra förbund, både på övergripande nivå och lokalt på arbetsplatsen.

Förhandlingssamverkan

Inom landstings-/kommunala sektorn samverkar förbunden i förhandlingsfrågor för tjänstemän genom AkademikerAlliansen, som består av medlemsförbund inom Saco. AkademikerAlliansen represen­terar cirka 55 000 akademiker. AkademikerAlliansens förhandlings­mandat omfattar lön och allmänna villkor, tjänstepension, försäkrings-och omställningsfrågor. Motpart i förhandlingarna är SKL och Pacta.

Facklig samverkan på arbetsplatsen

Det är bra att samverka med övriga fackförbund som finns på arbetsplatsen. I vissa lokala frågor är det lättare att nå framgång när vi samarbetar. Samverkan ger oss styrka men också ett viktigt erfarenhetsutbyte och ökad kännedom om de andra förbundens ståndpunkter.De allmänna anställningsvillkoren beskrivs i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) och är samma för alla anställda oavsett förbundstillhörighet. Det finns även tillägg och bilagor till detta avtal som kan beröra specifika grupper. Däremot skiljer sig löneavtalen åt, då varje förbund har egen partsställning. Detta innebär att vid lönerevisionerna sker förhandlingarna förbundsvis med fokus på de egna medlemmarna.

Saco-Råd/Saco-föreningar

Förbunden kan välja att bilda ett Saco-Råd eller en Saco-förening för att stärka inflytandet på olika nivåer inom kommuner och landsting. Där ett Saco-Råd/-förening finns innebär det normalt att förbunden inom Saco på medlemmarnas initiativ lokalt gått samman i vissa, lokala, samverkansfrågor enligt FAS05. Därutöver har respektive förbund kvar sin lokala partsställning i frågor som rör lön och allmänna anställningsvillkor.Mandatet för Saco-Råd/-föreningar vilar på förbundens medgivande. En självklar del av uppdraget och förutsättning för mandatet är att löpande kommunicera med och informera alla medlemmar alternativt via Rådet/föreningarna i de förbund de representerar.

Samverkan inom privat sektor

Samverkan mellan förbunden ger ökad styrka. Därför samverkar Sveriges Ingenjörer med andra förbund, både på övergripande nivå och lokalt på arbetsplatsen.

Förhandlingssamverkan

Inom den privata sektorn samverkar förbunden ofta i förhandlingsfrågor. Den största samverkan sker genom PTK som representerar över 800 000 tjänstemän från Saco, TCO och det fristående fackförbundet Ledarna. PTK sköter förhandlingar som gäller avtal om tjänstepension, uppfinnarfrågor och konkurrensklausuler med arbetsgivarparten Svenskt Näringsliv.  

När det gäller lön och anställningsvillkor i stort varierar förhandlingssamarbetet från avtalsområde till avtalsområde inom privat sektor. Exempelvis samverkar Sveriges Ingenjörer med Jusek och Civilekonomerna inom branscherna bank, försäkring och IT. Inom handels- och tjänstesektorn samt stora delar av den ideella sektorn, sker samverkan inom Akademikerförbunden inom Handel och Tjänster (AHT).

Inom industrisektorn är Sveriges Ingenjörer kollektivavtalstecknande part. Inom ramen för samarbetsorganet Facken inom industrin samarbetar vi med bland andra TCO-förbundet Unionen och LO-förbundet IF Metall. 

Samverkan på arbetsplatsen

Det är bra att samverka med övriga fackförbund på arbetsplatsen, till exempelvis med IF Metall, Unionen och Ledarna. I vissa frågor är det lättare att nå framgång när vi samarbetar. Samverkan ger oss styrka men också ett viktigt erfarenhetsutbyte och ökad kännedom om de andra förbundens ståndpunkter.

De allmänna anställningsvillkoren, i de centrala kollektivavtalen, är i stort sett samma för alla anställda oavsett förbundstillhörighet. Däremot skiljer sig löneavtalen åt vilket innebär att vid lönerevisionerna sker förhandlingarna förbundsvis med fokus på de egna medlemmarna. 

En formaliserad och utökad samarbetsform med övriga tjänstemannaförbund på arbetsplatsen kan bildas genom PTK-L (PTK-Lokalt). Organisationerna ingår då som enad part gentemot arbetsgivaren i förhandlingar.

Läs mer på PTK

Sacos roll och värderingar

Sacoförbunden organiserar Sveriges akademiker. Förbundens roll är att företräda medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden. Sacoförbunden samlar 670 000 svenska akademiker i 23 förbund. Förbunden är självständiga, men samverkar både på central och på lokal nivå för att vara en stark part på arbetsmarknaden såväl som på arbetsplatserna.

Sacos grundläggande värderingar

Utgångspunkten för Sacos politik och fackliga förhållningssätt är att akademiker tillför svenska arbetsgivare stora värden genom att bidra till goda ekonomiska resultat och utveckling av verksamheterna. Frågor kring betydelsen av forskning och utbildning för samhället är andra exempel på frågor som Saco driver.

Mer om Saco

Samverkan på lokal nivå

Sacoförbunden samverkar för att skapa goda arbetsvillkor, bra arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv för alla akademiker som är medlemmar. Genom att lyfta fram akademikernas betydelse för arbetsgivarnas utveckling och lönsamhet lägger vi grunden för varje enskild medlems möjlighet till inflytande över sin löne- och kompetensutveckling liksom sin karriär på längre sikt.

På arbetsplatser med få akademiker kan det vara ha svårt att ha respektive förbunds "egna" förtroendevalda representerade. Därför samarbetar vi som akademikergrupp och en förtroendevald från någon av förbundet representerar alla akademiker på arbetsplatsen. På så vis blir medlemmarna representerade som akademiker och vi blir fler och starkare gentemot arbetsgivaren. Samarbetet ger akademikermedlemmarna inflytande. 

Arbetsrätt – så funkar den

Sacoförbunden organiserar Sveriges akademiker. Förbundens roll är att företräda medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden. Sacoförbunden samlar 670 000 svenska akademiker i 23 förbund. Förbunden är självständiga, men samverkar både på central och på lokal nivå för att vara en stark part på arbetsmarknaden såväl som på arbetsplatserna.

Arbetsrätten - olika lagar och avtal

De arbetsrättsliga lagarna utgör grunden för arbetsmarknaden. Några exempel är Lagen om anställningsskydd (LAS), Medbestämmandelagen (MBL), Förtroendemannalagen (FML), Diskrimineringslagen och Föräldraledighetslagen. Många eller delar av lagarna är semi-dispositiva, vilket betyder att lagen kan ersättas helt eller delvis genom ett kollektivavtal.

Mer om de arbetsrättsliga lagarna

Centrala kollektivavtal förhandlas fram för varje bransch. Kollektivavtalen kompletterar de arbetsrättsliga lagarna till branschens förutsättningar. Många villkor finns enbart i kollektivavtalen och inte i någon lagstiftning, så som löneutfyllnad vid föräldraledighet och sjukdom, övertid, kompetensutveckling och tjänstepension.

Här finns kollektivavtal och avtalsdokument

Kollektivavtalet försäkrar privat sektor (pdf) 

Lokala kollektivavtal gäller bara på arbetsplatsen eller (till och med) en viss del av den. De lokala avtalen får som regel inte innehålla villkor som är sämre än det centrala avtalet och kan bara reglera villkor där det framgår i det centrala avtalet att avvikelser kan ske lokalt.

Det enskilda anställningsavtalet kan innehålla ännu fler förmåner. Det enskilda avtalet får inte vara sämre än lag eller kollektivavtal.

Lagar om arbetsrätt

Lagen om anställningsskydd, LAS, medbestämmandelagen, MLB och förtroendemannalagen, FLM är exempel på lagar som du som förtroendevald kommer i kontakt med. De arbetsrättsliga lagarna gäller alla arbetstagare. Men det finns undantag. Lagen om anställningsskydd, LAS, gäller inte personer i företagsledande eller jämförbar ställning. Här presenteras ett urval av de lagar som är relevanta i ditt arbete som förtroendevald.

Lagen om anställningsskydd (LAS)

De arbetsrättsliga lagarna ger en grundtrygghet på arbetsmarknaden.LAS utgör ett ramverk för vad som gäller vid anställning, uppsägning och avskedande. 

Medbestämmande i arbetslivet (MBL)

Syftet med MBL är att stärka arbetstagarsidans inflytande över arbetsvillkoren och hur arbetet är organiserat. Lagen innebär bland annat att arbetsgivaren måste informera akademikerföreningen om hur verksamheten utvecklas och kalla till förhandling inför större, planerade förändringar innan beslut fattas.

Förtroendemannalagen (FML)

Förtroendemannalagen ger dig som förtroendevald rätt till betald ledighet för fackligt arbete på arbetsplatsen som är kopplat till arbetsgivarens verksamhet. Den medger dig däremot inte betald ledighet för medlemsrekryterande aktiveteter.

Mer om Förtroendemannalagen

GDPR

GDPR påverkar hur du kan hantera personuppgifter i ditt fackliga uppdrag. Därför har Sveriges Ingenjörer tillsammans med övriga Saco-förbund utarbetat riktlinjer och instruktioner för dig som är förtroendevald som du tar del av.

Mer om GDPR

Arbetsmiljölagen

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön och ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att god arbetsmiljö uppnås. Även arbetsskador och arbetsmiljörisker ska utredas. 

Mer om arbetsmiljölagens innebörd

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. 
Lagen definierar också direkt och indirekt diskriminering.

Mer om diskriminering

Arbetstidslagen 

Reglerna om arbetstid finns i arbetstidslagen. Lagen hanterar till exempel ordinarie arbetstid, jourtid, övertid, dygns- och veckovila. De flesta arbetstidsavtal i kollektivavtal ersätter arbetstidslagen delvis eller i sin helhet. 

Mer om Arbetstidslagen 

Senast uppdaterad 2019-04-10