Som skyddsombud är du länken mellan fackförbund, arbetsgivare och alla anställda på arbetsplatsen. Du är de anställdas företrädare och ska arbeta för en god arbetsmiljö.
På alla arbetsplatser med fler än fem anställda ska det finnas ett skyddsombud eller arbetsmiljöombud. Båda beteckningarna finns i arbetsmiljölagen, här använder vi beteckningen skyddsombud.
Har arbetsplatsen fler än 50 anställda ska det finnas en skyddskommitté.
För att kunna agera är det viktigt att du verkligen har behörighet som just skyddsombud. Det sker genom att du anmäls som skyddsombud till arbetsgivaren.
Hur skyddsombud väljs beror på om arbetsplatsen har kollektivavtal och lokalförening eller inte. Så här går processen till.
Ditt uppdrag innefattar alla typer av arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen. Du samverkar både med anställda och arbetsgivare.
Med hjälp av arbetsmiljölagens regler har du en unik möjlighet att påverka arbetsgivaren vid brister i arbetsmiljön.
Hitta externa länkar och material som du har nytta av i din roll som skyddsombud. Se också vilka utbildningar du kan gå.
Skyddsombud ska finnas på alla arbetsplatser med fler än fem anställda. Finns det fler skyddsombud ska ett av dem utses till huvudskyddsombud, med uppgift att samordna skyddsombudens verksamhet.
På arbetsplatser med kollektivavtal utser den lokala akademikerföreningen skyddsombud. Saknas kollektivavtal utser arbetstagarna skyddsombud.
Om arbetsplatsen har fler än 50 anställda ska det finnas en skyddskommitté.
Den lokala föreningen följer sina stadgar för att utse förtroendevalda och skyddsombud. På arbetsplatser där det finns flera olika fackliga organisationer kan varje förening välja skyddsombud.
Varje facklig organisation måste meddela arbetsgivaren att skyddsombudet har behörighet att verka inom den organisationens område. Skyddsombudens inbördes ansvar bestäms av de fackliga organisationer som utsett dem.
Skyddsombud väljs för en mandatperiod om högst tre år i taget. När mandatperioden är slut måste föreningen välja skyddsombud igen, och en ny skriftlig anmälan skickas till arbetsgivaren. Anmälan måste göras även om samma person som tidigare har valts.
Uppgift om namn och adress för skyddsombud samt för vilket område personen ska verka ska anmälas skriftligen till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska anslå vilka personer som är skyddsombud på arbetsplatsen. Därmed har dessa också behörighet att agera.
För skyddsombud som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer används blanketten Anmälan av skyddsombud nedan.
1 januari 2010 infördes även begreppet arbetsmiljöombud i arbetsmiljölagen. Därmed har arbetsmiljöombud och skyddsombud samma juridiska rättigheter och befogenheter.
Många arbetsplatser använder andra beteckningar, men endast "skyddsombud" och "arbetsmiljöombud" används i arbetsmiljölagen. När man väljer skyddsombud, vid anmälan till arbetsgivaren och i kontakten med myndigheter är det därför viktigt att använda någon av de två beteckningarna för att skyddsombudets rättsliga ställning inte ska ifrågasättas.
Arbetsmiljön omfattar alla faktorer – från arbetsinnehåll, teknik och fysiska faktorer till organisationsfrågor och sociala förhållanden.
Arbetsgivaren har huvudansvaret för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Ansvaret innebär skyldighet att systematiskt planera, genomföra och kontrollera verksamheten så att den uppfyller kraven på en god arbetsmiljö.
Som skyddsombud ska du delta i alla frågor om arbetsmiljö som kommer upp på arbetsplatsen. Det innebär att vara med i planering och förändring av arbetsplatsen, konkret hindra att olyckor inträffar och att bevaka att arbetsgivaren följer lagar och föreskrifter från Arbetsmiljöverket, samt bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och har en organiserad rehabiliteringsverksamhet.
Dina uppgifter innefattar också inhyrd personal.
I din roll som skyddsombud ska du samverka med både anställda och arbetsgivare, samt med fackliga organisationer och företagshälsovård på de arbetsplatser där det finns.
Samverkan kan vara informella samtal, men också mer formella sammanhang som till exempel skyddsronder.
Du ska vara med i planering och genomförande kring arbetsmiljöarbete. Till exempel vid undersökning av arbetsförhållanden, planering av åtgärder och årliga uppföljningar av arbetsmiljöarbetet.
Du ska framföra de anställdas krav på arbetsmiljö för att påverka arbetsgivarens beslut. Du bör också uppmuntra de anställda att medverka i arbetsmiljöarbetet.
Om det finns en skyddskommitté ska den också delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen och följa genomförandet av beslutade åtgärder.
Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Cheferna behöver känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för företaget, så att arbetsmiljöfrågorna kan drivas på ett bra sätt.
Arbetsgivaren är skyldig att hålla dig som skyddsombud informerad och du har rätt att ta del av alla handlingar som behövs för uppgiften.
Den lokala akademikerföreningen är delaktig genom samverkansmöten eller i förhandlingar med arbetsgivaren. När det är lämpligt att göra lokala anpassningar kan det bli fråga om ett lokalt kollektivavtal. Lokalföreningen och skyddsombudet bör ha täta kontakter.
Företagshälsovården är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Anlita företagshälsovården vid undersökningar och bedömning av risker. Den kan också föreslå åtgärder och utbilda personal.
Alla på en arbetsplats ska delta i arbetsmiljöarbetet. Till exempel genom att rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och ge synpunkter på det som genomförts. Här är du som skyddsombud en viktig länk.
En anställd kan vända sig till dig som skyddsombud av olika skäl. Det kan vara av personliga skäl eller risk i arbetsmiljön.
Rör frågan personen själv ska du aldrig agera eller sprida information vidare utan samtycke.
Gäller det en risk eller brist i arbetsmiljön ber du personen att i första hand vända sig till närmsta chef med arbetsmiljöansvar. Händer då ingenting, det vill säga att ingen åtgärd vidtas, ber du personen att återkomma till dig så att du kan agera.
I all rådgivning ska du först ha fokus på själva arbetsplatsen, därefter på individen och i tredje hand på den organisatoriska samordningen och hur den påverkar individen.
Som skyddsombud har du en central roll vid omorganisationer eftersom arbetsgivaren är skyldig att meddela hur förändringen av organisationen kommer påverka arbetsmiljön. Ta därför upp arbetsmiljöfrågan redan i samband med de första MBL-förhandlingarna om organisationsförändringen. Kräv att arbetsgivaren gör en riskbedömning och konsekvensanalys för att upptäcka och förebygga negativa konsekvenser.
Risk- och konsekvensanalysen görs gemensamt av parterna och ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Se till att få en bra handlingsplan för att motverka eventuella problem. Analysen bör vara klar innan MBL-förhandlingen avslutas.
Arbetsmiljöverkets broschyr ADI 575 "Riskbedömning inför ändringar i verksamheten" ger vägledning för riskbedömning och för att förutse konsekvenser.
Vill inte arbetsgivaren genomföra en konsekvensanalys, eller om problemen blir alltför omfattande, kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och begära granskning. Visar granskningen att konsekvenserna av den nya organisationen innebär hälsorisker har Arbetsmiljöverket möjlighet att besluta om ett föreläggande. Arbetsmiljöverket kan till och med förbjuda arbetsgivaren att genomföra omorganisationen.
När du som skyddsombud upptäcker risker, eller en anställd vänder sig till dig och påtalar en brist i arbetsmiljön har du med hjälp av arbetsmiljölagens regler en unik möjlighet att påverka arbetsgivaren. Du har stöd av Arbetsmiljölagen.
Exempel på brister:
En anställd som vill påtala en brist i arbetsmiljön ska först vända sig till närmaste arbetsledare. Om ingen åtgärd vidtas för att avhjälpa bristen ska den anställa kontakta dig som skyddsombud.
När du blir kontaktad av en anställd eller själv upptäcker en brist eller risk i arbetsmiljön som inte är så allvarlig att den kräver stopp av arbetet, ska arbetsgivaren kontaktas för att vidta åtgärder. Det kan vara direkta åtgärder, eller att en undersökning ska göras.
Du bör begära en skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren tagit emot åtgärdskravet.
Arbetsgivaren ska omgående ge besked i frågan. Vidtar arbetsgivaren inte någon åtgärd inom skälig tid har du som skyddsombud rätt att vända dig till Arbetsmiljöverket och göra en anmälan. Arbetsmiljöverket prövar om arbetsgivaren ska meddelas föreläggande eller förbud. Verket gör inspektion för att pröva detta.
Skyddsombud kan stoppa arbetet vid till exempel omedelbar och allvarlig fara för den anställdas liv eller hälsa, ensamarbete som innebär risker eller om arbetsgivaren bryter mot Arbetsmiljöverkets förbud.
Här har vi samlat information som kan hjälpa dig i uppdraget som skyddsombud.
Ladda ner senaste versionen hos Saco
Hitta aktuella händelser för skyddsombud i vårt kalendarium
Prevent
Utbildningar, böcker, checklistor och verktyg för bättre arbetsmiljö. Ägs av fackförbund och arbetsgivare tillsammans.
Svensk författningssamling
Arbetsmiljölagen på Riksdagens webbsida.
Arbetsmiljöverket
Publicerar bland annat lagar och föreskrifter .
Arbetsmiljöforum
Informerar, utbildar och bedriver opinionsbildning.
Du och jobbet
Tidning om arbetsmiljö.
AFA
Administrerar avtalsförsäkringar och andra överenskommelser.
Suntarbetsliv
Arbetsmiljöprogram inom AFA för kommuner och landsting.
Healthy workplaces
Europeiskt samarbete kring arbetsmiljö, inofrmation på svenska.
