Reklam- och informationskampanjen Morgondagens Män

På 1960-talet genomförde Svenska Teknologföreningen en kampanj kallad Morgondagens Män, där man informerade om och gjorde reklam för ingenjörsyrket. Kampanjen riktade sig till skolungdomar och man ville uppmuntra till vidare studier inom det tekniska området.

Morgondagens män bestod av en så kallad stillfilm, vilket är en serie stillbilder med tillhörande ljudband samt broschyren Matematik – Ditt yrke. Informationsprogrammet hölls i regel av en teknolog (student vid teknisk högskola) som kom på besök i skolan.[1] Visning av filmen kunde också organiseras av lokala tekniska föreningar.[2]

Informationsfilmen Morgondagens Män utarbetades och färdigställdes 1959 genom den av Svenska Teknologföreningen tillsatta kommittén Reklam för ingenjörsyrket. Journalisten och manusförfattaren Volodja Semitjov stod för stillfilmens manus.[3] I verksamhetsberättelsen från 1959 kan vi läsa att:

Filmen skall i första hand upplysa om matematikens betydelse i den skolutbildning som för fram till undervisningen vid de tekniska skolorna och högskolorna. Efter överläggningar i Svenska Ingenjörsföreningars Nämnd har överenskommelse träffats med de lokala tekniska föreningarna ute i landet om deras medverkan vid visningen av denna informationsfilm. Strax efter årsskiftet skall en särskild broschyr ligga färdig att utdelas till de unga pojkarna och flickorna i samband med att de får se filmen. Hela denna propagandaverksamhet beräknas kunna komma i gång på förvåren 1960. [4]
Programmet avser att intressera elever i högstadiets gymnasieförberedande avgångsklasser för ingenjörsyrket. Därvidlag skall särskild uppmärksamhet ägnas gymnasiets tekniska lärokurs (= det nuvarande tekniska gymnasiet) och teknisk högskola efter genomgånget gymnasium.[5]

STF ville nå ut till en större mängd elever. I informationen om Morgondagens Män som sändes ut till skolor/rektorer skriver man att ”Innehållet är synnerligen allmänt och populärt hållet och utesluter därför ingalunda de elever som inte avser att fortsätta i gymnasium.”[6] Det var främst elever bosatta i storstadsregionerna som kom i kontakt med programmet i den organiserade form där en teknolog anställd av STF besökte skolan. I detta utförande riktade sig STF de första åren endast till skolor inom Stockholms stad men utökade sedan verksamheten till att omfatta Stor-Stockholm, Göteborg och Malmö-Lund. I verksamhetsberättelsen för 1962 framgår att förutom de elever i Stockholm som kommit i kontakt med programmet även samtliga 8:e klassister i Göteborg sett Morgondagens Män i Göteborgs Skolstyrelses regi, och man planerade för 1963”(…) mot bakgrunden av de i år vunna framgångarna, en utvidgning av verksamheten.”[7] 1963 nådde man ut med information till drygt 6000 elever i Stockholm och Göteborg. Då verksamheten 1964 även inkluderat Malmö-Lund kom ”Morgondagens Män” att visas för sammanlagt ca 8000 elever. 1965 kom 9000 elever i klass 9 från Stockholms-, Göteborgs- och Lund-Malmö-området i kontakt med programmet.[8] Genom samarbete med lokala tekniska föreningar och företag i landet visades filmen för en mängd skolungdomar också i andra regioner – här finns det dock ingen övergripande sammanställning över antal elever som omfattades.

Morgondagens Människa?

Liksom tidigare år upptogs Morgondagens Män som ett lyckat komplement till den ordinarie allmäninriktade linjevalsinformationen och yrkesvägledningen. Även bland flickorna fanns ett visst intresse för de tekniska utbildningsvägarna.[9]

Det kan framstå som tankeväckande att man i STF:s verksamhetsberättelse, som ovan citerats, lyfte fram ett visst intresse för teknisk utbildning bland flickorna. Detta då man samtidigt på sätt och vis skrivit bort möjligheten för kvinnor att påverka den framtida tekniska utvecklingen bara genom titeln Morgondagens Män – som så självklart reserverar yrket som en manlig angelägenhet. Kanske kan man också ana att den unga generationens teknologer som anställts för att informera om Morgondagens Män uppfattade STF:s förmedlade bilder som förlegade. I verksamhetsberättelserna från de teknologer som arbetat med utförande av programmet framkommer just synpunkter på namnvalet och vilka signaler detta sänder till flickorna:

 

Jag anser också informationsprogrammets benämning mindre lyckad, att väcka de kvinnliga elevernas intresse för tekniska yrken är rätt svårt med ett program och ett bildband benämnt Morgondagens Män.[10]
Bildbandet bör omarbetas och därvid ges en annan titel t.ex. Morgondagens Människa. Nuvarande titel är ett slag i ansiktet på de flickor som tänkt sig en teknisk utbildning (ca. 40% av åskådarna var kvinnliga).[11]

Flera av de teknologer som arbetat med programmet rapporterar också behov av omarbetning av bildbandet. Flera påtalar att bildbandet bör förkortas genom att avslutningen klipps bort då ”I nuvarande utformning väcker avslutningen närmast löje bland eleverna”[12] liksom ”(…) förlöjligar det tidigare visade”[13]. En teknolog menade att:

”Vad beträffar framförandet inleddes programmet med ljud-bild-bandet Morgondagens Män, som vann gillande bland yrkesvalslärarna men i viss mån löje bland eleverna och då speciellt bland 9:orna. Det avsnitt som väcker löje är scenen där läraren blir så entusiastisk över Svantes ångmaskin. I övrigt hålls enligt min uppfattning ljudbildbandet något för storvulet.”[14]

Vilka tankar väcker bildspelet ”Morgondagens Män” hos en teknikhistoriker?

Vi lät teknikhistoriker Maja Fjaestad fundera kring bilder och manus. Här sammanfattar Maja sina reflektioner:

”Morgondagens män” tar oss med till slutet av 1950-talet, och till en period då tekniken och ekonomin boomade. Fler ingenjörer behövdes för att bygga folkhemmet och den nya tekniken.

Det är en utpräglat manlig värld vi ser på bilderna – inte bara aktörerna i form av lärare och elev, utan i stort sätt alla som handhar tekniken på något sätt är män, från historiens gryning. Det är också ett mycket klassiskt/konventionellt urval av tekniska framsteg som visas upp: pyramider, lutande plan, färdmedel och ångmaskiner.

Kanske var bildserien daterad redan när den användes? En del av reaktionerna från teknologerna i utvärderingarna tyder på det. På den här tiden var ingenjör heller inte ett exklusivt manligt yrke, utan många kvinnor hade gått igenom de tekniska högskolorna – ett faktum som verkar ha gått bildseriens skapare förbi.

Framtidstron och framstegstron är nästan rörande – ett mycket tidstypiskt uttryck i en tid där månresor och atomenergi planerades och ingenting tycktes omöjligt. ”Vad vi vet idag är det sammanlagda vetandet från alla tider – utrett, systematiserat, sovrat, kompletterat, ständigt växande – ett berg av vetande att bygga vidare på” (utkast till manus, 18/12/58).

Under 1940- och 50-talen var uppfattningen att teknik var tillämpad naturvetenskap allmänt spridd – en teknisk utveckling som obönhörligt beskrevs gå framåt, ständigt accelererande. Man använder ibland begreppet ”Den linjära modellen” för att beskriva uppfattningen om att innovationsprocessen gick i en bestämd kedja från forskning till industriell tillämpning.

Och vilka som verkligen uppfattades som morgondagens män förmedlas tydligt av filmen: ingenjörer i stickad slipover/väst och slips, allvarstyngda vid sina skrivbord, men räknestickan i högsta hugg…

Skapad 2011-06-29. Ändrad 2011-11-20.

Originalhandlingar - Morgondagens Män

Här kan du själv studera ett urval av de originalhandlingar som ligger till grund för texten Morgondagens Män. Både manuskriptutkastet och informationsfoldern "Matematik - ditt yrke" finns att läsa i sin helhet.

De teknologer som utförde programmet skrev (interna) verksamhetsberättelser till förbundet - två av dessa har digitaliserats (Hermanssons och Frisks). Vidare kan du som är intresserad själv följa STF:s rapportering om Morgondagens Män i förbundets tryckta verksamhetsberättelser åren 1959-1965.

Referenser

[1]Svenska Teknologföreningen, Verksamhet och ekonomisk förvaltning år 1960, sid 11och Svenska Teknologföreningen, Verksamhetsberättelse 1964, sid 8 samtSvenska Teknologföreningen, Verksamhetsberättelse 1965, sid 12, Svenska Teknologföreningens arkiv, 719/B1b Verksamhetsberättelser och ekonomisk förvaltning, TAM-Arkiv

[2]T.ex. genom Västerbottens Tekniska Förening, Sundsvalls Tekniska Förening, Karlskoga Bergslags Tekniska Förening, Ingenjörsklubben i Falun och Verkstadsskolan Lidköpings Mekaniska Verkstad, se korrespondens i pärm märkt ”Morgondagens Män”, ur Svenska Teknologföreningens oförtecknade arkiv, TAM-Arkiv

[3]Volodja Semitjov (alt. Vladimir Semitjov) föddes 1912 i St Petersburg, Ryssland, och hade tidigare arbetat som journalist på Dagens Nyheter. Semitjov övergick på 1950-talet till filmen som manusförfattare och skrev bland annat manus till flera av Arne Mattssons filmer. Se Svenska Filminstitutet/Svensk Filmdatabas, sökord ”Semitjov”: http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=63381, 2011-06-07. Semitjov skrev även (för STF:s räkning) ett utkast till ”Vägen ut”, en tänkt propagandafilm för att uppmuntra svenska ingenjörer att söka arbete i Europa: se brev till STF:s styrelse från verkställande direktör Oskar Åkerman samt utkast till film för Teknologföreningen av V.Semitjov, Svenska Teknologföreningens oförtecknade arkiv, Handlingar rörande propagandafilm utlandstjänst, Diarienr 1963:39 ”Vägen ut”

[4]Svenska Teknologföreningen, Verksamhet och ekonomisk förvaltning år 1959, sid 10, Svenska Teknologföreningens arkiv, 719/B1b Verksamhetsberättelser och ekonomisk förvaltning, TAM-Arkiv

[5]Ur Koncept 24.1.1966 JOC/en Morgondagens män Dnr 606 i Pärm märkt ”PM beträffande Morgondagens män”, ur Svenska Teknologföreningens oförtecknade arkiv, TAM-Arkiv

[6] ”Morgondagens män. Beträffande information om (…)”, Dnr 606, 5.2.1964/HF/MSn 1964:606, i pärm märkt ”Morgondagens män”, ur Svenska Teknologföreningens oförtecknade arkiv, TAM-Arkiv

[7]Svenska Teknologföreningen, Verksamhet och ekonomisk förvaltning år 1962, sid 8, Svenska Teknologföreningens arkiv, 719/B1b Verksamhetsberättelser och ekonomisk förvaltning, TAM-Arkiv

[8]Svenska Teknologföreningen, Verksamhet och ekonomisk förvaltning år 1963, sid 9. STF Verksamhetsberättelse 1964, sid 8. STF Verksamhetsberättelse 1965, sid 12

[9]Citat ur STF Verksamhetsberättelse 1964, sid 8.

[10]”Verksamhetsberättelse för informationsserien ’Morgondagens Män’ i Stockholmsområdet 1966”, Björn Frisk 1966-05-06, i pärm märkt ”STF Dnr 606 ’Morgondagens Män’ ”, ur Svenska Teknologföreningens oförtecknade arkiv, TAM-Arkiv

[11]”Verksamhetsberättelse för informationsserien ’Morgondagens Män’ (Göteborgsområdet)”, Tomas Hermansson 1963-04-08, DiarieNr 1963:39, i pärm märkt ”STF Dnr 606 ’Morgondagens Män’ ”, ur Svenska Teknologföreningens oförtecknade arkiv, TAM-Arkiv

[12]”’Morgondagens Män’, Erfarenheter av verksamheten 1965”, Anders Norén 1965-04-29, i halvpärm märkt ”Morgondagens Män”, ur Svenska Teknologföreningens oförtecknade arkiv, TAM-Arkiv

[13]”Verksamhetsberättelse för informationsserien ’Morgondagens Män’”, Rolf Eriksson 1964-05-05, Kodnr 606:5, i halvpärm märkt ”Morgondagens Män”, ur Svenska Teknologföreningens oförtecknade arkiv, TAM-Arkiv

[14]”Verksamhetsberättelse för informationsserien ’Morgondagens Män’ 1966”, Torleif Bratt 1966-05-06, i pärm märkt ”STF Dnr 606 ’Morgondagens Män’ ”, ur Svenska Teknologföreningens oförtecknade arkiv, TAM-Arkiv

Skapad 2011-06-29. Ändrad 2011-11-20.