Framtidens organisation

Sveriges Ingenjörers valsystem har 45 år på nacken. Nu uppdateras vår demokratiska organisation genom en översyn, som ska redovisa sitt arbete till Ingenjörsfullmäktige 2019.

Förbundsstyrelsen beslutade i slutet av 2017 att genomföra en översyn av förbundets demokratiska struktur och processer. Frågan är inte ny, utan har diskuterats i flera år. Översynen syftar till att studera detta och utveckla medlemsdemokratin, utforska nya möjligheter till att styra organisationen samt att förbättra samspelet mellan den medlemsstyrda delen av organisationen och kansliet.

Ett resultat av förbundets historia

Valsystemet togs fram 1973 vid sammanslagningen av Civilingenjörsförbundet och Svenska Teknologföreningen. Distrikten tillkom 2007 vid sammanslagningen av Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet. Det är inte nödvändigtvis så att den gamla ordningen på bästa sätt avspeglar verkligheten eller drar nytta av den utveckling som skett i både samhället och på teknikområdet sedan dess.

Så arbetar vi med översynen

Översynen inkluderar många olika delar. En av de viktigaste är att ta in synpunkter och perspektiv från medlemmarna i Sveriges Ingenjörer. Detta sker genom både fysiska och medierade möten, samt via digitala kanaler. Under våren och hösten 2018 har vi genomfört träffar med olika medlemsgrupper. Vi har bland annat medverkat vid distriktsaktiviteter, möten med valkorporationer inom fullmäktige och har haft möten med förtroendevalda.

Under Ingenjörsfullmäktige 2018 genomförde gruppen halvtidsworkshops med fullmäktigeledamöterna. I början av 2019 tog gruppen fram ett antal skisser till alternativa organisationsformer som under våren har skickats på remiss till befintliga grupperingar inom förbundet. Gruppen ska lämna en slutrapport till förbundsstyrelsen senast den 1 maj 2019. I denna kommer såväl remissvaren som den information gruppen i övrigt samlat in under sitt arbete beaktas. Målsättningen är att förbundsstyrelsen med hänsyn tagen till gruppens arbete ska kunna lägga en proposition om förbundets demokratiska strukturer till Ingenjörsfullmäktige 2019.

Det här handlade remissen om

Dagens system där Ingenjörsfullmäktige sammanträder till beslutsmöten varje år, ändras till en treårscykel med olika årliga möten med olika funktion.

År 1: Ingenjörsforum

Fullmäktigeledamöter, andra förtroendevalda och övriga intresserade medlemmar bjuds in att delta. Ingenjörsforum är ett inspirationsmöte av extern karaktär.

År 2: Förbundsråd

Ett fördjupande diskussionsmöte dit fullmäktigeledamöterna samt ytterligare ett antal aktiva medlemmar bjuds in. Möte är av en mer fördjupande och intern karaktär än Ingenjörsforum.

År 3: Ingenjörsfullmäktige

Förbundets högsta beslutande organ. Ingenjörsfullmäktige renodlas till ett rent beslutande möte och har cirka 50 ledamöter.

Mandatperioder

Under perioden mellan Ingenjörsfullmäktige och Ingenjörsforum genomförs valet av ledamöter. Mandatperioderna blir därför treåriga. Förbundsstyrelse, valberedning och revisorer väljs också på treårsmandat.

Förslag: tre olika valmodeller

Arbetsgruppen har tagit fram tre förslag på modeller för hur du som medlem kan välja representanter till Ingenjörsfullmäktige: regionmodellen, branschmodellen och direktvalsmodellen. De första två innebär att en medlemsvald styrelse inom din region eller bransch utser representanterna till Ingenjörsfullmäktige, medan det tredje alternativet innebär att du själv röstar direkt på en lista till Ingenjörsfullmäktige. Under varje modell presenteras för-och nackdelar att ta ställning till.

Modellen bygger på att dagens distrikt görs om till regioner. Varje medlem i en region har en röst till regionens styrelse. Val till regionstyrelsen sker elektroniskt med treårsintervall. Regionstyrelsen väljer i sin tur regionens fullmäktigeledamöter vart tredje år och genomför däremellan fyllnadsval vid behov.

Mandatfördelning

Ingenjörsfullmäktiges mandatfördelning står i proportion till antal medlemmar i regionen, dock har varje region minst ett grundmandat.

Några fördelar

  • Tydligt och enkelt hur representationen fungerar mellan medlem och Ingenjörsfullmäktige.
  • Ger ett naturligt sätt för fyllnadsval.
  • Medlemmar från arbetsplatser utan lokalförening, konsulter, egna företagare etc kan få tydligare representation.
  • Regionernas verksamhet kan utformas på olika sätt.
  • Tydligare lokal förankring för Ingenjörsfullmäktige.
  • Tydligare uppdragsgivare för den enskilde fullmäktigeledamoten.

Några nackdelar

  • Regioner med obefintlig eller begränsad distriktsverksamhet idag måste byggas upp.
  • Eventuella svårigheter att få lokala förtroendevalda att åta sig arbetet med de nya rollerna.

Förslaget bygger på att nya organisatoriska enheter, baserat på avtalsområden, med branschstyrelser skapas. Alla medlemmar är medlem i ett branschområde, baserat på det branschområde medlemmen tillhör eller senast tillhört.

Varje medlem i branschområdet har en röst i valet av branschstyrelse. Val till styrelsen sker elektroniskt med treårsintervall. Styrelsen väljer i sin tur fullmäktigeledamöter vart tredje år och genomför däremellan fyllnadsval vid behov.

Mandatfördelning

Ingenjörsfullmäktiges mandatfördelning står i proportion till antal medlemmar inom branschområdet, dock har varje branschområde minst ett grundmandat.

Några fördelar

  • Tydliggör och stärker den fackliga kopplingen mellan medlemmen, den lokala föreningen och förbundet centralt.
  • Ger plattformar för medlemmar som saknar lokal facklig organisation på arbetsplatsen.
  • Kan medverka till att stärka förbundets position inom fler avtalsområden.
  • Representationen i Ingenjörsfullmäktige återspeglar medlemsgruppen i hög utsträckning.
  • Förändringar kring vilka branscher medlemmar arbetar i får snabbt genomslag på Ingenjörsfullmäktiges sammansättning.
  • Incitamenten för medlemmarna att rösta i styrelsevalet inom respektive bransch borde öka i förhållande till dagens fullmäktigeval.

Några nackdelar

  • Risk för att alla branschorgan ska anse sig berättigade till att sitta i förbundsstyrelsen.
  • Risk för att frågor utanför det fackliga kärnområdet, såsom professionsfrågor, inte ges tillräckligt utrymme i förbundet för att nå Ingenjörsfullmäktiges verksamhetsmål.
  • Medlemmar meddelar inte alltid var de arbetar och det kan vara svårt att fastställa till vilken bransch respektive medlem ska tillhöra.
  • Det finns en risk att personer väljer varandra; förbundsstyrelsen väljer förhandlingsdelegationer, det vill säga de som i dagsläget utgör branschstyrelserna, som i sin tur ska välja förbundsstyrelse via Ingenjörsfullmäktige.
  • Modellen kan ge upphov till en oklarhet gällande var i förbundet ansvaret för branschfrågorna ligger.

Modellen motsvarar dagens valsystem, där grupper av medlemmar kan gå samman och bilda valkorporationer inför fullmäktigeval. Dessa valkorporationer utgör listor i ett elektroniskt direktval till Ingenjörsfullmäktige. Alla examinerade medlemmar har rösträtt och kan välja bland samtliga listor och kandidater.

Om förbundet väljer att ha kvar dagens valmodell anser arbetsgruppen att några delar behöver ses över. Exmepelvis behöver valkorporationerna ha en tydligare koppling till de medlemmar som har röstat fram dem. Det bör även finnas sätt för ledamöter att vara mer aktiva mellan Ingenjörsfullmäktiges möten.

Mandatfördelning

Mandaten fördelas till valkorporationerna i förhållande till antalet röster som en lista eller kandidat på en lista får. 

Några fördelar

  • Utgår ifrån den enskilde medlem och är ett obyråkratiskt system utan centrala påbud kring vilka grupperingar som ska finnas.
  • Trösklarna för att bilda en valkorporation är låga och strömningar i medlemsleden och synen på vad som är viktigt att förbundet arbetar med kan relativt snabbt påverka Ingenjörsfullmäktiges sammansättning.
  • Systemet ger utrymme för medlemmar även vid små arbetsplatser och där lokalförening saknas.
  • Systemet har använts under lång tid vilket gör att många förtroendevalda och ibland även icke-aktiva medlemmar är vana att forma valkorporationer.
  • Systemet ger möjlighet att skapa valkorporation baserat på intressefrågor.

Några nackdelar

  • Valdeltagandet är trendmässigt minskande.
  • För vissa av listorna saknas koppling till den lokala nivån.
  • Direktval gör att fullmäktigeledamöter inte alltid har forum för att diskutera frågor som ska behandlas av Ingenjörsfullmäktige.
  • Ledamöterna har ingen instans eller att rapportera tillbaka till, därigenom blir deras formella ansvar blir därigenom oklart.
  • Medlemmar saknar kännedom om systemet och kanske även inte förstår hur deras fackliga och professionsanknutna intressen kan kanaliseras i det.
  • För den medlem som saknar kännedom om personerna som står på listorna är skillnaderna i vad de olika listorna kommer driva i Ingenjörsfullmäktige otydliga.
Genom demokratiöversynen tar vi ansvar för att ifrågasätta och granska oss själva. Vi vill komma fram till en ordning som på bästa sätt avspeglar medlemmarnas intressen och drar nytta av både samhällsutvecklingen och den tekniska utvecklingens möjligheter.
Ulrika Lindstrand
Förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer

Frågor och svar om översynen

Har du frågor om demokratiöversynen? Här kan du ta reda på mer.

Förbundsstyrelsen beslutade i slutet av 2017 att genomföra en översyn av förbundets demokratiska struktur och processer. Frågan är inte ny, utan har diskuterats i flera år. Översynen syftar till att studera detta och utveckla medlemsdemokratin, utforska nya möjligheter till att styra organisationen samt att förbättra samspelet mellan den medlemsstyrda delen av organisationen och kansliet.

Målsättningen är att förbundsstyrelsen baserat på gruppens arbete ska kunna lägga en proposition om förbundets demokratiska strukturer till Ingenjörsfullmäktige i november 2019.

Dagens valsystem togs fram 1973 vid sammanslagningen av Civilingenjörsförbundet och Svenska Teknologföreningen. Distrikten tillkom 2007 vid sammanslagningen av Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet. Det är inte nödvändigtvis så att den gamla ordningen på bästa sätt avspeglar verkligheten eller drar nytta av den utveckling som skett i både samhället och på teknikområdet sedan dess.

Översynen inkluderar många olika delar. En av de viktigaste är att ta in synpunkter och perspektiv från medlemmarna i Sveriges Ingenjörer. Detta kommer ske genom både fysiska och digitala möten. Under våren och hösten 2018 har träffar genomförts med olika medlemsgrupper, exempelvis vid distriktsaktiviteter, i möten med valkorporationer inom fullmäktige och med förtroendevalda

Under Ingenjörsfullmäktige 2018 genomförde gruppen halvtidsworkshops med fullmäktigeledamöterna. I början av 2019 presenteras ett antal förslag till alternativa organisationsformer. Dessa skickas på remiss till befintliga grupperingar inom förbundet, medlemmar kan också tycka till om förslagen. 

Kontakta arbetsgruppen

Arbetsgruppen består av Göran Engström, Theresia Silander Hagström, Henri Mellin och Mikael Goldberg. Per Henriksson, processledare och Lotta Ljungqvist, utredningssekreterare stöttar ockå upp arbetet.

Vill du komma i kontakt med arbetsgruppen? Hör av dig via e-post.

Senast uppdaterad 2019-02-06