Inkomna motioner

Våra chefsmedlemmar inom Sveriges Ingenjörer bör ges ett tydligt ökad fokus. Även om vårt förbund idag har en väl fungerande information och rådgivning saknas en tydlig kanal till våra ledare. Detta gör att vi riskerar att få tilltagande oönskad rörlighet bland medlemmar med arbetsgivaruppdrag.

Flera av akademikerförbunden nämligen Akademikerförbundet SSR, Naturvetarna, DIK, Fysioterapeutema och Sveriges Arbetsterapeuter förser sina chefsmedlemmar med HR- och ledarskapsmagasinet för akademiker, Chefstidningen. Denna publikation distribueras idag till över 22 000 ledare inom de fem akademikerförbunden.

Chefstidningen styrka är att den dels är riktad speciellt till akademiker med ledaruppdrag men främst att den tar upp vardagliga frågor som engagerar personer i arbetsledande ställning.

Med anledning av ovanstående hemställer undertecknad medlem att Sveriges Ingenjörer skyndsamt utreder frågan om att distribuera HR- och ledarskapsmagasinet för akademiker, Chefstidningen till föreningens chefsmedlemmar.

Motionär: Björn Nyström

Under de senaste åren har vi tagit del av ett flertal rapporter från Alecta, AFA Försäkring, Folksam och Statens tjänstepensionsverk om ökad sjukfrånvaro. Oroväckande är signalerna att många kvinnliga akademiker och tjänstemän i ålder 30 till 40 år inte bara fått en ökad sjukfrånvaro utan också det faktum att de t ex fått ITP:s sjukpension. Särskilt anmärkningsvärt är att psykiska diagnoser utgör en stor del av sjukpensionsfallen.

De troligaste anledningarna till ökad sjukfrånvaro som kan kopplas till vår arbetsmiljö är stress, ökade krav, organisationsförändringar, övertidsarbete och karriärambitioner. Detta leder i sin tur till obalans mellan arbete, familjeliv, fritid och vila.

Ur ett fackligt perspektiv är det hög tid att bryta denna obalans och arbeta för ett arbetsliv i balans och en arbetsmiljö som främjar ett gott livslångt värv. Ett stort steg i rätt riktning är att skapa ett arbetstidssystem som medför att den enskilde medarbetaren registrerar sin arbetstid. Klart är att obetald övertid är ett mycket stort problem bland akademiker och tjänstemän. Detta beroende på dålig efterlevnad av avtal, tradition, ekonomisk press på arbetsplatsen och överenskommelse om övertidsavlösning.

I det senare fallet ska den enskilde utifrån avtal erhålla högre lön och/eller extra semesterdagar vilket i de allra flesta fall inte kompenserar merarbetet utan bidrar till ökad obalans.

Sorgligt är att debatten och diskussionen kring obetalt och ofrivilligt övertidsarbete i stort sett har lyst med sin frånvaro under de senaste tio åren. En trolig anledning är att arbetsgivarnas långsiktiga och strategiska arbete med att ifrågasätta tidsregistrering och hävda individens egen roll och ansvar har varit framgångsrikt. Ett sympatiskt drag men med en tydlig baksida som tyvärr även anammats av enskilda och fackliga företrädare.

Det är nu hög tid för ingenjörer och akademiker att återta initiativet kring vår arbetstid för att förhindra arbetsskador och sjukdomar som har sin grund i de alltmer oreglerade arbetstidsuttagen.

Ett lämpligt vapen för att återta arbetstidsfrågan är årsarbetstidsavtal som ger den enskilde individen ett direkt incitament och styrmedel att registrera den egna arbetstiden. Ett sådant avtal bör utöver årsarbetstid innehålla ramtid i form av maximal dagtids-, vecko- och månadsuttag.

Sveriges Ingenjörer har ett ypperligt tillfälle och en mission att utföra genom att ta förhandlingsinitiativet och förespråka årsarbetstidsavtal för att främja ett hållbart arbetsliv för ingenjörer och akademiker.

Med anledning av ovanstående hemställer undertecknad att Sveriges Ingenjörers fullmäktige beslutar att förbundet arbetar för att införa årsarbetstidsavtal inom alla avtalsområden och branscher samt att förbundet intensifierar arbetet mot ofrivilligt övertidsarbete, missbruket av övertidsavlösning och dålig efterlevnad av reglerna kring övertid samt att förbundet genomför en långsiktig informationskampanj för att främja ett hållbart arbetsliv där balans mellan arbete, familjeliv, fritid och vila är hörnstenar.

Motionär: Björn Nyström

Bakgrund:

Arbetsrätten är under ständig attack från arbetsgivarsidan och även från politiken. Accelerationen av digitalisering och korta ledtider kommer ytterligare att förändra arbetsmarknaden. Det eviga mantrat från den andra sidan är att ”det måste bli lättar att nyanställa” och lösningen tycks vara att det ska bli lättare att säga upp personal.

Vi ser osäkra anställningar i många branscher, timanställningar, projektanställningar, ”gig”-anställningar m.m. Det är nog ingen djärv gissning att man kommer att vara innovativ även inom vårt område för att komma runt tillsvidareanställningar. Den ökade takten i teknikutveckling kommer förmodligen att kräva helt nya modeller för omställning, men med bibehållen anställningstrygghet.

Det är vår uppfattning att en av nycklarna till Sveriges framgångsrika ingenjörsföretag är just anställningstryggheten som leder till ett ärligt klimat där ”den envisa ingenjören” vågar stå för fakta och tekniska lösningar som kanske inte är ”politiskt korrekta” just där och då.

Det är nedslående att se hur exempelvis delar av fordonsindustrin anser att alla som jobbat med fordon med förbränningsmotorer inte kan ställa om sin kompetens och arbeta med framtidens drivmedel och därför behöver ersättas.

Vi tycker därför att Sveriges Ingenjörer ska fortsätta att hävda säkra anställningsformer för våra medlemmar.

Vi föreslår därför fullmäktige besluta

• att fullmäktige uppdrar åt FS att fortsätta stå upp för LAS och offentligt visa att lagen i sig inte är problemet.
• att aktivt medverka till att tillsvidareanställningar inte försvinner utan istället visa att kompetensutveckling och kompetensskiften för befintlig personal är en investering och inte en belastning.

Motionärer: Anna Ekebro, Frans Frejdestedt, Håkan Lönnqvist, Iwe Lingström, Mikael Goldberg, Per Thell, Stefan Hasselgren, Tanja Balic, Ulf Rosberg

Bakgrund:

Många företag utreder idag möjligheten att permanenta arbetssättet ”work from home” för merparten av arbetstiden, baserat på den positiva erfarenheten av detta under pandemin. Kontoren kommer att byggas om till mötescenter för kreativa möten, samtidigt som enskilt arbete och arbetsmöten förväntas utföras i hemmet och digitalt. Att utföra förvärvsarbetet i sitt eget hem kommer att vara ”det nya normala” för många arbetsuppgifter.

Förändringen som redan har börjat kommer att gå mycket snabbt då arbete hemifrån utöver att vara en möjlighet att spara stora pengar också visat sig vara ett attraktivt sätt att utveckla företagskulturen och ledarskapet. Det ”momentum” som skapats under pandemin kommer att tillvaratas.  

Förutsättningarna för kontraktet mellan anställd och arbetsgivare förändras när ”work from home” ändras från att vara en flexibel möjlighet/förmån till att bli ett permanent krav. Många av grunderna i våra kollektivavtal och arbetslagstiftning påverkas. Till exempel kan frågan om geografiska turordningskretsar inom LAS påverkas.

Vi tycker därför att Sveriges Ingenjörer ska vara proaktiv i denna fråga som kommer att forma arbetslivet i många år framöver. Mot bakgrunden att hemarbete kommer att bli en stor del av ”det nya normala” för många av våra medlemmar yrkar vi nedanstående: 

Vi föreslår därför fullmäktige besluta

• att uppdra åt FS att utveckla en facklig policy kring förutsättningarna för hemarbete omfattande: arbetsledning, arbetstider, kompetensutveckling, samarbete med kollegor, risken att ”glömmas bort” socialt, ergonomi, arbetsmiljöansvar, arbetsgivarens ansvar att utrusta hemmakontoret, försäkringar, samt eventuell ekonomisk kompensation för att hemmet upplåts till kontor
• att uppdra åt FS att den fackliga policyn kring hemarbete innehåller aspekten att möjligheten att husera ett permanent kontor hemma inte får bli en förutsättning för anställning i normalfallet.
• att uppdra åt FS att genomföra en analys av hur kollektivavtalen påverkas när anställningen och arbetsplatsen ej blir kopplad till någon specifik geografisk ort.
• att medlemmarna vid kontakt med Sveriges Ingenjörer skall kunna få råd inför intervjuer specifikt i frågor som berör förutsättningarna för arbete från det egna hemmet.  

Motionärer: Anna Ekebro, Frans Frejdestedt, Håkan Lönnqvist, Iwe Lingström, Mikael Goldberg, Per Thell, Stefan Hasselgren, Tanja Balic, Ulf Rosberg

Nyckeln till nöjda medlemmar, medarbetare och kollegor är dialog. Exempelvis under löneprocessen eller rehabiliteringstiden lyfts vikten av kontinuerlig dialog.

I tider som dessa när fler antingen ”arbetar hemma eller sover på jobbet”, lyfter arbetsmiljöverket fram att nyckeln till en god hemarbetsmiljö är dialog. Ett fenomen som är mycket svårare i praktiken än teorin.

Arbetsmiljölagen föreskriver tydligt att det formella ansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren oavsett om du arbetar hemma eller på kontoret. Arbetsgivaren har ansvaret för att försäkra sig om att medarbetarna har en god ergonomisk arbetsmiljö och även ett ansvar att motverka att hemarbetet skapar en känsla av ensamhet.

Detta är en viktig arbetsmiljöfråga och vi är i behov av ett fackförbund som värnar om sin medlemskår både hemma och på jobbet.

Därför yrkar jag:

• Att Sveriges Ingenjörer ska verka för tydligare och skarpare skrivningar i kollektivavtalen gällande arbetsgivarens ansvar att minska medarbetares känsla av ensamhet.  
• Att Sveriges Ingenjörer ska verka för att arbetsmiljölagens krav på att det formella ansvaret för arbetsmiljön i hemmet ligger på arbetsgivaren skrivs in i kollektivavtalet.
• Att Sveriges Ingenjörer ska ge förtroendevalda stöd i föra samtal kring att prata om ensamhet och psykosocial utsatthet
• Att Sveriges Ingenjörer ska anordna utbildningar för förtroendevalda i att arbeta med psykosocial arbetsmiljö

Motionär: Alice Halldin

Förutom att verkar för kollektivavtal på alla arbetsplatser och en bättre arbetsmiljö, arbetar vi som förbund för att våra medlemmar skall en lön baserad på deras kompetens. Om en hög kompetens skall betyda en högre lön bör även medlemsavgiften reflektera den högre lönen. 

För att alla skall betala procentuellt sett lika mycket, behöver Sveriges Ingenjörer en medlemsavgift baserad på inkomst. Vi har en medlemskår med differerad inkomst vilket också bör återspeglas vid inbetalning av medlemsavgiften.

Du får mer ut som medlem om du är högavlönad, exempelvis får du mer utav inkomstförsäkringen om du har en högre lön. De som är i de lägre lönespannet i vår medlemskår får betala för de högavlönades förmåner; det kan vi förändra genom att basera medlemsavgiften på inkomst.

Därför yrkar jag:

• Att Sveriges Ingenjörer ska differentiera och baserad medlemsavgiften på inkomst

Motionär: Alice Halldin

Bakgrund: Enligt FAQ till extra FUM 2020, gick 13 % av medlemsavgiften till att finansiera inkomstförsäkringen. Denna nivå verkar enligt samma FAQ klara av att finansiera en knapp procents arbetslöshet bland våra medlemmar.

Med den beslutade tillfälliga avgiftshöjningen går uppskattningsvis knappt 40 % av medlemsavgiften till att finansiera inkomstförsäkringen.

FUM gavs en bra förklaring till varför vi inte kan öka bufferten särskilt mycket genom att ha något högre medlemsavgift över tid. Men svängigheten i medlemsavgift, som då istället kan uppkomma, gör att medel till inkomstförsäkringen och därmed inkomstförsäkringens förmåner aktivt och djupt bör diskuteras av FUM.

Exempel på frågeställningar:

• Är det rimligt att de tusentals av våra medlemmar som jobbar inom staten och därmed får motsvarande skydd på annat sätt, betalar för inkomstförsäkringen? Ja, antagligen, man kan byta bransch osv. Men är det rimligt att mer än 1/3 av deras medlemsavgift går till detta? Tveksamt.
• Var går smärtgränsen i försäkringskostnad för dessa medlemmar och även för övriga medlemmar?
• Upp till vilken inkomstnivå är det rimligt att vårt medlemskollektiv solidariskt går in och täcker enskilda medlemmars inkomstbortfall?

Jag tycker därför att Sveriges Ingenjörer ska ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda ett antal olika nivåer på en generell inkomstförsäkring och vad kostnaden för dessa skulle bli i förhållande till nyttorna (för den enskilde/som medlemsvärvningsargument/som konkurrensmedel mot andra fackförbund etc). Utredningen bör också innefatta en översyn ifall del av inkomstförsäkringen kan göras valbar mot en extra månadsavgift, så att de som vill få skydd till en högre nivå kan få det. Förbundsstyrelsen ska därefter lägga fram en proposition om ändrad (eller bibehållen) inkomstförsäkring för fullmäktige att ta ställning till.

Jag föreslår därför fullmäktige besluta

• att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda ett antal olika nivåer på en generell inkomstförsäkring och vad kostnaden för dessa skulle bli i förhållande till nyttorna
• att ge förbundsstyrelsen i  uppdrag att med utredningen som grund lägga fram en proposition om ändrad (eller bibehållen) inkomstförsäkring för fullmäktige att ta ställning till

Motionär: Magnus Landgren

Bakgrund: En grundsten i förbundets medlemsdemokrati är direktval till fullmäktige och att alla medlemmar kan sända in motioner till fullmäktige.

Att det är svårt att förutse framtiden visar bland annat den nu pågående pandemin, som sannolikt innebär att fullmäktige 2020 inte kan sammanträda på Djurönäset. 

Bland annat kan detta medföra att fullmäktige inte kan behandla motioner i utskott som samlas på sedvanligt sätt. Troligen kan det innebära vi kanske inte kan granska och diskutera medlemmars motioner på det djuplodande sätt som vi bör.

Därför kan det vara på sin plats att öppna för motioner till Fullmäktige 2021

Vi föreslår därför fullmäktige besluta

• att öppna för behandling av motioner under fullmäktige 2021
• att besluta öppna för behandling av motioner under varje år/fullmäktige framöver

om förbundsstyrelse och eller kansli tycker att är jobbigt med många motioner under varje fullmäktige föreslås fullmäktige besluta

att besluta att begränsa antalet motioner under udda år på så sätt att varje valkorporation endast får sända inte en motion vardera under dessa år. 

Motionärer: Birgitta Albertsson, Bertil Nordqvist