Träffa våra medarbetare

Här berättar några av våra medarbetare hur det är att arbeta hos Sveriges Ingenjörer. Du hittar också intervjuer om hur det är att jobba extra eller skriva uppsats hos oss som juriststudent.

Sveriges Ingenjörer är en kunskapsdriven, samhällsengagerad och tillåtande arbetsplats. Våra stolta, nyfikna och professionella medarbetare är vår viktigaste resurs. Träffa några av dem här.

Pavel Klang Boucourt

Pavel Klang Boucourt
Supporttekniker

"Att jag trivs så bra som jag gör har jag mina kollegor att tacka för. Jag känner att jag utvecklas både i min roll som supporttekniker och som person." 

Läs intervjun

Gunilla Eriksson

Gunilla Eriksson
Enhetschef medlemsservice

"Här uppmuntras och sporras man att känna sig stimulerad i sitt jobb. Arbetsgivaren månar om sina anställdas utveckling genom att tillmötesgå önskemål och ambitioner."

Läs intervjun

Alexander Orlinge

Alexander Orlinge
Pressekreterare

"Sveriges Ingenjörers roll är att representera och stötta våra medlemmar i relationerna med sina arbetsgivare. Förbundet ska också ge en tydlig röst i samhällsdebatten åt landets ingenjörer."
 

Elisabeth Arbin

Elisabeth Arbin
Chef Demokratistöd

"Sveriges Ingenjörer är en involverande arbetsplats med korta beslutsvägar. Har du bra idéer kan du få gehör."
 

Johan Sittenfeldt

Johan Sittenfeldt
Utredare

”Vi är en väldigt ambitiös organisation. Vi vill ta plats i samhällsdebatten och tycker också, på goda grunder, att vi har en agenda som bör föras fram.”
 

Ellen Skogens och Jörgen Lundqvist

Ellen Skogens och Jörgen Lundqvist
Ombudsmän

"Eftersom man till stor del styr sitt arbete och sin arbetsdag är det viktigt att ha ett eget driv. Men man måste också vilja bolla frågeställningar med kollegor eftersom det sällan finns ett enda rätt svar. Dessutom bör man vara intresserad av människor, på riktigt."

Läs intervjun

Vad gör du som supporttekniker på Sveriges Ingenjörer? 

I min roll som supporttekniker på Sveriges Ingenjörer ansvarar jag för den interna it supporten tillsammans med vår IT-leverantör. Jag ansvarar även för samordningen, utveckling samt utbildning i vår IT-miljö.

Vad var det som gjorde att du hamnade just här?

Det var slumpen. Jag jobbade som fritidsledare och ville prova på något annat 2012. Bemanningsfirman Kontorsfixarna tipsade om mig för jobbet som receptionist här, och jag tyckte det lät kul med tanke på att jag tycker om att jobba med människor. Sedan fick jag möjlighet att jobba med enklare IT-frågor som nu har lett till en tjänst som supporttekniker på förbundet.

Vad tycker du kännetecknar Sveriges Ingenjörer som arbetsplats?

Att det finns väldigt många kunniga, professionella och trevliga kollegor. Det är tydligt att arbetsgivaren bryr sig om sina anställda.

Vad är det som gör att du trivs? 

Min roll som supporttekniker innebär att jag har ständig kontakt med mina kollegor. Att jag trivs så bra som jag gör har jag mina kollegor att tacka för. Jag känner att jag utvecklas både i min roll som supporttekniker och som person.

Hur skulle du beskriva din enhet och hur funkar samarbetet mellan medarbetarna i gruppen?

Internservice består av fastighetsskötsel och växel/reception samt jag som supporttekniker. Jag trivs väldigt bra i gruppen – det är ett roligt gäng och vi har kul ihop.

Sveriges Ingenjörer jobbar med något som kallas ”Aktivt medarbetarskap”, vad innebär det för dig? 

För mig innebär det att min chef har förtroende för mig; att jag får vara självgående och sköta mina uppgifter under eget ansvar. Jag vet vilka krav som ställs på mig och jobbar för att uppfylla dessa krav på ett professionellt sätt.

Hur uppfattar du möjligheterna att utvecklas i sitt arbete på Sveriges Ingenjörer? 

Jag skulle säga att möjligheterna är stora. Själv började jag jobba i receptionen och har sen dess bytt tjänst ett par gånger. Att jag idag jobbar som supporttekniker visar på att det finns utvecklingsmöjligheter på Sveriges Ingenjörer. Men för att växa i sin roll krävs det egen vilja och engagemang. 

Vad gör ni på Medlemsservice?

Arbetet på enheten kretsar kring kontakt med medlemmar, potentiella medlemmar och förtroendevalda via telefon och mejl, liksom kring handläggning av medlemsansökningar och övriga medlemsärenden. Min roll som chef är bland annat att samordna arbetet för de medlemshandläggare som har daglig kontakt med medlemmarna.

Hur ska man vara för att funka bra i rollen som medlemshandläggare?

Eftersom man har kontakt med medlemmar ska man vara serviceminded, öppen och trevlig. Jobbet kräver också att man är noggrann och har sinne för detaljer; det är viktigt att det blir rätt när man handlägger ärenden. 

Vad tycker du kännetecknar Sveriges Ingenjörer som arbetsplats?

Det är väldigt trevliga kollegor som har roligt ihop. Det märks att arbetsgivaren månar om sina anställda, vill att vi ska trivas och må bra. Klimatet präglas av att det är högt till tak – man kan säga vad man tycker och blir lyssnad på. Som anställd känner jag mig delaktig och blir tagen på allvar. 

Vad är det som gör att du trivs? 

Framför allt är det kollegorna som gör att jag trivs. Vår enhet är ett väldigt sammansvetsat gäng, vi har en bra mix av medarbetare som jobbat länge på förbundet och de som är nya och vi samarbetar väldigt bra. Det är också väldigt viktigt att känna att vi ger den bästa service vi kan till våra medlemmar och potentiella medlemma.

Hur uppfattar du möjligheterna att utvecklas i sitt arbete på Sveriges Ingenjörer? 

Mycket goda. Här uppmuntras och sporras man att känna sig stimulerad i sitt jobb. Arbetsgivaren månar om sina anställdas utveckling genom att tillmötesgå önskemål och ambitioner. Jag började som medlemshandläggare för 15 år sedan och har fått förtroendet att först bli samordnare på enheten och sedan bli chef, vilket känns väldigt spännande.

Hur funkar balansen mellan arbete och familjeliv? 

Jag har småbarn och det funkar väldigt bra. Arbetsgivaren är väldigt öppen vad gäller att gå ner i arbetstid liksom att flexa. Som policy läggs inga möten tidigt på dagen eller sent på eftermiddagen, just för att alla ska kunna delta och inte hindras av hämtning eller lämning. Och det är aldrig sura miner när man vabbar eller behöver gå iväg till en skolavslutning. 

Vad gör du i din roll som pressekreterare?

Jag jobbar med och ansvarar för förbundets presskommunikation. Det täcker in reaktiva och proaktiva kontakter redaktioner, journalister och andra medieintressenter i form av strategisk planering, idé- och metodutveckling samt operativa insatser. En stor del av mitt jobb handlar även om uppföljning av förbundets närvaro och bevakning av den allmänna debatten och våra prioriterade frågor i media.

Vad har du för bakgrund och vad har du särskilt haft nytta av i din nuvarande roll på Sveriges Ingenjörer?

Jag har en examen i strategisk kommunikation och innan jag började på förbundet arbetade jag på en kommunikationsbyrå. Just den strategiska förståelsen för kommunikation och att ha jobbat brett med samhällskommunikation i olika projekt för såväl offentliga och privata uppdragsgivare, är som tillgångar i mitt nuvarande jobb.

När känns en arbetsdag riktigt lyckad?

Ambitionen är såklart att det ska kännas så varje gång man släcker ner datorn och går hem. Arbetsinsatser som kombinerar en omedelbar effekt med att ha kommit närmare att uppnå ett mer långsiktigt resultat ger alltid en riktigt bra känsla.

Vilken roll ser du att Sveriges Ingenjörer har på arbetsmarknaden?

Att representera och stötta våra medlemmar i relationerna med sina arbetsgivare. Förbundet ska också ge en tydlig röst i samhällsdebatten åt landets ingenjörer. I det ingår att komma med förslag och bidra med fakta för att främja en arbetsmarknad som både garanterar individens trygghet och möjliggör en positiv teknisk utveckling.

Vad gillar du med fackförbund?

Att veta att det finns någon som både jag kan vända mig till om jag skulle behöva stöd och som dessutom jobbar med att ta tillvara min yrkesgrupps intressen, det ger mig en trygghet. 

Du har ju en biodling på fritiden – ser du några likheter mellan din hobby och ditt arbete?

Både bisamhällen och fackförbund bygger på samma idé – det ackumulerat värdet för individer blir ofta större när man arbetar tillsammans för att tillvarata sina gemensamma intressen.

Vad gör avdelningen för Demokratistöd? 

Vi ansvarar för samordning av och stöd till de centralt förtroendevalda såsom fullmäktige och vår förbundsordförande. Vi arbetar också med att stödja utvecklingen av vår medlemsdemokrati på kort och lång sikt.

Vad har du för bakgrund? 

Jag är samhällsvetare och jobbade tidigare inom högskolevärlden, men sökte mig till Sveriges Ingenjörer eftersom jag hade kontakter på förbundet. Jag började arbeta på samhällspolitiska avdelningen år 2007 men sökte mig vidare till ombudsmannarollen år 2010. 2018 blev jag chef för Demokratistöd, tillika förbundssekreterare.

Hur ska man vara som chef för att trivas på Sveriges Ingenjörer? 

Rollen som chef hos oss är både strategisk och operativ, man behöver gilla både högt och lågt. Medarbetarna är engagerade och självgående, och som chef behöver man därför vara duktig både på att inspirera och peka ut en väg framåt men också kunna ha dialog med medarbetarna och våga prioritera för att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.  

Vad tycker du kännetecknar Sveriges Ingenjörer som arbetsplats?

Det är ett akademiskt förbund som byggs upp av utbildade och samhällsengagerade människor, vilket innebär mycket diskussion och det är högt i tak. Vi är stolta över våra medlemmars viktiga arbete. Vi påverkas ständigt av vår omvärld, men vi försöker också att påverka den.

Vad är det som gör att du trivs? 

Framför allt mina kompetenta kollegor. Vi stöttar, utmanar och hjälper varandra att växa. Det gör det kul att gå till jobbet. 

Sveriges Ingenjörer jobbar med något som kallas ”Aktivt medarbetarskap”, vad innebär det för dig? 

Att jag förväntas bidra till organisationens utveckling genom att komma med idéer. Sveriges Ingenjörer är en involverande arbetsplats med korta beslutsvägar. Har du bra idéer kan du få gehör.

Hur funkar balansen mellan arbete och familjeliv?

Jag har två barn och bor i Uppsala, och både jag och min man jobbar heltid. Jag får det att gå ihop, eftersom vi har förtroendearbetstid, vilket innebär att min arbetsgivare litar på att jag får jobbet gjort, oavsett om jag jobbar på kontoret eller hemma.

Vad gör en utredare på Sveriges Ingenjörer?

Jag är en typisk specialist på förbundet och jobbar med olika samhällspolitiska utredningar inom områdena innovation, forskning och miljö. Utifrån utredningarna formar vi våra åsikter i exempelvis policies och artiklar. 

Vad har du för bakgrund? 

I botten är jag civilingenjör med inriktning på teknisk fysik. Det är en bra bakgrund, med tanke på de frågor jag jobbar med. Jag hamnade här lite av en slump. När jag hade tagit examen ville jag jobba med teknikfrågor men inte med ett klassiskt ingenjörsyrke, och då råkade jag se att Sveriges Ingenjörer sökte en utredare. 

Hur ska man vara för att funka bra i rollen?

Man ska vara allmänt samhällspolitiskt intresserad, gärna av kopplingen mellan teknik och samhällsutveckling. Man ska också ha ett akademiskt förhållningssätt, det vill säga ha lätt att ta till sig och bearbeta information. 

Vad tycker du kännetecknar Sveriges Ingenjörer som arbetsplats?

Framför allt att vi är en väldigt ambitiös organisation. Vi vill ta plats i samhällsdebatten och tycker också, på goda grunder, att vi har en agenda som bör föras fram. Det skapar ett driv och en framåtrörelse. 

Hur skulle du beskriva din avdelning och hur funkar samarbetet mellan medarbetarna i gruppen?

Avdelningen består av både utredare, statistiker och opinionsbildare. Vissa samarbetar man mycket med, andra mer sällan. Trots det har vi en väldigt bra sammanhållning. I mitt jobb har man ofta behov av att bolla idéer och då finns det alltid någon att göra det med.

Vad är det som gör att du trivs?

Den största fördelen är att det finns så många kompetenta och trevliga medarbetare som man kan utbyta tankar och idéer med. Ibland känns det lite som att arbeta på ett universitet. 

Sveriges Ingenjörer jobbar med något som kallas ”Aktivt medarbetarskap”, vad innebär det för dig?

Att arbetsgivaren uppskattar att man kommer med idéer som ligger vid sidan av ens ordinarie områden och att det är högt till tak. 

Hur uppfattar du möjligheterna att utvecklas i sitt arbete på Sveriges Ingenjörer?

Det finns många exempel på kollegor som bytt arbetsuppgifter, men inte nödvändigtvis tagit ett klassiskt karriärsteg uppåt. För min egen del är det intressant att utveckla och fördjupa min specialistroll, vilket jag hela tiden har möjlighet att göra här. 

Vad gör en ombudsman?

I första hand företräder vi våra medlemmar i arbetsrättsliga frågor. Att stötta våra förtroendevalda på arbetsplatserna är också en viktig uppgift. Vi håller kurser och utbildar medlemmar och förtroendevalda.

En vanlig dag för en ombudsman kan innehålla förhandling med arbetsgivare, möte med förtroendevalda för att diskutera situationen på arbetsplatsen samt stöttning till medlemmar i enskilda ärenden. Vi är också ansvariga för förhandling av kollektivavtal. Sveriges Ingenjörer tecknar ca 80 olika kollektivavtal så en viktig del av vårt arbete är att utveckla avtalen tillsammans med våra förtroendevalda, med- och motparter.

Vad har ni för bakgrunder och varför började ni på Sveriges Ingenjörer?

Jag är jurist i grunden men har tidigare erfarenhet från detaljhandeln och restaurangbranschen, både i Sverige och utomlands. Det är värdefulla erfarenheter jag har med mig idag då rollen som ombudsman innebär att kunna ge god service till våra medlemmar, berättar Ellen.

Jag började som sjukgymnast och blev sedan lokalfacklig på min arbetsplats, berättar Jörgen. Sedan fick jag frågan av dåvarande Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR), numera Fysioterapeuterna, om jag inte skulle bli ombudsman och på den vägen är det.

Jag har alltid varit intresserad av arbetsrättsliga frågor, därför sökte jag till Sveriges Ingenjörers rådgivning under tiden jag utbildade mig, säger Ellen. Jag blev sedan ombudsman när jag var klar med min examen. Jag vill testa ett större förbund efter många år på Fysioterapeuterna i olika roller, bland annat som ombudsman. Jag såg en annons och sökte, berättar Jörgen.

Hur ska man vara för att tycka att arbetet är roligt?

Eftersom man till stor del styr sitt arbete och sin arbetsdag är det viktigt att ha ett eget driv. Men man måste också vilja bolla frågeställningar med kollegor eftersom det sällan finns ett enda rätt svar. Dessutom bör man vara intresserad av människor, på riktigt. Vi möter olika öden varje dag så man måste vara nyfiken och vilja förstå och sätta sig in varje människas situation menar Ellen. Man måste också vara förändringsbenägen, våga testa nytt och våga ändra åsikt, fyller Jörgen på. Man behöver vara lyhörd och lyssnande, utan att vara terapeut.

En ombudsman behöver vara noggrann, men kunna kompromissa, lära sig runda rätt hörn. Man måste ta reda på var gränserna går, juridiskt, men också var kreativ och kunna lösa problem. En framgångsrik ombudsman måste vara lösningsorienterad och juridiken är en del av lösningen men relationerna är den andra menar Ellen.

Ombudsmannajobbet tillhör det gränslösa arbetslivet, man måste vara bra på att vara skarp med sig själv och kunna stänga av. En framgångsfaktor för mig har varit att lyssna på kollegor, hur gör de för att koppla bort och koppla av? Själv ger jag mig ut och springer berättar Jörgen.

Vad kännetecknar Sveriges Ingenjörer som arbetsplats?

Det är högt i tak, inbjudande och det är en varm atmosfär. Jag har upplevt olika kulturer på arbetsplatser och kände av det direkt när jag började här. Man blev lyssnad på och var välkommen med sina frågor berättar Ellen. När jag var ny på Sveriges Ingenjörer satte jag stort värde på att man alltid kunde fråga vem som helst. Och så jobbar vi fortfarande, ingen fråga är för liten oavsett erfarenhet. Man får även tidigt ta eget ansvar och prova, det är värdefullt att känna det förtroendet från arbetsgivaren, berättar Ellen.

Jörgen fyller på med att det finns humor och ödmjukhet, kollegor vågar erkänna att de inte vet och man vågar fråga och delar med sig av sin egen kunskap. Det är coolt när någon mycket yngre och mer oerfaren än en själv kommer med inspel jag aldrig hade tänkt på säger Jörgen.

Hur är det att göra studentuppdrag hos Sveriges Ingenjörer?

Här hittar du intervjuer om hur det är att jobba extra i rådgivningen, skriva uppsats eller göra praktik hos oss.

Heléne Robson

Heléne Robson
Chefsjurist

Vår chefsjurist berättar om juridikavdelningen hos Sveriges Ingenjörer och vad vi kan erbjuda juriststudenter som arbetar extra eller skriver sin uppsats hos oss.

Läs intervjun

Klara Söderström

Klara Söderström
Ombudsman

Klara Söderström har juristexamen från Stockholms Universitet. Hon har tidigare haft extrajobb i rådgivningen samt gjort uppsatspraktik med inriktning mot arbetsrätt. 

Läs intervjun

Mikael Grenefalk

Mikael Grenefalk
Hovrättsfiskal, Svea hovrätt

Mikael Grenefalk hade tidigare extrajobb i rådgivningen och arbetade sedan som biträdande förbundsjurist. Är nu hovrättsfiskal på Svea hovrätt.

Läs intervjun

Vilka arbetsuppgifter har juridikavdelningen hos Sveriges Ingenjörer?

Vårt uppdrag här består av rådgivning, process och utbildning. Vi ger rådgivning till medlemmar, förtroendevalda och ombudsmän. Vi driver processer i domstolar, tingsrätt och skiljenämnder. Ansvarar för ombudsmännens arbetsrättsliga kompetensutveckling. Bland annat.

Hur är det att arbeta med arbetsrätt?

Arbetsrätt är ett brett område med stora utvecklingsmöjligheter. Vi får många olika typer av ärenden: uppsägningsärenden, lönetvister, hävningar av vd-avtal, bonustvister, tvister kring pension, skadeståndsrättsliga tvister, anställda som blir stämda av arbetsgivare. Vår medlemskategori gör också att vi har ärenden kring patent- och uppfinnarersättning.

Hur ser upplägget ut för studenterna som jobbar extra i rådgivningen?

Först får man en introduktion i själva förbundet: kollektivavtal, centrala delar av arbetsrätten, lathundar och andra verktyg som vi använder. Sedan får man sitta och medlyssna på samtal i rådgivningen, höra hur personer svarar och att det finns olika sätt att svara. Och sedan blir det du själv som ger råd och stöd till medlemmar som ringer in.

Hur är upplägget för uppsatspraktiken?

Som praktikant får du en mentor. Vi försöker göra ett så brett program som möjligt. Du får vara med på seminarier, skriva rättsutredningar och inlagor vid mål, vara med på möten, följa med ombudsmän på förhandling och en göra en hel del annat.

Vad kan ni erbjuda de studenter som söker sig till Sveriges Ingenjörer?

Få en fot in på arbetsmarknaden och i branschen. Börja lära sig att omsätta kunskaper till praktik. Har man stort engagemang finns möjlighet att få extra uppgifter. Det finns många duktiga kollegor som man kan diskutera med och lära sig av. Det är kunskap som det inte går att läsa sig till.

Varför är ett fackförbund en intressant arbetsplats för en jurist?

Här finns en bredd av frågor att arbeta med. Man får använda en stor del av sina kunskaper exempelvis genom att sitta med i förhandlingar och lära sig mer om det. Lära sig förklara komplicerade sammanhang på ett tydligt sätt och hur man möter människor i kris. Förstås får man även en fördjupad kunskap om arbetsrätt.

Vad tycker du är positivt med att jobba med eller handleda juriststudenter?

De kommer med färska kunskaper och man lär sig själv av att lära ut till andra. Studenterna ser också trender och vet vad ungdomar är intresserade av hos arbetsgivare. Det tycker jag är berikande.

Varför sökte du extrajobb hos Sveriges Ingenjörer?

En kompis såg en annons i ett nyhetsbrev och tipsade mig då hon visste att jag var intresserad av arbetsrätt. Jag kände redan till Sveriges Ingenjörer som ett stort förbund med många medlemmar och som syns och hörs i debatten.

Vad fick du lära dig när du jobbade i rådgivningen?

Jag fick en koppling mellan studierna och verkligheten. Den praktiska erfarenheten är relevant oavsett var man vill jobba sedan, inte bara med arbetsrätt i snäv mening. Har fått utveckla min pedagogiska förmåga att förklara saker, lösa problem snabbt. Möta medlemmarna och ge dem kvalificerad rådgivning. Kunna lyssna och i bästa fall stötta.

Varför är du intresserad av arbetsrätt?

Arbete och arbetslivet berör så många människors liv. Arbetslivet är viktigt för samhället.

Hur funkade det att kombinera extrajobbet i rådgivningen med studier?

Arbetspassen var alltid halvdagar och det brukar gå att ändra vid behov. Här finns också en förståelse för tentaperioder. 

Vad skulle du säga är det bästa med att jobba eller göra uppsatspraktik på Sveriges Ingenjörer?

Jag har verkligen fått möjlighet med att jobba med juridik på riktigt. Arbetsrätt handlar inte bara om LAS, kollektivavtal och MBL utan du kommer in på fler områden: avtalstolkning, fodringsrätt, skadeståndsrätt till exempel. Passar den som är nyfiken på att jobba på ett fackförbund eller med arbetsrätt i andra sammanhang.

Hur länge arbetade du i rådgivningen och vad gjorde du?

Jag var där i nio månader och gav rådgivning genom telefon mejl och/eller telefon till förbundets medlemmar. Det var väldigt ”hands on” i rådgivningen –, du vet inte på förhand vilka frågor du kommer att få. Du måste alltid vara beredd att på att ge information till människor utan juridisk skolning, då lär du dig mycket. Som stöd i detta arbete har har också tillgång till väldigt kunniga ombudsmän och förbundsjurister som du alltid kan bolla knepiga frågor med.

Vad fick du lära dig?

I rådgivningen kan man få ha hand om både stora och små ärenden. Förbundet visar en ett stort förtroende då man får hjälpa medlemmar som hamnat i svåra situationer. På så sätt gav rådgivningsarbetet mig ett en bra översikt över och känsla för arbetsrätt i praktiken. 

Hur går det att kombinera arbetet med studier?

Själv hade jag just tagit examen när jag började arbeta i rådgivningen, men jag vet att det finns en stor flexibilitet och förståelse hos förbundet för att juridikstudier tar mycket tid. Det är alltid lätt att byta sina rådgivningspass med kollegor om du får förhinder.

Vad kan ett jobb hos Sveriges Ingenjörer ge en juriststudent i sin fortsatta karriär?

Arbetsrätten är ett område som juridifierats kraftigt de senaste åren och som även fortsättningsvis lär blir alltmer juridiskt komplext. Det finns en stor efterfrågan på jurister med arbetsrätt som specialkompetens, både i Sverige och i de olika EU-institutionerna. För den som vill sitta ting så är det också meriterande. För mig personligen ledde rådgivningsarbetet också till en tjänst som biträdande förbundsjurist vid Sveriges Ingenjörer.

Senast uppdaterad 2019-10-15