Den svenska modellen

I början av 1930-talet hade Sverige flest antal konfliktdagar i Europa. Konflikter som politikerna inte lyckades få stopp på. Den 20 december 1938 kom lösningen genom Saltsjöbadsavtalet. Ett avtal skrivet direkt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Efter 8 år hade Sverige minst antal konfliktdagar i Europa.

Den svenska modellen bygger sedan dess på att arbetsmarknadernas parter, det vill säga fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna, gemensamt tar ansvar för att utveckla de regler som ska gälla på arbetsmarknaden. Överenskommelser och villkor regleras sedan i kollektivavtal som anpassas till bransch och arbetsplats.

Signing the Saltsjöbaden Agreement in 1938. August Lindberg (from the Swedish Trade Union Confederation) is on the left and Sigfrid Edström (from the Federation of Swedish Industry) is on the right. 

Den svenska modellen och kollektivavtal

Svensk arbetsmarknad grundas på arbetsrättslig lagstiftning som kompletteras med fler och bättre villkor tack vare kollektivavtal. Dessa avtal är fackförbundens och arbetsgivarnas sätt att reglera villkor utifrån behov och önskemål per bransch och per arbetsplats. Till kollektivavtal och avtalsområden.

Fördelar med kollektivavtal

Jämfört med lagstiftning sker diskussionen om vad som ska gälla i kollektivavtalen regelbundet i avtalsrörelsen med inflytande av dem som berörs. Besluten kommer på så sätt närmare respektive bransch- och arbetsplats. Dessutom regleras vissa frågor i kollektivavtal och inte i lagen, som till exempel extra semesterdagar eller övertidsersättning. 

Fackförbundens organisation

De flesta fackförbund är med i någon av de tre stora centralorganisationerna Saco, TCO eller LO. Sveriges Ingenjörer ingår i Saco. Sacoförbunden utgår från medlemmarnas utbildningsbakgrund. Det innebär att det inte spelar någon roll var medlemmarna arbetar. För förbunden inom LO och TCO bygger medlemskapet på branschtillhörighet. Läs mer om samarbetet inom Saco.

Arbetsgivarnas organisation

Inom den privata sektorn finns i princip en arbetsgivarorganisation per bransch. De flesta, närmare bestämt 50 stycken, är medlemmar i Svenskt Näringsliv. Inom kommun och landstingssektorn finns arbetsgivarorganisationerna Pacta och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare inom statlig sektor är medlemmar i Arbetsgivarverket.