Sveriges Ingenjörer

Arbetstid

Regler om arbetstid finns i arbetstidslagen. I kollektivavtalen finns också regler om arbetstid och där regleras även vilken ersättning du kan få vid exempelvis övertid.

Vilka arbetstidsregler gäller för mig?

Din arbetsgivare är skyldig att lämna skriftlig information till dig om din arbetstid, arbetstidsmått och andra villkor som är av väsentlig betydelse för anställningen. Det framgår av lagen om anställningsskydd (LAS). Se alltså efter vad som framgår av ditt anställningsavtal.

Finns det kollektivavtal på din arbetsplats regleras arbetstidsfrågor huvudsakligen i tillhörande arbetstidsavtal.

Om kollektivavtal saknas på din arbetsplats gäller arbetstidslagens bestämmelser.

Arbetstidslagens arbetstidsregler

I arbetstidslagen finns regler om arbetstidens längd i skilda avseenden och vilka viloperioder du har rätt till genom raster, pauser, dygns- och veckovila.

Här finns arbetstidslagen

Ordinarie arbetstid och sammanlagd arbetstid

Den ordinarie arbetstiden är som huvudregel högst 40 timmar per vecka. Den sammanlagda arbetstiden (ordinarie arbetstid inklusive övertid) får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period om fyra månader.

Jourtid

Med jourtid i arbetstidslagen menas tid då arbetstagaren står till förfogande på arbetsplatsen för att vid behov utföra arbete. Jourtiden får vara högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.

Beredskapstid

Med beredskap avses tid då en arbetstagare kan lämna arbetsplatsen men måste finnas tillgänglig och vara beredd att arbeta med relativt kort varsel. Hur mycket beredskapstid som en arbetstagare är skyldig att utföra finns inte reglerat i arbetstidslagen.

Tid i beredskap räknas normalt sett inte som arbetstid då arbetstagaren normalt sett under tid i beredskap fritt kan ägna sig åt sina egna intressen. Om arbetstagaren återinträder i tjänst räknas givetvis den tiden som arbetstid.

Övertid

Lagen innehåller också regler om hur mycket övertid du får arbeta. Med övertid avses arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid. Övertidsarbete får tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad. Enligt lagen får övertidsuttaget uppgå till max 200 timmar per år.

Under särskilda omständigheter får extra övertid tas ut med maximalt ytterligare 150 timmar. Exempel på sådana särskilda skäl kan vara oförutsedda sjukdomsfall eller en tillfällig arbetsanhopning som varit omöjlig för arbetsgivaren att förutse.

Om du har förhandlat bort din övertid måste du vara vaksam på att du inte jobbar för mycket. På vår sida om övertidsersättning kan du läsa mer om övertid. Här kan du beräkna värdet av din övertid.

Nattvila

Du har som huvudregel rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet, nattvila, varje dygn. Undantag kan göras tillfälligt i situationer som arbetsgivaren inte har kunnat förutse, men enbart under förutsättning att du i så fall får motsvarande kompensationsledighet.

Arbete mellan midnatt och klockan 5, nattarbete, ska normalt inte förekomma.

Veckovila

Du har rätt till minst 36 timmars sammanhängande veckovila under varje sjudagarsperiod. Ledigheten bör så långt det är möjligt förläggas till helgen. Beredskapstid räknas inte in i veckovilan.

Undantag från regeln om veckovila får göras i situationer som är oförutsebara och ligger utanför arbetsgivarens kontroll under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.

Raster och pauser

Enligt arbetstidslagen har du rätt till en rast senast efter 5 timmars arbete. Lagen reglerar inte hur lång rasten ska vara. Det finns uttalanden från Arbetsmiljöverket som säger att en rast inte bör understiga 30-45 minuter. Under rasten har du rätt att lämna arbetsplatsen och rasten räknas inte in i arbetstiden.

Du har även enligt lagen rätt till någon kortare paus från arbetet under arbetsdagen. Pauser räknas in i arbetstiden. Varken längden på eller omfattningen av pauserna är reglerade i lagen på annat sätt än att arbetsgivaren är skyldig att organisera arbetet så att arbetstagaren kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Lagen reglerar inte ersättning

Det är viktigt att veta att arbetstidslagen inte innehåller några ersättningsregler. Om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen måste du alltså själv komma överens med din arbetsgivare om vilken ersättning du ska erhålla exempelvis för övertidsarbete, för jourtid eller beredskap.

Kollektivavtalade arbetstidsregler

Kollektivavtalet reglerar dina arbetsvillkor i stort. Med kollektivavtal på arbetsplatsen kommer allt med såsom exempelvis arbetstid, löneutfyllnad vid föräldraledighet och sjukdom, semester och semesterlön, övertid, kompetensutveckling och tjänstepension.

Genom kollektivavtal går det att göra undantag från arbetstidslagens regler. De flesta kollektivavtal har också regler om arbetstid som på olika sätt avviker från lagen. Har du kollektivavtal på din arbetsplats måste du alltså ta reda på vad som gäller enligt kollektivavtalet. Kollektivavtalen innehåller till skillnad från lagen dessutom ersättningsregler som anger vilken betalning du har rätt till vid exempelvis övertidsarbete eller beredskap.

Se efter i ditt kollektivavtal om det finns speciella regler gällande arbetstid. Du hittar ditt kollektivavtal här eller genom att logga in på Mina sidor.

FAQ om arbetstid

Arbetsgivaren har rätt att beordra dig att arbeta övertid. Samtidigt får inte övertidsarbete läggas ut som en generellt återkommande del av arbetstiden.

Att vara övertidsavlöst innebär att du och din arbetsgivare på förhand har träffat en överenskommelse om att särskild kompensation för övertidsarbete inte ska utgå och att eventuellt övertidsarbete i stället ska ersättas med fler semesterdagar och/eller en högre lön.

I de flesta av Sveriges Ingenjörers kollektivavtal finns det tre kategorier tjänstemän som kan komma överens med arbetsgivaren om att särskild övertidskompensation ersätts med fler semesterdagar och/eller högre lön.

Dessa är:

  • tjänstemän i chefsställning,
  • tjänstemän med okontrollerbar arbetstid, och
  • tjänstemän som har frihet i arbetstidens förläggning eller med andra ord tjänstemän som har förtroendearbetstid.

Kollektivavtalen kräver att du och arbetsgivaren har kommit överens om att du ska vara undantagen från rätten till särskild övertidskompensation för att detta ska gälla. Huvudregeln är alltså att du har rätt till övertidsersättning.

I Sveriges Ingenjörers kollektivavtal kan bortavtalad övertidskompensation kompenseras genom 3–5 extra semesterdagar, med en högre lön eller med en kombination av såväl extra semesterdagar som högre lön.

Den vanligast förekommande kompensationsformen är att du får fem extra semesterdagar. För det fall du kompenseras med högre lön bör lönenivån anges särskilt. På det sättet kan du avgöra om kompensationen är tillräcklig i förhållande till mängden övertid du arbetar.

Ett sätt att mäta detta är att ställa den kompensation du fått mot mängden övertidstimmar du arbetat under ett givet år, eller mot den övertid du tror att du kommer att arbeta. Med hjälp av Sveriges Ingenjörers övertidssnurra kan du räkna ut vad värdet av din arbetade övertid är. Jämför med värdet av de extra semesterdagarna (en semesterdag är i de flesta fall värd 5,4 procent av din månadslön om du har kollektivavtal) och den eventuella högre lönen du fått.

En överenskommelse om bortavtalad övertidskompensation gäller som huvudregel enligt de flesta kollektivavtal för ett semesterår i taget om du och arbetsgivaren inte kan anses ha kommit överens om annat.

Med förtroendearbetstid eller oreglerad arbetstid menas arbetstid som en arbetstagare har förtroendet att själv disponera. Du ansvarar då själv för att förlägga din arbetstid utifrån verksamhetens och arbetsuppgifternas krav och har alltså i högre utsträckning möjligheten att själv bestämma när arbetet ska utföras.

Arbetet ska vara anordnat så att du som tjänsteman har reella möjligheter att förlägga din arbetstid, till exempel genom att börja senare eller sluta tidigare eller arbeta längre vissa dagar och kortare andra dagar. Tanken med förtroendearbetstid är dock inte att det ordinarie arbetstidsmåttet ska utökas.

Skyddsreglerna är arbetstidsregler i våra kollektivavtal som reglerar bland annat ordinarie arbetstid, dygnsvila och veckovila, arbetsgivarens skyldighet att registrera din arbetstid samt den maximala mängden övertid du kan arbeta. Arbetstidsregler återfinns även i EU:s arbetstidsdirektiv vars syfte är att säkerställa arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Direktivet har i Sverige genomförts genom arbetstidslagen. Det är dessa regler som gemensamt benämns skyddsregler.

Både arbetstidsdirektivet och Arbetstidslagen tillåter avvikelser från regelverket genom kollektivavtal.

Ja, det är möjligt men inte alls nödvändigt. Att förhandla bort rätten till övertidskompensation och att avtala bort kollektivavtalens skyddsregler är två separata överenskommelser. Om arbetsgivaren vill att skyddsreglerna ska avtalas bort bör en särskild diskussion föras där arbetsgivaren får förklara vilken möjlighet du har att själv förfoga över din arbetstid. Bara om du har en reell möjlighet att själv förfoga över förläggningen av din arbetstid är detta en acceptabel lösning.

Nej, en överenskommelse om bortavtalad övertidskompensation innebär inte att du och arbetsgivaren har kommit överens om att du regelbundet ska arbeta mer än heltid. För att det ska bli fråga om att arbeta övertid krävs att behovet av extra arbete är oförutsett och övertid ska alltså inte läggas ut som en generellt återkommande del i arbetstiden. Din arbetsgivare kan inte räkna med att du regelbundet ska behöva arbeta mer än heltid. I händelse av perioder med högre uttag av arbetstid är det viktigt att du kan ta ut ledig tid i nära anslutning till övertidsarbetet.

Huvudregeln vid övertidsavlösen är att skyddsreglerna består, däribland de övertidstak som reglerar den maximala mängden övertid du får arbeta. Även om du avtalat bort skyddsreglerna är arbetsgivaren skyldig att tillse att din arbetsmängd och arbetsbelastning är sådan att den inte ger upphov till ohälsa. Arbetsgivaren ska också se till att arbetet för dig med förtroendearbetstid är anordnat så att du har reella möjligheter att förlägga din arbetstid och därigenom balansera ut en period av mer arbete med en nästkommande period av mindre arbete.

I första hand ska du ta upp frågan med din chef och förklara vad som orsakar den höga arbetsbelastningen och att den inte är långsiktigt hållbar. Är det mängden arbete, har du behov av avlastning eller behöver du hjälp med att prioritera?

Om detta inte hjälper rekommenderar vi dig att du vänder dig till dina lokala företrädare eller till Sveriges Ingenjörers Rådgivning.

Nej, restidsersättning är en separat ersättning i våra kollektivavtal. Du och arbetsgivaren kan dock komma överens om att du inte ska ha rätt till restidsersättning. Om så sker och du regelbundet reser i tjänsten bör du kompenseras särskilt för detta. 

Ja, våra kollektivavtal ger dig möjligheten att i säga upp en överenskommelse om bortavtalad övertidskompensation.

I de flesta kollektivavtal anges att en överenskommelse om bortavtalad övertidskompensation ska sägas upp inför följande semesterår. Grundregeln är att semesteråret löper från 1 april–31 mars nästkommande år. Observera att din arbetsgivare kan tillämpa ett annat semesterår än lagens vilket då kan gälla i stället.

En uppsägning av en överenskommelse om bortavtalad övertidskompensation ska ske till din närmaste chef, vara skriftlig och i normalfallet göras senast sista dagen på semesteråret. Senaste tidpunkt för uppsägning kan dock i vissa fall vara bestämt i kollektivavtal. Innan du säger upp en överenskommelse om bortavtalad övertidskompensation är vår rekommendation att du pratar med din chef samt kontaktar dina lokala förtroendevalda eller vår rådgivning.

Nej, detta är en vanlig missuppfattning bland arbetsgivare. Att säga upp en överenskommelse om bortavtalad övertidskompensation är en kollektivavtalad rättighet som du kan nyttja inför varje nytt semesterår och som en arbetsgivare som utgångspunkt inte kan inskränka.

Flextid innebär att tjänstemannen själv, inom vissa angivna tidsramar, får bestämma när arbetsdagen börjar respektive slutar.

Frågan regleras inte i lag och sällan i centrala kollektivavtal utan förhoppningsvis genom ett lokalt kollektivavtal eller i vart fall i en policy på arbetsplatsen. Det är relativt vanligt förekommande att ett negativt flextidssaldo dras av på din slutlön.

Flextid ger dig möjligheten att vara flexibel inom vissa angivna tidsramar, en så kallad ramtid.

Övertid är tid utanför ordinarie arbetstid som beordras av arbetsgivaren.

Flextid är alltså ett system du själv väljer när du vill nyttja, medan övertid kan beordras av arbetsgivaren när verksamheten kräver det. 

Senast uppdaterad 2024-03-28
Till toppen