Opinion Debatt 11 juni 2021

"Studenter måste ges förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden"

Rekordmånga har studerat på universitet och högskola under pandemin. Men de nyutexaminerade kommer ut på en arbetsmarknad med historisk hög arbetslöshet bland akademiker. Nu krävs kraftfulla åtgärder för studenterna som ska gå ut i arbetslivet. Det skriver förbundet tillsammans med Saco på Altinget Debatt.

För den som avslutar sin utbildning på universitet eller högskola kan det vara tufft att börja yrkeslivet. Under pandemin har den totala arbetslösheten bland akademiker nått rekordhöga nivåer. Vi ser nu tecken på en ljusning för unga, men många av dem som examinerats under pandemin har påverkats av läget på arbetsmarknaden.

Till exempel försämrades möjligheten att försörja sig ett halvår efter examen för vissa grupper mellan 2019 och 2020, enligt Universitetskanslersämbetet

Andelen som efter sex månader tjänade minst 20 000 gick ned mest för dessa yrkesverksamma grupper: Arkitekter, civil- och högskoleingenjörer, civilekonomer, logopeder, psykoterapeuter, apotekare och tandhygienister.
Ulrika Lindstrand mfl.
ordföranden inom Saco

Även forskningen visar att konjunkturläget i samband med övergången till arbetslivet påverkar unga med högre utbildning negativt. Inkomsten kan påverkas länge, upp till 15 år efter examen, enligt en rapport från IFAU.

Det kan finnas flera orsaker till att det varit svårare för studenter att etablera sig på arbetsmarknaden under den här krisen. De flesta av de runt 455 000 studenter som antogs till universitet och högskolor läsåret 2020/2021 har fått sin undervisning på distans. Det har gjort det svårare att ha en väl fungerande arbetslivsanknytning under utbildningen, genom till exempel praktik.

Under pandemin har många arbetsgivare förlagt hela eller delar av sin verksamhet på distans. Det har skapat brist på praktikplatser och studenterna har fått svårare att tillgodogöra sig den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Färdighetsträningen ute i verksamheter är avgörande för många akademikers yrkesutövning. Inte minst inom legitimationsyrken såsom psykologer, veterinärer, fysioterapeuter och barnmorskor, där en brist på eller förändrad klinisk träning riskerar att bli ett hot mot patientsäkerheten. Problem finns också för lärarstudenterna, trots att grundskolorna mestadels varit öppna.

 

Studenter som fått en sämre arbetslivsanknytning under studierna kan också ha gått miste om bra vägar in i yrkeslivet såsom kontakter och relevanta referenter. Utebliven praktik kan ha gjort det svårare att få det första jobbet. Det utbredda distansarbetet har därutöver försvårat handledning och introduktion för nyanställda, vilket särskilt drabbar den som är helt ny i sitt yrke.
Ulrika Lindstrand mfl.
ordföranden inom Saco

Regeringen har satsat på att fler ska studera på universitet och högskola under pandemin. Det behöver matchas med bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden efteråt. Med rekordmånga som studerar blir konkurrensen också hård för dem som examineras ut till en arbetsmarknad med högre arbetslöshet. Nu vill vi se kraftfulla åtgärder för att mildra pandemins effekter för Sveriges studenter och blivande arbetskraft.

  • De studenter som under pandemin gått miste om verksamhetsförlagd undervisning måste kunna ta igen den på annat sätt. Antingen genom att skjuta upp praktiken eller att viss träning kan simuleras och det krävs investering i redskap och miljöer där praktiska moment kan tränas. För det krävs ökade resurser till den högre utbildningen, och tydliga direktiv.
  • För att underlätta övergången mellan högre utbildning och arbete bör studenter omfattas av arbetslöshetsförsäkringen genom ett examensvillkor. Ersättningsperioden bör uppgå till 100 ersättningsdagar efter avslutad karens.
  • För akademiker som inte har en naturlig arbetslivsanknytning genom utbildningen (tex. verksamhetsförlagd utbildning) behöver anknytningen stärkas, till exempel genom examensarbeten och andra kontakter med arbetslivet.
  • Tillgången till studie-och yrkesvägledning bör öka på alla landets högskolor. Samtliga bör erbjudas ett samtal med studie-och yrkesvägledare för att rusta dem inför etableringen på arbetsmarknaden.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Mimmi Rönnqvist, ordförande Saco studentråd

Göran Arrius, ordförande Saco

Mats Ericson, förbundsordförande SULF

Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Bror Holm, förbundsordförande Kyrkans Akademikerförbund

Sandra Jonsson, förbundsordförande Sveriges Farmaceuter

Emina Kovacic, förbundsordförande Sveriges Arkitekter

Ida Kåhlin, förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter

Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund

Erik Petré, förbundsordförande Naturvetarna

Katja Puustinen, förbundsordförande Sveriges Veterinärförbund

Kristina Taylor, förbundsordförande Sveriges Psykologförbund

Anna Troberg, förbundsordförande DIK

Lee Wermelin, förbundsordförande Akavia

Anitha Wijkström, förbundsordförande SRAT

Cecilia Winberg, förbundsordförande Fysioterapeuterna

Chaim Zlotnik, förbundsordförande Sveriges Tandläkarförbund

Till toppen