Sveriges Ingenjörer
Kollektivavtal

Skillnaden på olika löneavtal

Sveriges Ingenjörer har 80 olika kollektivavtal. Avtalen löper vanligtvis mellan ett och tre år och innehåller ett löneavtal, som i sin tur kan ha olika så kallade avtalskonstruktioner.

Så sätts lönen

Lönen sätts individuellt utifrån löneprinciperna i avtalen, det vill säga din arbetsprestation, ansvar, resultat, måluppfyllelse och kompetens. Dessutom ska det finnas lönekriterier som gäller på din arbetsplats. Löneavtalet ger dig också rätt till ett årligt lönesamtal. Det genomförs mellan dig och din chef och är en möjlighet för dig att argumentera för din egen löneutveckling.

De centrala avtalen bestämmer alltså inte din individuella lönehöjning. Det säger inte heller exakt hur stora löneökningarna ska vara, men anger oftast

  • vilka löneprinciper som ska gälla, till exempel prestation, ansvar, resultat och kompetens
  • hur löneprocessen ska gå till och genomföras på arbetsplatsen
  • det centralt reglerade löneutrymmet utifrån märket

Olika avtalskonstruktioner i löneavtalen

Avtalskonstruktionen påverkar hur löneutrymmet fastställs.

Löneavtalet ger i sig ingen centralt bestämd procentsats för löneökningar. Det kallas därför ”sifferlöst” avtal. Löneutrymmet sätts på arbetsplatsen, utifrån företagets lönepolitik, löneprinciperna och verksamhetens mål. Om parterna inte kommer överens sätter arbetsgivaren lönen.

Statliga och kommunala verksamheter har den här typen av avtal. De gäller dessutom tills vidare. De finns också inom privat tjänstesektor, exempelvis Innovationsavtalet inom Almega.

Lokala parter ska komma överens om löneutrymmet. Om de inte lyckas träder en i förväg bestämd procentsats in, stupstocken, som för det mesta finns angiven i löneavtalet.

Avtal med stupstock är exempelvis Teknikavtalet, IKEM samt TechSverige IT och Telekom.

En centralt överenskommen lönepott baserad på märket fördelas mellan medlemmarna. Utöver det ska en löneöversyn göras för att justera för exempelvis personer som fått större ansvar eller hamnat efter lönemässigt.

Denna avtalsform är idag ovanlig inom Sveriges Ingenjörers avtalsområden, men finns inom basindustrins avtal för gruvor, stål och metall.

Senast uppdaterad 2026-11-12