Vissa arbetsgivare tycker inte att sekretessregler och lagen om företagshemligheter räcker. Därför använder de konkurrensklausuler för att skydda viktig kunskap och hindra att den används av konkurrenter. Och klausulerna har blivit allt vanligare i Sverige.
Klausulerna gör att en person inte kan gå direkt till ett arbete hos en konkurrent. Tiden efter anställningens slut som konkurrensklausulerna gäller varierar kraftigt, men för över 40 procent av dem med konkurrensklausul är tiden minst tio månader som tillsammans med en uppsägningstid kan överstiga ett år.
För ingenjörer finns många nya jobb hos företag som arbetar inom samma område. Om en klausul gör att man måste vänta länge kan en ny arbetsgivare välja någon annan.
– Klausulerna kan bli ett hinder i karriären och för löneutvecklingen, eftersom ett av de bästa sätten att höja sin lön är att byta jobb, säger Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer.
Det finns ett centralt avtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv som säger att en konkurrensklausul normalt inte bör gälla längre än nio månader efter att anställningen har slutat. Arbetsgivaren ska också i regel betala ersättning under tiden. Ersättningen bör vara 60 procent av lönen.
Kunskapen om dessa klausuler är låg och nästan var fjärde ingenjör känner inte till om det finns en konkurrensklausul i det egna anställningsavtalet.
Bland dem som har en klausul i avtalet svarar fyra av tio att de inte får någon ersättning alls enligt sina avtal under klausulens giltighetstid. Och en lika stor andel svarar att deras avtal gäller mer än nio månader.
– Detta tyder på att den överenskommelse som finns om konkurrensklausuler inte efterlevs fullt ut av arbetsgivarna, säger Heléne Robson.
Undersökningen visar att minst var sjätte ingenjör har en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal. Det motsvarar cirka 35 000 ingenjörer på den svenska arbetsmarknaden.