Minskade medel till teknisk forskning urholkar svensk konkurrenskraft

Den offentliga finansieringen till teknisk forskning vid universitet och högskolor minskar sedan flera år i fast penningvärde. Sveriges främsta konkurrentländer har i stället satsat betydande nya resurser.

Mellan 2015 och 2023 har Sverige rasat från fjärde till åttonde plats när det gäller offentliga medel till teknisk forskning vid lärosätena i relation till landets bruttonationalprodukt (bnp).

Färre vetenskapliga publiceringar

– Olika svenska regeringar lyfter fram Sveriges stora satsningar på forskning och utveckling i relation till bnp, men det är näringslivet som står för nära tre fjärdedelar av dessa. De offentliga resurserna till forskning ligger bara strax över snittet för EU, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Den vetenskapliga publiceringen inom teknik har också minskat. Dessutom drabbas även näringslivet av de minskade offentliga satsningarna eftersom företagens egen forskning och utveckling (FoU) är beroende av en stark akademisk kunskapsbas.

Oroande konsekvenser

När lärosätenas förutsättningar försvagas riskerar industrins innovationskraft att bromsas. Den minskade offentliga finansieringen får därmed direkta konsekvenser för företagens långsiktiga konkurrenskraft.

– Dessa försämringar rimmar illa med regeringens ambition att Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsländer. Mot bakgrund av att den snabba utvecklingen ställer krav på avancerat tekniskt kunnande och att näringslivet upplever en ökad konkurrens kopplad till ny teknik är utvecklingen ytterst uppseendeväckande och oroande, säger Ulrika Lindstrand.

För att komma till rätta med detta krävs att den statliga finansieringen av teknisk forskning ökar. Sveriges Ingenjörers beräkningar visar att ett tillskott på 3,6 miljarder kronor per år skulle innebära att ungefär 0,2 procent av bnp kanaliseras till statligt finansierad teknisk forskning. Det skulle placera Sverige i nivå med de länder som satsar mest.