Satsningar på utbildning en nyckel till högre produktivitet
Rapporten är skriven av professor emeritus i internationell ekonomi, Harry Flam, och ger förslag på hur Sverige kan öka produktiviteten i samhället.
Utbildning och innovation är starka drivkrafter för att öka produktiviteten. Sverige har många styrkor, men också en stor svaghet: bristen på kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (stem).
Utländsk forskning och utveckling (FoU) står för en stor del av produktivitetsökningen i små länder, visar rapporten. Spridningseffekter från utländsk FoU bidrar nästan lika mycket som inhemsk. Det låga intresset för naturvetenskap bland svenska skolungdomar och den relativt låga andelen högskoleexaminerade inom stem riskerar därför att försvåra Sveriges förmåga att omsätta både inhemsk och utländsk forskning i produktivitetshöjande verksamhet.
Taktikval till gymnasiet
Harry Flams rapport citerar Sveriges Ingenjörers rapport om hur gymnasievalet ofta sker av taktiska skäl. Elever som väljer natur- eller teknikprogrammen på gymnasiet får lägre slutbetyg än jämförbara elever på andra högskoleförberedande program. När ungdomar väljer bort programmen av taktiska skäl, skadas Sverige som teknikland.
– De som väljer natur- och teknikprogrammen måste få utdelning för det hårda jobb de lägger ned för att få bra resultat på dessa krävande program. Därför borde betygssystemet korrigeras så att programmen för natur och teknik inte missgynnas och avskräcker unga att välja dem, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.
Fler lärarledda timmar
Harry Flams rapport lyfter även fram betydelsen av fler lärarledda timmar på högskolan som enligt forskning minskar risken för avhopp från utbildningarna. Mer lärarledd tid för blivande ingenjörer ligger helt i linje med Sveriges Ingenjörers egen rapport om bristen på resurser, som jämförde flera av Europas länder. Den lärarledda tiden på de tekniska utbildningarna i Sverige är bara hälften av vad den är i länder som Schweiz och Frankrike.
– Högre anslag som leder till fler undervisningstimmar är nödvändigt. Även om ingenjörsutbildningarna på senare fått ett tillskott har den summan snabbt ätits upp av ökade hyreskostnader bland annat, konstaterar Ulrika Lindstrand.
Om forskningsprojektet hos SNS
SNS forskningsprojekt om produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt tar avstamp i inbromsningen av Sveriges produktivitetstillväxt – något som hotar både välstånd och konkurrenskraft. Forskningsprojektet undersöker vilka långsiktiga faktorer som kan stärka produktiviteten i en värld präglad av teknisk omvandling, geopolitisk oro och grön omställning.