Sveriges Ingenjörer

Tätt samarbete gör att förändringar landar bättre

På Mölnlycke Health Care samarbetar akademikerföreningen och skyddsombuden nära, särskilt vid förändringar. Riskbedömningen används för att förbättra förändringsarbetet, inte bara som en punkt på checklistan.
Förtroendevald
2026-10-07
Karin Lind (tv), skyddsombud och Linda Östlund (th), ordförande akademikerföreningen på Mölnlycke i Göteborg.

I september kom beskedet att Mölnlycke Health Care står inför en stor omorganisation. Bolaget ska delas upp i två, vilket innebär omfattande förändringar och ett varsel om 150 uppsägningar av de cirka 750 anställda har lagts.

För Linda Östlund, ordförande i akademikerföreningen och Karin Lind, skyddsombud blir tiden fram till nyår intensiv. De två till tre timmar i veckan de brukar lägga på sina respektive uppdrag kommer sannolikt bli mycket mer.

Men tack vare ett långsiktigt arbete har de tillsammans över tid etablerat ett välfungerande och effektivt samarbete mellan HR, fackföreningar och skyddsombud.

Skyddsombuden centrala för träffsäker riskbedömning

– En viktig framgång är att vi skyddsombud numera får informationen om förändringar tidigt och kan vara mer delaktiga när riskbedömningen görs, berättar Karin Lind, som är ett av Mölnlyckes åtta skyddsombud.

Riskbedömningen blir sedan ett underlag som även akademikerföreningen kan dra nytta av i MBL-förhandlingarna.

– Det gör att vi undviker många onödiga händelser och kan använda riskbedömningen som ett underlag för att hantera alla förändringar på ett bra sätt. Fokus har gått från att det är något man måste göra till att det faktiskt ska användas, berättar Linda Östlund.

De menar båda två att en väl gjord riskbedömning, med alla delar av verksamheten involverade, blir ett verktyg som hjälper arbetsgivaren att tänka igenom helheten. Allt ifrån hur förändringar ska kommuniceras till hur det påverkar medarbetarna i organisationens alla delar.

Fångar upp medarbetarnas olika upplevelser

Skyddsombuden involveras även i resultaten från medarbetarundersökningen, som genomförs två gånger per år. Eftersom föreningen företräder sina medlemmar, medan skyddsombuden representerar alla arbetstagare inom sitt skyddsområde i arbetsmiljöfrågor, kompletterar perspektiven varandra.

– Tillsammans får vi en bra helhetsbild. Vi har öron överallt i organisationen och kan fånga upp hur förändringar faktiskt upplevs av medarbetarna, säger Karin Lind.

Synlighet visar vem man kan prata med

Ett annat viktigt område är att visa för kollegorna att man finns. På skyddsombudens dag (22 oktober 2025, reds anm) stod skyddsombuden tillsammans i receptionen. De fackligt förtroendevalda och skyddsombuden presenterar sig också för nyanställda.

– Det är viktigt att alla vet att vi finns och vem man kan vända sig till för att bolla en fråga eller få vägledning. När det sker stora förändringar blir det extra viktigt att visa vilka frågor man kan ta med skyddsombuden och vilka man ska ta med oss i föreningen, säger Linda Östlund.

”Vi jobbar för samma sak”

Deras råd till andra förtroendevalda och skyddsombud är enkelt: skapa regelbunden kontakt och lär känna varandras uppdrag. Berätta vad ni arbetar med, vad ni har för fokus under året och diskutera vilka frågor ni kan hjälpas åt med.

– Vi kommer med olika perspektiv, men i grunden jobbar vi för samma sak: att människor ska trivas och att förändringar ska genomföras så bra som möjligt. Att det finns många att bolla med och att ha många ”i ryggen”, uppskattar jag väldigt mycket, säger Linda Östlund.