EU-rätten - en del av 2025 års avtalsrörelse
I årets avtalsrörelse har Sveriges Ingenjörer drivit två frågor som har sitt ursprung i EU-rätten. Skälet till det är enkelt – vi har ett ansvar att hantera frågor som berör våra medlemmar i kollektivavtal. Det har dock inte varit lätt att bli överens med alla arbetsgivare eftersom man haft olika syn på hur detta ska hanteras.
(Denna text publicerades i Förtroendevaldanytt maj 2025)
Lägre ersättning oacceptabelt och diskriminerande
Den första frågan rörde ersättningsnivån för deltidsanställda som arbetar utöver sitt arbetstidsmått. De har enligt kollektivavtalen tidigare haft rätt till så kallad mertidsersättning, som är lägre än den övertidsersättning som heltidsanställda får.
EU-domstolen har i två mål kommit fram till att det är en diskriminering av deltidsanställda. Sveriges Ingenjörer krävde därför tillsammans med andra fackförbund i avtalsrörelsen att deltidsanställda ska ha samma övertidsersättning som heltidsanställda vid övertid.
Vi är glada och stolta över att vi nådde framgång i våra krav, och att bestämmelsen om mertidsersättning, eller fyllnadslön som det hette inom kommuner och regioner, nu är borta ur de avtal som är klara.
För oss har våra krav varit viktiga, dels för att förhindra rättstvister om diskriminering när medlemmar får en för låg ersättning och säkerställa att de får rätt ersättning, dels för att se till att parterna på arbetsmarknaden kan hitta lösningar som håller över tid i stället för en lagstiftning.
Rätt till betald semester
Den andra frågan rör rätten till förskottssemester. Enligt svensk rätt tjänar anställda in sin betalda semester under föregående semesterår för att sedan kunna ta ut det året efter. Den anställde kan komma överens med arbetsgivaren om förskottssemester under det första anställningsåret när man inte hunnit tjäna in betald semester. Det är vanligt att man gör så men är ingen rättighet.
Rätten till förskottssemester finns däremot inom EU-rätten. EU-kommissionen har därför tryck på Danmark, som har haft en liknande reglering som Sverige, att ändra sin semesterlag. Det är alltså bara en tidsfråga innan Sverige hamnar i samma situation.
Därför var det viktigt att även rätten till förskottssemester togs upp i avtalsrörelsen. Resultatet är ingen avtalsreglering. I stället ska en partsgemensam arbetsgrupp utreda vilka justeringar som behöver göras i semesterlagen och kollektivavtalen för att Sverige ska leva upp till EU:s direktiv.