Kollektivavtalen reglerar arbetsvillkor och ger arbetsgivaren arbetsfred
En viktig uppgift för fackförbund i Sverige är att säkerställa att det finns goda villkor för de anställda på arbetsmarknaden. Det gör man genom att förhandla fram kollektivavtal som reglerar dessa villkor. Det är det som brukar kallas den svenska modellen – att staten inte reglerar frågor i lagar utan att parterna på arbetsmarknaden själva regler de flesta frågor genom kollektivavtal.
(Denna artikeln publicerades i Förtroendevaldanytt mars 2025)
När ett kollektivavtal tecknats som reglerar en viss fråga så råder det fredsplikt om just den frågan. Man kan uttrycka det som att arbetsgivaren köper sig arbetsfred genom att upprätthålla det villkor man kommits överens om – som kan gälla lön eller andra ersättningar, ledigheter eller andra frågor.
Ambitionen är förhandlingar men stridsåtgärder kan behövas
Sveriges Ingenjörer har alltid som ambition att lösa frågor genom förhandlingar och överenskommelser. Om det trots stora ansträngningar inte går att komma överens och få till en uppgörelse kan förbundet som yttersta påtryckningsmedel använda sig av någon form av konfliktåtgärd. Det är inget förbundet strävar efter, men om alla andra möjliga lösningar är uttömda så är det heller inget förbundet räds att ta till. Stridsåtgärder kan vara strejk och blockad eller ske mer som en punktmarkering i form av övertidsblockad eller nyanställningsblockad tex och syftar alltid till att få till bättre och säkrare villkor för medlemmarna i form av ett kollektivavtal.
Vad finns det då för regler för att få vidta stridsåtgärder?
En stridsåtgärd är bara lovlig om det inte råder fredsplikt om den frågan eller det villkor som man önskar få igenom. Det betyder att det inte får finnas ett kollektivavtal som löper och som reglerar just denna fråga. Därför sägs kollektivavtal typiskt sett upp eller har löptider som gör att man i slutet av en avtalsrörelse har möjlighet att konflikta om de viktigaste frågorna som den avtalsrörelsen ska behandla. Innan man vidtar stridsåtgärder ska frågan vara förhandlad så att man uttömt möjligheten att komma överens. Stridsåtgärderna blir då en sista utväg när allt annat prövats.
Under varseltiden fortsätter förhandlingar
Beslutet om stridsåtgärder fattas av förbundets styrelse efter noggrant övervägande. Sju dagar innan stridsåtgärden bryter ut måste fackförbundet varsla arbetsgivarna som stridsåtgärderna ska vidtas mot och Medlingsinstitutet om vilka stridsåtgärder som kommer vidtas, på vilka arbetsställen och när de bryter ut. Under varseltiden fortsätter förhandlingarna som går in i en mer intensiv period eftersom båda parter vet vad som väntar om man inte kommer överens. Många gånger når man en överenskommelse under denna tid.
Om medlemmar blir uttagna i strejk står Sveriges Ingenjörer för konfliktersättning
Om en konflikt bryter ut så innebär det för medlemmarna i det fackförbund som vidtar konflikten och är anställda på det arbetsställe som är uttaget i strejk och blockad att man inte får arbeta under tiden konflikten pågår. Eftersom man inte arbetar och står till arbetsgivarens förfogande under denna tid så betalas inte lön ut av arbetsgivaren. Istället får de som är medlemmar i ett konfliktande fackförbund konfliktersättning av sitt fackförbund som täcker lönebortfallet.
Arbetsgivaren kan vidta motåtgärder till exempel lock-out
Det är vanligt att en arbetsgivare som drabbas av en stridsåtgärd försöker försvåra för fackförbundet att nå framgång med sin konflikt på olika sätt. Det kan vara genom en så kallad lock-out där arbetsgivaren stänger ner verksamheten så att ingen som är anställd där får lön och inget arbete blir utfört. Det kan även vara så att arbetsgivaren stänger ner tillgång till arbetsgivarens mejl och andra system och informationskanaler för de arbetstagare som deltar i konflikten.