När kan man visselblåsa?
Visselblåsare spelar en viktig roll i samhället. Genom att slå larm om fel i verksamheter kan de bidra till att minska korruption, förbättra användningen av skattemedel, förhindra att farliga produkter säljs och åtgärda brister i exempelvis vården. Därför är det viktigt att visselblåsare skyddas från uppsägning eller andra repressalier.
(Denna artikel publicerades i Förtroendevaldanytt oktober 2025)
Rapportering kan ske internt eller via externa myndigheter. För att skyddas av visselblåsarlagen måste man ha goda skäl att tro att det man berättar är sant. Ett missförhållande måste också anses ha ett allmänintresse – vilket inte alltid är lätt att avgöra.
Ett första avgörande från Arbetsdomstolen som rör visselblåsarlagen (AD 2025 nr 47) belyser denna svårighet. En kirurg hade gjort 71 avvikelserapporter, främst om en narkosläkare som enligt kirurgen arbetade oskickligt och utgjorde en risk för patientsäkerheten. Kliniken stängde av och omplacerade kirurgen, som då i sin tur hävdade brott mot repressalieförbudet i visselblåsarlagen.
I sin dom klargjorde Arbetsdomstolen att det är den som visselblåser som har bevisbördan för att det finns ett allmänintresse. Domstolen ansåg därefter att kirurgen inte kunde bevisa att detta fanns – även om vissa händelser var allvarliga. Därmed fanns inget skydd för visselblåsaren enligt lagen.
Slutsatsen är att gränsen för vad som utgör ett allmänintresse är oklar. Som fackförbund och lokala representanter måste vi vara extra noga när vi ger råd till medlemmar som överväger att visselblåsa, eftersom risken för arbetsrättsliga konsekvenser är reell.
Vi hoppas att kommande rättsfall snart klargör vad som gäller. Just nu finns en risk att medlemmar avstår från att visselblåsa av rädsla för exempelvis uppsägning – något som går emot både samhällets, företagens och allmänhetens intresse.