AD slår fast: nolltolerans mot narkotika vid farligt arbete

Ett mål avgjordes nyligen i Arbetsdomstolen (AD 2026 nr 21) gällande en lagerarbetare på ICA i Västerås. Den anställdes arbetsuppgift var att köra truck, ett arbete där säkerheten är mycket viktig. Ett slumpmässigt drogtest med salivprov visade att arbetstagaren hade amfetamin i kroppen, men i mycket låg koncentration. Arbetsgivaren avskedade då truckföraren.

Unionen drev då frågan till Arbetsdomstolen och menade att avskedandet av deras medlem var ogiltig. Bland annat för att koncentrationen av amfetamin var så låg att det inte påverkade den anställdes arbete samt att testmetoden inte var tillförlitlig. Den anställde förnekade dessutom att han tagit droger medvetet, men utan någon direkt förklaring till provresultaten.

Frågan i domstolen var: Fanns det grund för avskedande – trots att halten amfetamin var låg och utan att någon olycka inträffat eller att man kunnat påvisa en nedsatt arbetsförmåga?

AD:s svar på frågan var att ja, arbetsgivaren hade laglig grund för avsked och nekade Unionens krav på skadestånd.

Domstolens resonemang som ledde fram till domen var följande:

• Redan tidigare har AD slagit fast att anställda med säkerhetskritiska eller riskfyllda arbetsuppgifter måste uppfylla särskilt höga krav, och att arbetsgivaren inte behöver visa att en olycka har inträffat. Olovligt bruk av narkotika är straffbart och det är även straffbart att köra fordon drogpåverkad.
• Att köra truck är en arbetsuppgift som innebär stora säkerhetsrisker om man kör narkotikapåverkad.
• Salivprovs-test är beprövat och tillförlitligt. Någon alternativ förklaring till varför narkotikan fanns i kroppen hade heller inte lämnats.
• Eftersom det saknas gränsvärden kan domstolen inte lägga någon stor vikt vid att amfetaminhalten var låg.
• Det finns i dagsläget inga säkra sätt att mäta hur påverkad någon är av amfetamin. Några rättsliga följder går därför inte att koppla till en viss halt.

Två ledamöter i domstolen höll dock inte med. De ansåg att det inte var bevisat bortom rimligt tvivel att arbetstagaren hade använt narkotika eller varit påverkad på arbetet.

Domen innebär ändå ett viktigt klargörande: att mängden narkotika saknar betydelse om arbetstagaren har arbetsuppgifter som är säkerhetskritiska. Vid farliga arbetsuppgifter råder därmed i praktiken en nolltolerans mot narkotika.