Semesterlönen består av din vanliga lön och ett extra semestertillägg. Använd vår räknesnurra för att räkna ut ditt tillägg för semesterlönen.
Här kan du kan räkna ut vad ditt semestertillägg blir med och utan kollektivavtal. Svaret baseras på den vanligaste beräkningen i kollektivavtal och semesterlagen.
Rörliga lönedelar är saker som jour, provision, bonus, beredskapsersättning eller ob-tillägg. Det är alltså ersättningar som varierar över tid.
Om du blir sjuk på semestern ska sjukdagarna inte räknas som semesterdagar. Med sjuk menas att du inte skulle kunna arbeta under hela dagen eller dagarna om du inte hade semester.
Det är viktigt att du anmäler sjukdom så snart som möjligt till arbetsgivaren så att sjukdagarna inte räknas som semester. Istället får du då sjuklön för de dagar du varit sjuk och har kvar dina semesterdagar till senare. Tänk på att du inte kan kräva att få förlänga semestern med ersättningssemestern i omedelbar anslutning till den tidigare ledigheten.
Semesterlagen utgår från att man tjänar in semesterdagar under första året som kallas intjänandeår och tar ut dem först året därpå som blir semesteråret.
Du kan dock avtala med arbetsgivaren om att få förskottssemester. Det innebär att du som nyanställd får betald semester redan första året. Då görs inget avdrag för de obetalda semesterdagar som du tar ut, utan du behåller din månadslön även under dessa dagar.
Om du avslutar anställningen inom fem år från utbetalningen av förskottssemesterlönen, kan förskottssemestern räknas av från din innestående semesterersättning. Det gäller dock inte om anställningen upphör på grund av sjukdom eller arbetsbrist. Förskottssemester kan också vara reglerad i kollektivavtalet.
Det är lätt att blanda ihop semestertillägg och semesterersättning, men det är två helt olika saker.
Semestertillägg är ett tillägg på lönen som du som anställd får när du tar ut betald semester.
Semestersättning är ersättning för semester du inte tagit ut när du avslutar en anställning.
Räkna ut semesterersättning