Debatt 10 september 2020

Hög tid att prioritera medicinsk forskning

Utan medicinsk forskning står Sverige utan kunskap att hantera kriser. Befolkningen är tydliga med att de vill prioritera forskning, det måste regeringen också vara. Det skriver förbundsordförande Ulrika Lindstrand tillsammans med en rad olika forskningsaktörer, på Altinget Debatt.

Det är tack vare forskning och ny teknik som vi kan utveckla nya metoder, behandlingar och vacciner som räddar liv.

Inget av Sveriges partier har hittills uttalat att medicinsk forskning bör vara en prioritet i budgeten för år 2021. Det är häpnadsväckande ett år då hela världen sätter sitt hopp till medicinsk forskning för att förstå, vaccinera mot, diagnostisera och behandla covid-19. Kostnaderna för att bedriva medicinsk forskning har ökat under de senaste åren, samtidigt som resurserna minskar.

Vi uppmanar därför regeringen att säkerställa medel i kommande budget och forskningsproposition. Det behövs för att stärka Sveriges beredskap inför kommande pandemier, förbättra befolkningens hälsa och landets välstånd.

Den 21 september överlämnar finansministern 2021 års budget till riksdagen. Det sker när vi är mitt uppe i en pandemi och regeringen arbetar för att minimera både smittspridning och de ekonomiska kostnaderna som följer med nedstängda samhällen. Detta märks tydligt i årets budgetförhandlingar och den 27 augusti presenterade regeringen ett återstartspaket för svensk ekonomi på över 100 miljarder kronor.

Det är bra att regeringen är beredd att vidta kraftfulla åtgärder för att stärka Sveriges ekonomi, vård och beredskap. Men, vi är oroliga för att både regeringspartierna och övriga partier underskattar den betydelse som medicinsk forskning och utveckling har i det arbetet.

Vi hoppas att orsaken till att forskning inte syns i budgetdiskussionerna är att forskningens roll ses som självklar. Före valet år 2018 genomförde stiftelsen Forska Sverige en enkät riktad mot riksdagspartierna om medicinsk forskning. Resultatet visade på en bred enighet i frågan, vilket kan vara en orsak till att den så sällan nämns i debatten och hamnar i skymundan i regeringsförhandlingarna. Men resultatet av detta blir ytterst skadligt för landet. Vi ser med stor oro hur:

  • Minskade ekonomiska resurser i samhället, på grund av pandemin, urholkar den del av finansiering som den medicinska forskningen erhåller från fonder och stiftelser.

  • Statens finansiering av medicinsk forskning minskade under år 2019 jämfört med år 2018. Trots att anslagen år 2020 beräknas öka så ligger dessa fortfarande lägre än 2018 års nivå.

  • EU:s juli-avtal medför en kraftigt minskad forskningsbudget, vilket kommer drabba forskningen i Sverige.

  • Företagens investeringar i forskning och utveckling som andel av BNP minskade i Sverige med 22 procent mellan år 2001 och år 2018, samtidigt som de ökat i jämförbara länder

Trots att förutsättningarna för att bedriva medicinsk forskning har försvagats i Sverige saknas tydliga signaler från regeringen att öka de statliga investeringarna i medicinsk forskning i kommande budget och i forskningsproposition. Det är förvånande och allvarligt, inte minst under ett år då hela världen satt sitt hopp till den medicinska forskningen för att rädda både liv och ekonomier.

Svenska folket är däremot tydliga. I en Sifo-undersökning ställdes frågan om vilka tre av sju politiska förslag som allmänheten ansåg viktigast att prioritera i statsbudgeten. Undersökningen gjordes dels före coronapandemin, dels mitt under den. Förslaget om att prioritera medicinsk forskning och utveckling ökade från 44 till 50 procent och är nu det tredje högst prioriterade området.

En stark forskningsbas behövs för att kunna lösa både nuvarande och kommande decenniers stora utmaningar.

Men, för varje krona som används till sjukvård i dag, investerar staten parallellt bara två öre i medicinsk forskning och utveckling. Nu mer än någonsin behövs en förstärkning.

Vi riktar en skarp uppmaning till regeringen att ta beslut om att på sikt öka investeringsnivån till att motsvara fyra öre. Förslaget stöds av nära 80 procent av befolkningen, enligt Sifo-undersökningen. Med en sådan långsiktig satsning kan vi både stärka Sveriges beredskap för kommande pandemier och kontinuerligt förbättra befolkningens hälsa och landets välstånd.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare, Forska Sverige
Carl Johan Sundberg,
professor, Karolinska Institutet
Tobias Alfvén, ordförande, Svenska Läkaresällskapet
Anders Blanck
, vd, Lif – de forskande läkemedelsföretagen
Johan D Söderholm,
dekan, Medicinska Fakulteten, Linköpings universitet
Lise Lidbäck,
förbundsordförande, Neuroförbundet
Ann-Marie Wennberg Larkö
, professor och sjukhusdirektör, Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Jakob Tellgren
, nordenchef, MSD
Mats G Karlsson
, forsknings- och utbildningschef, Region Örebro län
Erik Renström
, dekan, Medicinska Fakulteten, Lunds universitet
Karin Meyer, vd, Apotekarsocieteten
Ole Petter Ottersen,
rektor, Karolinska Institutet
Berkeley Vincent
, vd, Janssen Sverige och Norden
Eva Tiensuu Janson
, dekan, Medicinska Fakulteten, Uppsala universitet
Margareta Haag,
ordförande, Nätverket mot cancer
Mats Ulfendahl,
 forskningsdirektör, Region Östergötland
Malin Parkler,
vd, Pfizer Sverige
Kristina Ljungros
 generalsekreterare, Astma- och Allergiförbundet
Katrine Riklund,
prorektor, Umeå universitet
Lotta Håkansson
, förbundsordförande, Reumatikerförbundet
Heidi Stensmyren,
ordförande, Sveriges Läkarförbund
Clas Ahlm,
forsknings- och utbildningsdirektör, Region Västerbotten
Inger Ros
, ordförande, Riksförbundet HjärtLung
Clara Hellner
, forskningsdirektör, Region Stockholm
Kerstin Nilsson,
seniorprofessor, Fakulteten för medicin och hälsa, Örebro universitet
Tomer Feffer,
 vd, Bayer Sverige
Cecilia Fagerström
, forskningschef, Region Kalmar län
Ulrica Sehlstedt
, partner, Arthur D. Little
Ulf Janzon
, förbundsordförande, Sveriges Farmaceuter
Kristina Sparreljung
, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Erik Petré, förbundsordförande, Naturvetarna
Thomas Magnusson, förbundsordförande, Diabetesorganisationen i Sverige
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden

  •