Regeringens vårproposition innehåller många bra satsningar, som till exempel de rekordsnabbt förhandlade avtalen om korttidspermitteringar. Samtidigt behöver det ges bättre möjligheter och stöd för de permitterade att använda tiden för kompetensutveckling. Det saknas också lösningar för att skydda egenföretagare med enskild firma.
Vårpropositionen innehåller kraftfulla satsningar för att motverka och mildra effekterna av Corona-krisen. Möjligheten att korttidspermittera anställda kom till rekordsnabbt i samarbetet mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Idag omfattas 90 procent av alla anställda i privat sektor av kollektivavtal. Det är 2 miljoner anställda. Denna satsning kommer att ha en avgörande betydelse för att både företag och de anställda ska klara sig genom krisen.
Det är bra att regeringen är offensiv och gör vad den kan för att vi ska komma ur en kris som saknar motstycke i modern tid.
Regeringen och samarbetspartierna utökar korttidspermitteringen så att anställda kan vara korttidspermitterade 80 procent av tiden, vilket är en utökning jämfört med tidigare 60 procent. Vårpropositionen innehåller även fler platser och mer distansutbildning på universitet och högskolor.
- Den frigjorda tiden ger möjlighet för yrkesverksamma att bygga på med ny kompetens till exempel genom att läsa universitetskurser på distans, men regeringens nuvarande finansieringsmodell begränsar starkt lärosätenas möjligheter till målinriktad utbildning för yrkesverksamma, säger Ulrika Lindstrand. Här behövs fler åtgärder och vårt koncept Study Friday kan vara en modell.
Något som fortfarande saknas i åtgärdspaketet är att även egenföretagare med enskild firma ska omfattas av stödet för korttidsarbete. Det finns även behov av att titta på andra lösningar för att stötta denna grupp.
Det är bra att regeringen höjer taket i a-kassan och tar bort karensdagarna. Kravet på medlemskap i a-kassa sänks tillfälligt från 12 till 3 månader, vilket gör att fler kan ansluta sig och få inkomstrelaterad ersättning. Det kan ha särskilt stor betydelse för de som kliver ut på arbetsmarknaden mitt i krisen.
Regeringen har aviserat att åtgärderna är tillfälliga, men i vart fall taket för ersättning – som legat fast sedan i september 2015 – behöver en permanent höjning. Det är viktigt att taket knyts till löneutvecklingen för att säkerställa att tappet mellan lön och a-kassa inte blir omöjligt att hantera vid arbetslöshet.
Att regeringen vill satsa på bland annat ingenjörsutbildningar är både goda och dåliga nyheter. Det tyder på att regeringen förstår ingenjörernas betydelse för Sverige. Med 13 000 antagna varje år det senaste decenniet tillhör de redan högskolans största, men inte mer än hälften av ingenjörsstudenterna tar examen. Vi menar därför att satsningen istället borde inriktas på att börja återställa de sedan lång tid kraftigt urholkade anslagen per student. Motiverade studenter med goda förkunskaper och en välfinansierad utbildning av hög kvalitet ger fler som väljer en civil- eller högskoleingenjörsutbildning chansen att klara av att fullfölja sin utbildning.
Vägen till en ingenjörsexamen börjar tidigt. Den läggs med matematik, och kantas med fysik, kemi och biologi. Vi vet att det finns yrkesverksamma ingenjörer som är intresserade av lärarbanan och de blir viktiga för att fler unga ska få chansen till goda kunskaper i matematik och naturvetenskap. Vi ser därför positivt på att regeringen vill underlätta för yrkesverksamma att vidareutbilda sig till ämneslärare via KPU.