Ulrika Lindstrand om läget

- Hur ser det ut för ingenjörerna?

- Det är ett hårt tryck på våra medlemmar. På många arbetsplatser finns en stor oro för hur framtiden kommer att se ut. Ska även jag bli permitterad eller varslad? tänker många. Det är en befogad oro, eftersom risken är överhängande för fler varsel, uppsägningar och kommande lågkonjunktur. Sveriges Ingenjörer kommer att ta höjd för den utvecklingen i sin planering framöver.

- Vilka av de branscher där ni har medlemmar drabbas hårdast?

- Klart är att krisen slår ganska olika. Många av de allra största svenska industriföretagen, särskilt fordonssektorn, har drabbats hårt och tvingats permittera tiotusentals anställda, bland dem tusentals ingenjörer. Lite mer i skymundan har även tjänstesektorn tvärbromsat när uppdragsgivarna i konsultbranschen tvingas strama åt. Sedan finns det fortfarande flera stora och många mindre ingenjörsföretag som går lika bra som tidigare.

- Hur märker Sveriges Ingenjörer av krisen och hur stödjer förbundet medlemmarna?

- Vår rådgivning för medlemmar jobbar för högtryck. Den här krisen påminner inte om någon annan, så osäkerheten är stor och frågorna blir många fler än vanligt. Rådgivningen ger det stöd medlemmarna behöver och informerar om rättigheter och skyldigheter. Vi satsar också mycket på att få ut aktuell information till våra förtroendevalda så att de kan bli bärare av kunskapen lokalt på företagen. Hittills har mycket handlat om korttidspermitteringar och de regler och ersättningar som hänger ihop med dem, men nu ser vi att antalet frågor om varsel ökar.

- Internt är vi mycket noga med att de löften vi ställt ut till våra medlemmar ska hållas. De försäkringar, till exempel inkomstförsäkringen, som ryms inom medlemskapet påverkas givetvis av krisen och även den ökade arbetslöshet som enligt alla bedömare väntas följa. Vi kommer under våren att kalla till ett extra Ingenjörsfullmäktige för att diskutera förbundets inkomstförsäkring under den exceptionella kris som råder nu.

- Ser du någonting positivt i det som händer nu?

- Det positiva för mig är de många exemplen på hur ingenjörer och deras företag är beredda att ställa om sin produktion och bidra till att lösa samhällsnyttiga problem. Vi ser bland annat företag som börjar koka handsprit till äldreomsorgen, andra använder sina 3D-skrivare för att tillverka skyddsvisir och ytterligare ett annat syr upp munskydd och skyddsrockar till vården. Sedan får vi inte glömma medicintekniska ingenjörer, bioingenjörer och IT-ingenjörer i vården som alla jobbar för högtryck just nu. Och vår möjlighet att jobba hemma och att klara universitetsutbildningen hänger på att ingenjörer bidrar med sin tekniska kompetens och ökar kapaciteten i näten.

Det värmer att se det samhällsansvar dessa ingenjörer axlar tillsammans med andra yrkesgrupper.

- Hur ser du på de krispaket som lagts fram hittills?

- På det stora hela är det bra att regering och riksdag inser att jobben måste räddas och kompetensen säkras under denna akuta fas. Att det ibland blivit ofullständigt och oklart är förlåtligt. Däremot saknar jag fortfarande riktiga satsningar på fortbildning av yrkesverksamma. Regeringen och riksdag har nu möjlighet att använda krisen till att lyfta kompetensen hos stora grupper. Vi vet att det finns stort stöd för den här sortens satsningar ute på företagen och i näringslivskretsar. Den här chansen får inte missas om Sverige ska gå stärkt ur krisen.

- Även om osäkerheten är stor, vad tror du kommer att hända framöver?

- Vi räknar tyvärr med att arbetslösheten stiger i hela samhället, även för ingenjörer. Sverige kommer att starta om, flera stora företag räknar med att börja försiktigt redan i april. Till hösten kommer många fler att vara igång och sedan startar den pausade avtalsrörelsen på nytt. Men det är svårt att förhandla med ett virus och säkerheten för våra medlemmar kommer alltid i första rummet.

Det enda vi är helt säkra på just nu är att Sverige inte klarar omstart och framtid utan sina ingenjörer.