Kompetensutveckling av anställda är helt rätt i coronaläget. Men det viktigaste är få till ett långsiktigt system för detta, skriver förbundet i en replik till Almega.
Skärmbild fr Nyteknik.se
För ett land som Sverige, som byggt sin framgång på teknik och innovationer, är kompetens och kunskap hårdvaluta. Det är viktigt att staten skjuter till mer resurser för att bibehålla och utveckla kompetensen, men företagen måste också ta sitt ansvar.
Att fokusera på kompetensutveckling av personalen är helt rätt i detta coronaläge, där det för en gångs skull finns gott om tid för anställda att utveckla och förkovra sig. Men viktigare långsiktigt är att etablera ett mer fortlöpande och fungerande system för kompetensutveckling.
Sveriges Ingenjörer stödjer idén med ett kompetensavdrag för att öka incitamenten och möjligheterna för företag att låta de anställda fylla på med kompetens.
Satsning på kompetensutveckling av ingenjörer är och ska ses som en investering då det ökar både företagets värde och konkurrenskraft.
atsning på kompetensutveckling av ingenjörer är och ska ses som en investering då det ökar både företagets värde och konkurrenskraft. En förutsättning för att förslaget ska få önskad effekt är dock ett betydligt större engagemang från arbetsgivarnas sida.
Kompetensutveckling behöver vara väl genomtänkt och bygga på behov som det enskilda företaget har, men då måste man veta vilka behov man har. Sveriges Ingenjörers Innovations- och konjunkturrapport visar att bara en knapp femtedel av ingenjörsföretagen har kartlagt behoven för vilken kompetens de behöver på fem års sikt.
Den visar också att bristen på kompetens får konsekvenser för företagets verksamhet. För sex av tio företag har avsaknaden av rätt teknisk kompetens hindrat företaget att utveckla nya produkter och tjänster.
Företagen måste prioritera och bli bättre på att analysera och planera för sin kompetensförsörjning.
Företagen måste prioritera och bli bättre på att analysera och planera för sin kompetensförsörjning. Här kan de lokala facken på företagen spela en viktig roll i analysarbetet och i framtagandet av strategier genom att bidra med arbetstagarnas perspektiv.
Att Sveriges lärosäten bör spela en större roll i att anordna kurser för redan yrkesverksamma, särskilt inom teknikområdet, instämmer vi också i. För att lärosätena ska kunna utveckla relevanta kurser med passande form och innehåll så behövs riktade statliga resurser.
Men även om lärosätena får mer resurser till att utveckla kurser, så blir det inget resultat om de inte vet vilka kunskaper näringslivet efterfrågar. Dialogen och samarbetet måste således förbättras mellan lärosätena och företagen.
Pengar till kompetensutveckling är endast en del i ekvationen och kan inte ersätta företagens centrala roll för utvecklingen av deras anställdas kompetens och kunskap. Nu behöver företagen visa att de är redo att axla sin del av ansvaret.
Ing-Marie Olofsdotter Nilsson, samhällspolitisk chef Sveriges Ingenjörer